Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Feb. 1932 - Fritz Kesselring: De viktigaste data ur expansionsbrytarens utvecklingshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1932
ELEKTROTEKNIK
INNEHÅLL: De viktigaste data ur expansionsbrytarens utvecklingshistoria, av Fritz Kesselring. - Diskussion
i Strömbrytarfrågan i elektroingenjörsföreningen den 16 oktober 1931. - Typritningar för brottsäkra korsningar,
av T. Nordell. - Ett paradoxalt resultat: minskad maskineffekt - ökad bryteffekt, av J. Kuusinen. - Insänt.
- Föreningsmeddelanden.
DE VIKTIGASTE DATA UR EXPANSIONSBRYTARENS
UTVECKLINGSHISTORIA.1
Av FRITZ KESSELRING.
I varje människosjäl ligger på djupet ett latent
begär att bliva den förste som upptäcker något nytt,
något hittills icke skådat. Detta jämte en viss
otillfredsställelse med det bestående är en av de
starkaste drivkrafterna till framsteg och utveckling.
Huruvida denna drift samtidigt också främjar vår
lycka, är man kanske berättigad att betvivla i en
tid som denna, med sin överproduktion av snart
sagt allt.
Vid ett flyktigt betraktande av utvecklingen inom
ett visst forskningsområde förefaller den ofta hava
ett lugnt och jämnt stigande förlopp. Vid en
närmare granskning finner man dock, att med vissa
tidsmellanrum helt nya idéer dyka upp, som till synes
sakna varje samband med det föregående. Det är
emellertid en av erfarenheten bekräftad iakttagelse,
att den plötsligt vunna insikten om ett visst
kausal-sammanhang kräver en tid av förberedelse och
fördjupning i det respektive fackstudiet. Så födes en
vacker dag den idé, som är ämnad att föra
utvecklingen ännu ett stycke framåt.
I det följande skall jag söka visa, vilket
befruktande inflytande den enda lilla idén, den s. k.
expansionsprincipen, utövat på de moderna
högspän-ningsbrytarnas konstruktion.
Våren 1928 togs Siemens-Schuckertwerke’s nya
högeffektprovrum i bruk. Under de första
månaderna innebar nästan varje försök något av en
upplevelse för oss. Bland mycket annat lärde vi
snart, att ljusbågstiden har ett maximum inom
området 500-l 000 A och minskar å ömse sidor; vi
funno vidare vilket inflytande konstruktiva
ändringar utövade på oljeströmbrytares
avkopplingsförmåga, men ett faktum kunde vi icke rubba på,
nämligen att oljan vid svåra brytningar eller vid
försök med stående ljusbåge råkade i brand, varvid
i Vid Elektroingenjörsföreningens sammanträde den 16
okt. 1931 höll dr Kesselring- ett mycket uppmärksammat
föredrag om expansionsbrytåren, varpå följde en omfattands
diskussion i strömbrytarefrågan, som återfinnes på annat
ställe i detta nummer. Dr Kesselring har haft vänligheten
att på därom framställd begäran efteråt nedskriva
efterföljande fria sammandrag av några huvudpartier i
föredraget. För komplettering hänvisas i övrigt till hans i
Elektrotekniks juninummer 1931 intagna uppsats i samma ämne.
provrummet ofta svårt ramponerades. Vi blevo så
småningom rätt dugande brandsoldater, men
brandorsaken kunde vi icke bli herrar över. Säkerligen
hyste vi alla under denna tid av oräkneliga
olje-brytareförsök önskan att finna en utväg ur denna
svårighet och en metod att bygga högeffektbrytare,
i vilka ingen brandrisk förelåg.
Det såg till en början ut som om alla våra
bemödanden att influera ljusbågslängden skulle vara
dömda att förbli resultatlösa. En smula ljus i
mörkret skänkte först de systematiska
undersökningarna av släckkammarens verkningssätt. Vi
funno, att en släckkammare enligt fig. l (vänstra
bilden) med koniskt vidgande botten förhöll sig
ogynnsamt, medan en form hos kammaren, enligt högra
bilden åstadkom en förkortning av ljusbågslängden
Fig. 1. Släckkammare för oljebrytare.
över hela strömområdet. Härtill fogades den rent
praktiska erfarenheten av att ljusbågen med
säkerhet släcktes, så snart släckkammaren exploderade
eller oljelådan häftigt remnade under inverkan av
för högt övertryck. Såväl den funna gynnsammare
formen på släckkammaren som de övriga
iakttagelserna förde oss slutligen till antagandet att en
plötslig trycksänkning utövade en släckande verkan på
ljusbågen.
Alla följande försök utfördes med tanke på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
