- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Bergsvetenskap /
78

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

TEKNISK TIDSKRIFT

8 OKT. 1932

godsbelastade delar av trumman, varvid kvarvarande
magnetiskt gods attraheras.

Då separatorn användes såsom förseparator, köres
den med full magnetstyrka, och så gott som allt
avfall uttages genom bottenavloppen. Endast så mycket
avfall tillåtes rinna över bräddavloppen, att
vattenståndet hålles konstant. Separatorn lämnar härvid
ett synnerligen rent avfall, och sligförlusterna utgöra
i regel endast någon tiondels procent.

Använd såsom efterseparator behöver separatorn
på grund av motströmsprincipen en relativt svag
magnetstyrka i attraktionszonen för att lämna
tillfredsställande avfall, vilket underlättar
bortsepare-ringen av icke renkrossade halvkorn. Bottenavloppen
regleras därvid så att en större del av avfallet går
över bräddavloppen.

Sedan år 1928 ha vi kört en efterseparator av
denna typ parallellt med en Bringseparator. För de
icke renkrossade skarnmalmerna har den givit bättre
resultat än Bringseparatorn, under det den senare
arbetar något fördelaktigare på de .i det närmaste
renkrossade kalkmalmerna.

Separatorn har även en del andra fördelar, varav
här endast må nämnas, att den, trots det den
saknar avtagarrulle, medger uppställning av två eller
flera separatorer i serie utan höjdskillnad.

Resultaten av anrikningen under år 1931 framgår
av tabell 2.

Järnhalten i avfallet från skarnmalmerna är för
detta år ca 2 % högre än normalt, på grund av att
brytningen varit förlagd till de västra delarna av
Nyängsmalmen, som delvis äro något
blodstenshal-tiga.

Även skakskopavdelningen i anrikningsverket har
ombyggts, varvid hängande skakskopor med en
rymd av ca 3,6 ton slig (torrvikt) blivit insatta.
Ombyggnaden föregicks av en utredning beträffande
avvattning å Oliverfilter, som gav till resultat, att en
dylik anläggning i vårt fall icke motsvarade de

Tab. 2, Järnutvinning vid Långnäs anrikningsverk
år 1931.

Erhållna produkter
Järninnehåll
! Järnutvinning

Ton ;
% av rågods
%
Ton
Ur kul-1 kvarnsgods
; %
\ Ur ingående ! gods
i %

l Skarnslig ........ 18165 29,8 58,8 106S1J 90,6 \ 86,3

i Krossat grå-j
I bergfr.skarn-^
l malm................ 9285 15.3 6,4 594 - -

Avfall från

l skarnmalm.... 8441 13,8 13,1 1106 - -
! Kalkmalmsslig; 10155 16,7 66,7 6773 94,0 91,4
j Krossat grå-i
berg fr. kalk-;
! malm................ 4251 7,0 4,9 208 - -

Avfall fr. kalk-:

\ malm................110565: 17,4 4.1 433 - -

: Summor (= in-!

; gående gods)i !

och medeltal! 60 862j 100,o j 82,5j 19 795! 91,9 j 88,2

krav, vi ansågo oss böra ställa från
räntabilitetssynpunkt.

Rationaliseringens resultat.

Antalet arbetare var före densamma något över
100 vid en produktion av ca 29 000 ton prima malm
och slig pr år och är nu mellan 50 och 60 vid en
produktionsförmåga vid full drift av ca 36000 ton slig
pr år.

Produktionsförmågan pr arbetare och år har
sålunda ökat från omkring 275 till 650 ton färdig malm
eller i förhållandet 2,35 : 1.

De flesta av de arbetare, som blivit överflödiga, ha
erhållit transport till bruket, som under tidsperioden
i fråga haft behov av personalökning på grund av
utvidgning av driften. En del äldre arbetare ha
pensionerats, och rationaliseringen har därför i detta
fall ej direkt förorsakat någon nämnvärd
arbetslöshet.

CENTRALISERAD DRIFTKONTROLL VID
MASUGNSANLÄGGNING.

Ett exempel på modern, centraliserad driftkontroll
vid metallurgiska anläggningar utgör den för en tid
sedan igångsatta masugnsanläggningen
Berge-Bohr-beck, tillhörig Friedrich Krupp A.-G. Fig. visar
schematiskt anläggningens utseende.

Särskilda instrumenttavlor med visarinstrument
förekomma endast på ett fåtal platser i anläggningen,
nämligen i rådstugan vid masugnarna, i
gasreningsavdelningen, blåsmaskinshuset och ångpannehuset samt vid
varmapparaterna. Alla övriga instrument äro
överförda till ett för anläggningens olika avdelningar
gemensamt kontrollrum. Även instrumenten vid
varmapparaterna skola framdeles överföras till denna
kon-trollcentral.

Härifrån utgå alla order berörande driften. Centralen
har i hästskoform anordnade instrumenttavlor,
uppdelade i fält, alltefter de apparater, till vilka
instrumenten höra, samt ett i ett särskilt rum uppställt
ackumulatorbatteri, som lämnar den för instrumenten
erforderliga strömmen.

Alla skrivande instrument äro utan undantag s. k.
fallbygelskrivare och kunna uppteckna l till 6 kurvor.
För de olika mätningsvärdenas särskiljande begagnas
tre skilda färger. Visarinstrumenten äro antingen
profilinstrument eller försedda med vanliga runda skalor.
På dessa instrument finnas för överskådlighetens skull
färgade punkter anbragta, så att man i första ögonkastet
kan se, för vilket slags mätning instrumentet användes.
Gult betyder sålunda tryck, rött temperatur, blått mängd
och grönt analys. Papperets frammatning i
instrumenten synkroniseras med hjälp av ett för hela anläggningen
gemensamt ur.

Vid varmapparaterna bestämmes mängden renad gas
(bränngas), mängden förbränningsluft, temperaturen
hos avgaserna, CQa-halten hos dessa, temperaturen i
kupolen och blästertemperaturen vid blästeruttagen, dvs.
alla för bedömande av varmapparaternas funktion
behövliga värden. Registreringen sker vid varje särskild
varmapparat med undantag för förbränningsluften, som
registreras på ett ställe för hela systemet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1932b/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free