- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
16

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1932 - Theodor Björgerd: Driftserfarenheter från kraftledningar med och utan jordlina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

TEKNISK TIDSKRIFT

2 JAN. 1932

L

Fig. 1. Trästolpe, splittrad
av åskslag.

höjd samt om ledningen är
dragen genom en skog med höga
träd eller över ett slättland,
vidare åskvädersfrekvensen i
trakten osv. Förhållandena ställa
sig ävenledes mycket olika vid
linjer med stolpar av trä eller
järn. Trästolpar med icke
jordade isolatorstöd hava en
mycket hög isolationsförmåga mot
överspänningar av det slag, som
uppträder vid åskväder, men
om en jordlina anbringas på
dylika stolpar, nedsattes vanligen
träets isolationsförmåga helt
eller delvis. Emellertid
förefinnes alltid vid en trästolpledning
utan jordade isolatorstöd en viss
risk för att stolpen kan komma
att splittras vid ett åskslag.
Denna risk måste man räkna
med, ty det finnes flera exempel
på detta. Ett typiskt fall visas
i fig. 1. Urladdningen har trängt
in i stolpens topp och kluvit
densamma på en längd av 3,6
m, så att ena stolphalvan
sprängts bort och krokarna, som
suttit inborrade i stolptoppen,
ramlat ned. Längre ned har
stolpen öppnats in till märgen
och en del av ytveden splittrats
på en längd av 4 m. På ca en
meter över jorden har strömmen följt märgen och
borrat ett hål i denna ned till jorden. Detta
exempel är säkerligen förorsakat av ett direkt nedslag i
stolpen. Många dylika fall kunna anföras och i
allmänhet visa även stolparna på ömse sidor spår av
nedslaget, antingen i form av skadade stolpar eller
isolatorer eller bådadera. Flera än 5 å 6 stolpar
beröras sällan av skadorna och oftast endast 2 å 3 st.
Det är anmärkningsvärt att stolpar, som splittras av
åska, sällan visa spår av brännskador och att veden
alltid splittrats i långa spjälor, ibland med liksom
tuggade kanter. Det har även hänt ,att någon
isolator sprängts eller rent av smulats till stoft utan
att stolparna nämnvärt skadats. Avbrända ledningar
blir naturligtvis ofta följden av splittrade isolatorer
och stolpar, vilket har till följd tämligen besvärliga
driftavbrott. Dylika åsknedslag inträffa oftast på
slättmark samt trakter med sand- eller berggrund,
där dålig jordledning förefinnes på längre sträckor,
men mera sällan i skogsmark, där höga träd stå nära
linjen, varigenom andra avledande föremål finnas till
hands. På en del 20 kV trästolpslinjer, där jordlina
kommit till användning, har densamma j ordats endast
på var 500:de meter. En sådan jordning är alldeles
säkert otillfredsställande och de linjer, som hava
dylik jordlina, uppvisa ej heller några påtagliga bättre
resultat än linjer utan jordlina. Som nyss nämndes,
skadas i allmänhet endast ett fåtal stolpar vid ett
åsknedslag och oftast blott isolatorerna i en stolpe,
vilket måste tyda på att överspänningsvågens
amplitud mycket hastigt nedsattes, vilket även direkta
mätningar på flera håll bekräftat. Det är ju
tydligt, att om ett nedslag då inträffar i en stolpe, som

är belägen mellan två ganska långt från varandra
belägna j ordningsställen, så har jordlinan i detta fall
intet värde som skyddsmedel mot överspänningen,
utan linjen förhåller sig som om ingen jordlina
funnits.

Om en jordlina jordas i varje stolpe och man
tillser, att jordmotstånden få tämligen låga värden
(2-10 ohm), kan en avsevärd skyddsverkan mot
atmosfäriska överspänningar ernås. Såsom exempel
härpå kan anföras följande.

En kraftledning för 20 kV driftspänning, av totalt
60 km längd, byggd med trästolpar och samma
isolatortyp på hela linjen, är försedd med jordlina å ca
25 km av den längst bort från
transformatorstationen belägna delen av linjen, under det att resten
saknar jordlina. Under de synnerligen svåra
åskväder, som inträffade under maj månad i år. visade
den del av linjen, där jordlina finnes, inga isolatorskador, under det att å den övriga delen av linjen
ett flertal dylika inträffade, och likväl var åskvädret
absolut svårast över den trakt, där den med jordlina
försedda linjen gick fram. Traktens natur, där linjen
är framdragen, är för hela längden densamma, ett
slättland med tämligen goda jordledningsmöjligheter.

Det sydsvenska överföringssystemets stamlinjer
för 132 kV äro utförda med trästolpar och 2 st. 70
mm2 jordlinor, varvid en omsorgsfull jordning
utförts vid varje stolpe. Detta jordningssystem utgör,
så vitt erfarenheten hittills visat, ett fullständigt
skydd mot splittrade stolpar. Sakkunnig person har
vid ett par tillfällen observerat linjen under starka
åskväder och därvid kunnat iakttaga, hurusom
blixtar vikit av och slagit ned direkt i en stolpe
utan att någon driftstörning blivit följden. Genom
förfrågan hos ortsbefolkningen har man kunnat få
reda på att flera dylika direkta nedslag troligen
förekommit.

Den första kraftledningen, som byggdes för 132 kV
(ca 60 km), var ursprungligen icke försedd med
jordlinor. Norra hälften av linjen passerar över
Hallandsås, varest jordkontaktmotstånden i allmänhet hålla sig
vid ca 100 ohm, och södra hälften, som går över ett
typiskt skånskt slättland, har mycket låga motstånd,
2-5 ohm. Denna ledning försågs med två 70 mm2
jordlinor, som jordades mycket omsorgsfullt vid
varje stolpe. En profil av linjen visas å fig. 2,
varest även inmarkerats de ställen på linjen, där
överslag inträffat under åskväder, innan linjen
försetts med jordlinor. Samtliga överslag ha inträffat
på den del av linjen, som går genom högt belägna
trakter med högt jordmotstånd, under det att på
slättlandet inga överslag ägt rum. De strömförande
linorna äro upplagda i samma horisontalplan och
det är anmärkningsvärt, att i fem fall hava
överslagen inträffat å ytterfaserna och endast i ett fall
å mittfasen. Sedan linjen försetts med jordlinor,
varvid mycken omsorg nedlades på att erhålla låga
jordmotstånd längs hela linjen, ha under två års tid
inga isolatorskador inträffat, oaktat linjen varit
utsatt för mycket svåra åskväder. Vid ett mycket
häftigt åskväder under augusti månad i år, då enligt
utsago från en alldeles intill linjen boende person
ett flertal nedslag i linjen ägde rum, splittrades en
telefonstolpe, som stod omedelbart intill
kraftledningen, utan att någon som helst skada å den
senares isolatorer eller stolpar kunde upptäckas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free