- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Bergsvetenskap /
81

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 11

NOV. 1932

l TEKNISK TIDSKRIFT

BERGSVETENSKAP

REDAKTÖR-. B.G. MARKMAN.

INNEHÅLL: Om trycklufthärdning av skär å ihåligt, legerat bergborrstål av oljehärdningstyp, av bergsingenjör,
dr Gustaf Lindroth. - Några intryck av Belgiens marmorindustri. - Föreningsmeddelanden. - Notiser.

OM TRYCKLUFTHÄRDNING AV SKÄR Å IHÅLIGT,
LEGERAT BERGBORRSTÅL AV OLJEHÄRDNINGSTYP.

Av bergsingenjör, dr GUSTAF LINDROTH.

Det legerade, ihåliga bergborr stålet av
oljehärdningstyp har, som väl bekant, funnit en relativt
stor användning vid de svenska gruvorna under
senare år, enbart eller vid sidan av det rena kolstålet;
detta, som känt, tack vare den avsevärt större
livslängd ifråga om brott (utmattning), som det legerade
stålet uppvisar i jämförelse med kolstål. Mycket
omfattande och långvariga undersökningar, som förf.
haft tillfälle utföra i de under hans förvaltning
liggande gruvorna vid borrning i olika bergarter och
med olika bergborrmaskinstyper ha givit som resultat,
att det legerade, ihåliga bergborrstålet med nu
använda, moderna valsningsmetoder visat en
utmattningshållfasthet, som varit minst 3, i vissa fall ända
till 6 å 7 gånger så stor som hos ett för samma
bergarter lämpligt kolstål.1 Ifråga om den s. k.
"eggskärpan" torde dock kolstålen, enligt vad
åtminstone de av förf. utförda proven visat, kunna
relativt väl mäta sig med de legerade bergborrstålen,
och syntes därvid speciellt vissa bessemerstål i detta
avseende ge ungefär lika, om ej t. o. m. i vissa fall
bättre resultat.

Vid det legerade, ihåliga bergborrstålets
härdning torde, så långt det är förf. bekant, i
praktiken uteslutande oljor av olika slag, såsom rovolja,
linolja, sillolja m. fi. komma till användning. För
att oljan vid härdning av ett stort antal skär,
speciellt under den varmare årstiden, icke skall för
mycket uppvärmas, ä.r lämpligt att på något sätt
kyla densamma. Dock torde i alla fall få medgivas,
att, huru man än förfar i detta avseende, luften i
borrsmedjan vid härdning av många skär pr skift,
och sålunda stark uppvärmning av oljan med
åtföljande förflyktigande av vissa av dess beståndsdelar,
icke blir så angenäm, som då vattenhärdning av
kolstål förekommer i smedjan.

Utomlands synes, så långt det är förf. bekant, det
legerade bergborrstålet av oljehärdningstyp,
åtminstone ännu, ej haft sådan efterfrågan som i vårt land.

i Vid borrning- exempelvis i jämnkornig (0,05 mm
kornstorlek), röd "natronleptit" med Atlas "Ch-50" och
Inger-solls självroterande borrmaskin "S 49" ha de ca 700 mm
långa borren av ihåligt l"-sexkant kolstål (ca 0,75 c/0 C)
visat en genomsnittlig- we££oborrtid av ca 50 min. till l:sta
brott, under det att legerade stål med samma tvärsektion och
under samma förhållanden givit en nettoborrtiå till l:sta
brott av ca 150 till ca 350 min.

Det har uppgivits, att exempelvis de stora
konsumenterna av bergborrstål vid guldgruvorna i
Witwaters-rand i Sydafrika icke gärna skulle vilja använda
legerat bergborrstål på grund bl. a. därav, att
olje-härdning hittills torde ansetts nödvändig, samt att
f. ö. överhuvud taget en större noggrannhet ifråga
om smidnings- och härdningstemperatur, som känt,
erfordras vid dessa stål än vid användning av
kolstål.

Det har därför ansetts vara av ett visst intresse
undersöka, huruvida icke en härdning i
tryckluft-ström skulle kunna ersätta den illa osande
oljehärd-ningen i borrsmedjan. Försöken hava utförts vid
Bispbergs gruvor med de legerade bergborrstål, som
där kommit till användning jämsides med kolstål
med ca 0,75 % kolhalt. De använda, legerade
berg-borrstålen betecknas i det följande med A och B.

Stålet A uppgives visa ungefär nedanstående
analys:

Kol............ ca 0,75 å 0,80 %

Krom .......... " 0,5 "

Wolfram ....... ., 0,5 "

Vanadin ....... " 0,06 å 0,1 "

och stålet B följande sammansättning:

Kol.............. ca l %

Krom ............ " la 1,25 "

Molybden ........ ., 0,35 "

Samtliga använda bergborrstål lia utgjorts av
l’’-ihåligt, sexkant; i allmänhet ha brukats 6-skäriga,
i vissa fall dock även 4-skäriga borrkronor.

Använda bergborrmaskiner ha varit: Atlas: Cyclop
50 M A V, Cyclop 60 M A V, "CH -50" och Atlas
självroterande maskin: "RWT 80". Dessutom ha
vid försöken kommit till användning Ing er solis
självroterande "pallmaskin", S 49.

Undersökningarna ha utförts vid schakt- och
ortdrivningar i vanligen mycket "hårdborrade" röda och
grå natronleptiter med jämnkornig struktur och en
kornstorlek liggande vid 0,05 mm.

I. Försöksanordning för trycklufthärdning.

För ett preliminärt studium av
tryckluftshärd-ningens eventuella användbarhet i föreliggande fall
har använts den i fig. l återgivna försöksapparaten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932b/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free