Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1932 - I. Herlitz: Praktisk beräkning av kortslutningsströmmar i ledningsnät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
TEKNISK TIDSKRIFT
2 JAN. 1932
I enstaka fall, särskilt då det vid utvidgningar
gäller att kontrollera befintliga brytares
användbarhet, kan det dock anses tillåtligt att räkna med en
utlösningstid av ca 0,25 sek., enär
utlösningsmekanism och reläer i allmänhet behöva denna tid för att
fungera.
Att förlita sig på en så lång tidsfördröjning - 3 å
4 sek. - att strömmen nått sitt permanenta värde
bör ej ske annat än i yttersta nödfall. I alla
händelser måste man därvid beakta, att en kortslutning
ute i nätet - som givetvis kan behöva brytas av en
brytare intill generatorn - kan giva en större
kortslutningseffekt än den direkta kortslutningen av
ge-neatorn, beroende på att den ökade impedansen
stegrar brytspänningen mer än den reducerar strömmen.
En undersökning visar, att bryteffekten får ett
maximum vid
varvid
l = l m_En
Om Xu är mindre än ovanstående värde, bör därför
brytarens användbarhet kontrolleras för både det
verkliga värdet och det värde som ger maximal
bryteffekt.
Uppvärmning.
Garantier rörande uppvärmning vid kortslutning
skola enligt normförslaget lämnas i form av uppgift
om den största ström apparaten i fråga kan uthärda
under 5 (ev. 1) sek. Den praktiska beräkningen bör
alltså i första hand inrikta sig på att bestämma
antingen det värde på denna ström 75, som svarar mot
ett givet kortslutningsförlopp under en viss fordrad
kortslutningstid eller den tid, som kan tillåtas vid ett
givet kortslutningsförlopp och ett uppgivet värde på
75. För dessa storheter gäller nu sambandet
eller
Strömmen i består av dels en växelström
ii = v/2 [Ik + y(lb - /*)] cos co t,
dels en likström
*2=V/2/6e /v\
Det kan lätt visas, att dessa praktiskt taget
oberoende av varandra lämna bidrag till uppvärmningen
och att sålunda vardera strömmen kan integreras för
sig. Vid integrationen bör vidare beaktas, att y är
en funktion av ät och ej av t. Sättes sålunda
ät
$y dat = C\
samt liksom förut
erhålles genom integration över ett antal
halvperioder
7 _. ’./. l O / TS 1 N /> l I1Z l N 2 /> l
- 1J L/i -f- (A –– l J* O2 -f-
-2/?*H
Vidare gäller
(14)
a = -^.Ä
__
Men
och alltså
*^^L = mK
m K - l
Av dessa uttryck framgår följande.
De tre första termerna i uttrycket för I5/Ik äro
funktioner endast av K och «£; insattes ett
genomsnittsvärde på storheten ag/Kg kunna de betraktas
som funktioner enbart av K och t. De kunna således
en gång för alla beräknas och uppritas i kurvform.
Den sista termen är beroende a^v flera variabler,
men är så liten att den i flertalet framställningar av
problemet försummas. Vill man beakta den kan man
därför utan olägenhet insätta genomsnittsvärden på
de ingående konstanterna, exempelvis
A -10
Pu = 30
Kg= 3
m = 2
p = 34 - 8 K.
Om slutligen ag sättes lika med l, gäller
__K
och hela uttrycket för IJIk blir sålunda en funktion
av endast K och t.
En svårighet tillkommer dock på grund av att
uppvärmningen mången gång kan bliva större vid
kortslutning mellan två uttag än vid trefasig
kortslutning. Det har emellertid tidigare visats, att
strömmarna vid dylik kortslutning stå i en viss,
endast av storheten mK bestämd relation till
strömmarna vid trefasig kortslutning. Man behöver
sålunda endast tillåta sig att införa ett genomsnitts-’
värde på m - vars variation inom praktiskt
tänkbara gränser endast inverkar med ett par procent -
för att även få dessa strömmar och den därav
förorsakade uppvärmningen bestämd enbart av K och t.
I fig. 3 visas ett enligt dessa principer utarbetat
kurvblad. Till grund för detta ligga förut angivna
genomsnittsvärden med det enda undantaget, att för
I b/1 k > 3 antagits a = 1? /? = 10, enär större värde
på a ej med säkerhet kan påräknas. Kurvorna
angiva i varje punkt värdena för det slag av
kortslutning, som ger den största uppvärmningen. Varje
kurva består sålunda av två delar, av vilka delen
för korta tider motsvarar trefasig kortslutning och
delen för långa tider kortslutning mellan två uttag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
