Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Feb. 1932 - Fritz Kesselring: De viktigaste data ur expansionsbrytarens utvecklingshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 FEBR. 1932
ELEKTROTEKNIK
23
Ölschalter
löschkdtwnern
m/? Löschkammern
Expansionschafter
starre Expansionskammer
./jl \ [V; i n i||| fl elastische Expansionskammer
"Hr’"’ "
Fig. 4. Tryckmätning i olje- och expansionsbrytare.
/
a/
’&V *-’
l" ^ \
\^ }
\ l / l
\ ^’
o °o o ° ° o °o o
o ° o _. OQOO c
O o O
o /e-.o c
o»»
o cr
o o
o o o o o o
O ° °o° O f
,oo0ooo0oo
’°o
°0<
o o
,°o o o° o
’o o o o o
<JncjO
Fig. 6. Deionisering av gas och ånga.
alstrar ljusbågen ånga i den inre kammaren,
"ång-kammaren". I den stela kammaren inträder
expansionen i det ögonblick kopplingsstiftet lämnar
öppningen fri. Den elastiska kammaren öppnar
däremot, så snart ångtrycket överskrider det mot
kraften i sammantryckningsfjädrarna svarande värdet,
varvid ångan utströmmar radiellt och expanderar.
Denna senare utföringsform har således den stora
fördelen, att ljusbågens släckning sker alldeles
oberoende av stiftets läge. Vid brytning av stora
strömmar går därför brytförloppet mycket hastigt, emedan
det maximala ångtrycket uppnås redan efter l å 2
halvperioder.
Fig. 4 visar oscillogram över tryckförloppet vid
ett antal brytningar. Gemensamt för oscillogrammen
är ljusbågens släckning kort efter trycksänkningen.
Medan vid såväl oljebrytarens släckkammare som
den stela expansionskammaren tämligen höga
tryckspetsar kunna förekomma, är vid den elastiska
tryckkammaren det maximala trycket begränsat, något
som är av största betydelse för brytarens
driftsäkerhet.
mm
1000 1500A
2mm
Fig. 5. a. Ljusbågens diameter som funktion av strömstyrkan, b.
Temperaturfall i ljusbågens närmaste omgivning.
Trots de synnerligen vackra provrumsresultaten
med expansionsbrytaren och i trots av det faktum,
att brytaretyperna även i praktisk drift
undantagslöst visade sig i stånd att ofelbart släcka ljusbågen
även under de mest kritiska förhållanden, yppades
Iran många håll tvivel. Med ett visst fog påpekades,
att ingen ånga rätt gärna kan antagas existera i
ljusbågens omedelbara närhet, vidare att
Wilson-effekten vore mycket för långsamt uppträdande för
att kunna spela någon roll vid ljusbågens släckande.
För att få klarhet i dessa och andra dunkla punkter
genomfördes ett antal ytterligare försöksserier.
Med hjälp av ultrarapidkamera lyckades det osfe
få en inblick i sambandet mellan diameter och
strömstyrka hos ljusbågen. De första
försöksresultaten återgivas i fig. 5 (till vänster). Intill ca 50 A
är ljusbågsdiametern i hög grad beroende av
strömstyrkan, men ökar sedan upp till värden av
strömmen på l 500 A relativt obetydligt. Än
intressantare är den högra kurvan i fig. 5. Ur denna
framgår, att temperaturen i ljusbågens omedelbara
närhet avtager mycket snabbt med avståndet från
ljusbågen. Redan på 2 mm avstånd sammanfaller den
praktiskt taget med omgivningens. Kurvan lämnar
således beviset för att en ånga kan existera i
ljusbågens omedelbara närhet, något som även
bekräftats av ett stort antal andra försök.
Härtill kom så ytterligare insikten om att
attraherande krafter
uppträda icke blott mellan
elektriskt laddade
partiklar av motsatt
potential utan även
mellan en elektron och en
neutral atom eller
molekyl, så snart deras
inbördes avstånd och
relativhastighet tillräckligt mycket minskas.
Därmed är förklaringen
given till varför en
ånga har en så mycket
större deioniserande
verkan än en gas, ty
som bekant skiljer sig
en ånga från en gas i
term o dynamiskt
hänseende framförallt
därigenom att mellan dess
molekyler uppträda attraherande krafter, de s. k.
van der Waal’ska krafterna, beroende på
ångmole-kylernas små inbördes avstånd och hastigheter.
Dessa krafter äro av samma art som de mellan
elektron och molekyl uppträdande. Rent schematiskt
kan man nu föreställa sig ljusbågens släckning i en
gas resp. en ånga försiggående på följande sätt:
I gasen röra sig molekylerna på så stort relativt
avstånd, att de van der Wa.al’ska krafterna icke
spela någon roll. Molekylerna följa därför den all-
Fig. 7. Deionisering av en
växel-strömsJjusbåge medelst ånga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
