Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 OKT. 1932
BERGSVETENSKAP
77
Fig. 16. Förseparatorer i Långnäs anrikningsverk.
räknas kunna höjas till 25 å 26 ton pr timme eller
till ungefärlig paritet med krossavdelningen.
Som tidigare nämnts brytas två olika malmtyper,
skarnmalmer och kalkmalmer. Anrikningen måste på
grund av den rena sinterbeskickningen avvägas så,
att de tillverkade sligerna få en från
beskicknings-synpunkt lämplig m e del järnhalt. En annan fordran
är, att sligerna skola hålla så litet fri kalksten som
möjligt, enär kalksten i sligen försvårar
avsvav-lingen vid sintringen på grund av sulfatbildning.
Konsekvensen är, att kalkmalmerna måste
hög-anrikas till omkring 68 % järnhalt, och att
skarnmalmerna däremot måste låganrikas, för att
medel-järnhalten ej skall bliva för hög.
De båda malmtyperna brytas och anrikas därför
var för sig, och driften har ordnats så, att Nyängs
skarnmalm brytes under vinterhalvåret och
kalk-malmerna från båda gruvorna brytas och samanrikas
under sommarhalvåret.
Anrikningsschemat efter förseparatorerna blir
givetvis olika vid anrikning av skarn- eller
kalkmalmer. Det återgivna schemat
avser anrikning av kalkmalmer, under
det att vid anrikning av
skarnmal-mer siktduk med 1,5 mm hål
användes i tromlarna, och alla
eftersepa-ratorer frånkopplas. Det
genomsik-tade godset går därvid direkt till
skakskoporna.
Som framgår av schemat nedmales
grovgodset från tromlarna samt
mellan-produkten från ett par av
efterseperato-rerna i en efterföljande kulkvarn. Denna
kulkvarn köres med småsmulor av max.
10 cm diam., den går f. n. lågt belastad
och beräknas utan svårighet kunna
medhinna tillfört gods, även sedan kvarn
2 blivit ombyggd till siktkvarn.
Mellanprodukterna från övriga
efter-separatorer och slamvattnet från
skakskoporna returpumpas till de båda
första kulkvarnarna. För detta
ändamål användas slampumpar av centri-
fugaltyp, som arbeta med ytterst låga
kostnader.
Det andra huvudproblemet vid
ombyggnaden eller nedbringandet av
järnförlusterna har förverkligats dels
genom den nyssnämnda slutna kretsen av
alla mellanprodukter och dels genom
utbyte av de tidigare använda
förseparatorerna av Allians tillverkning mot
en förbättrad separatortyp. Som
framgår av schemat är det endast från
förseparatorerna, som något avfall
går ut ur anrikningsavdelningen, och
genom den nya
separatorkonstruktionen har det lyckats bringa ner
järnhalten i detta avfall med l å 2 %
trots den starka ökningen av
godsbelastningen och grövre gods från
kulkvarnarna.
Då någon beskrivning av denna
separatortyp hittills ej blivit publicerad,
vill jag nämna några ord om densamma.
Konstruktionen är grundad på det
kända förhållandet, att slig och bergart genom
skillnaden i specifik vikt fördelar sig olika i
botten-resp. ytskikten av en godsström.
Separeringskärlet under trumman är utfört på så sätt, att
godsströmmen omedelbart innan den kommer in i det
kraftigaste magnetfältet delar sig i två delar, en
bottenström, som fortsätter till avfallsuttag under
trumman, och en ytström, som först vänder uppåt och
därefter flyter åt båda sidor runt mellanväggar till
avfallsuttag i sidoavdelningar till godsinloppet.
Härigenom undvikes i viss mån det mekaniska
medryckandet av avfalls- och halvkorn, som äger rum
vid andra konstruktioner, då sligen dras upp genom
pulpen mot trumman.
Separatorn är vidare konstruerad enligt
mot-strömsprincipen, dvs. trumman roterar i motsatt led
mot pulpens ursprungliga rörelseriktning. Sedan
största delen av det magnetiska godset upptagits på
trumman, passera godsströmmarna på sin väg till de
olika avfallsuttagen ånyo i omedelbar närhet av icke
Fig. 17. Grupp av efterseparatorer i Långnäs anrikningsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
