- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Feb. 1932 - Diskussion i strömbrytarfrågan i Elektroingenjörsföreningen den 16 oktober 1931

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

TEKNISK TIDSKRIFT

6 FEBR. 1932

A A A A fi å å A..A ; * A

AAAAM

VV V;V"VV;y-V"11^ < *

Fig. 1. Oscillogram över brytförsök vid Asea.

En förbättring av brytförmågan hos en brytare
betyder generellt sett detsamma som en förkortning av
ljusbågstiden, givetvis under förutsättning att
gasutvecklingen därigenom också minskas. Enligt
kraterhypotesen är den första delen av ljusbågstiden
ineffektiv. Kan nu ej glasblåsperioden göras effektiv?
Dr Kesselring har givit svaret: ja. Genom att låta
gasen i blåsan vid lämpligt tillfälle expandera nedkyles
densamma till att bliva effektivt släckande. Dessutom
övergår överhettad vätska vid tryckminskningen
explosionsartat i ångform. Det närmare förloppet hava
vi redan hört i dr Kesselrings föredrag.

Man kan också fråga sig, om ej gasblåsan nu kan
undvikas på så sätt, att man redan från det ljusbågen
bildas tvingar densamma att brinna nära den släckande
vätskan. Explosionskammaren är ett försök att
åstadkomma detta. I sitt normala utförande låter den
emellertid ej tillräckligt smidigt anpassa sig efter de villkor,
som måste uppfyllas, för att en snabb brytning under
alla förhållanden skall kunna ernås.

En ljusbåge påverkas som bekant på samma sätt som
strömförande ledare av elektrodynamiska krafter. Man
har redan länge observerat, att vid försök med brytare
med öppna brytställen en sänkning av bryttiden ernås
vid högre brytströmmar av storleksordningen 10 000
amp. gent emot bryttiden vid lägre. En förklaring till
detta faktum är, att ljusbågen av de elektrodynamiska
krafterna blåses ut mot gasblåsans vägg, så att
ljus-bågssträckan under hela bränntiden rikligt matas med
färsk oljegas. Genom lämplig utformning av
brytkon-takterna, t. e. genom deras förseende med anordningar
för magnetisk blåsning, har man kunnat förstärka
blåseffekten och därigenom vid lägre spänningar
kommit ned till bryttider på l å 2 halvperioder. Ett
intressant exempel på den magnetiska blåsningens
användning vid högre driftspänningar är Westinghouse^
"deion grid"-brytare. I denna få de rörliga kontakterna
röra sig i en U-formig ränna av Isolationsmaterial, i
vilken U-formade plåtstrimlor av magnetiskt material äro
inlagda. Genom att kontakterna röra sig i en smal
ränna, mot vars botten ljusbågen pressas genom den

magnetiska blåsningen, tvingas ljusbågen att hela tiden
brinna nära olja, varigenom den åstundade rikliga
matningen av gassträckan med färsk oljegas uppnås.
Anordningen har visat sig mycket effektiv i
spänningsområdet 40-220 kV.

I stället för att blåsa ljusbågen mot oljeväggen kan
man naturligtvis också tvinga oljan mot ljusbågen.
Försök i denna riktning hava gjorts för länge sedan,
men utan framgång. Det är först på senare tid, som
man genom lämpliga konstruktiva anordningar kommit
till goda resultat. Oljeblästerbrytaren har utvecklats
av General Electric Co i Amerika, varjämte Asea sedan
5 år tillbaka varit inne på samma utvecklingslinje.
Det erforderliga trycket på oljeblästern åstadkommes
genom en med det släckande gnistgapet seriekopplad
hjälpljusbåge, som brinner i ett i det närmaste slutet
rum, varigenom tillräckligt tryck alstras. Erforderligt
oljetryck kan naturligtvis också erhållas på mekanisk
väg. Av patenttekniska skäl är jag för närvarande
förhindrad att lämna några uppgifter om av Asea använda
konstruktiva anordningar. Genom tillmötesgående från
vattenfallsstyrelsen hava vi i fjol o-ch i sommar haft
tillfälle få utföra en del brytprov i Uppsala och vid
Älvkarleby kraftverk i avvaktan på att vårt eget
hög-effektlaboratorium blir färdigställt.

Jag avslutar min översikt genom att låta några
oscillogram visa utvecklingen under försöken, vilken
utveckling väl tål jämförelse med vad som på andra
håll kunnat åstadkommas med oljebrytare. De
bryt-effekter, som stått till vårt förfogande, hava varit
relativt begränsade, högst 175 000 kVA, vilket icke hindrar,
att de resultat, som vunnits, äro ytterst värdefulla. De
nya konstruktionerna torde för en hel del äldre brytar
-typer möjliggöra en mångdubbling av brytförmågan
samtidigt som erforderliga omändringar betinga ett
relativt ringa pris.

Oscillogram l visar brytning med en äldre brytare
med 6 seriekopplade brytställen. Bryttiden var här 32
halvperioder.

Oscillogram 2 visar försök med samma brytare,
varvid parallellt med brytaren kopplats en tomgående linje
Älvkarleby-Västerås. Bryttiden var nu 18 halvperioder.
Skillnaden beror på den minskade ökningshastigheten
hos den vid strömmens passage genom noll återvändande
spänningen.

Oscillogram 3. övre spänningskurvan visar
brytför-loppet i en fas försedd med en ny typ
släckningskammare, i vilka intet egentligt övertryck kan uppstå.
Försöksbetingelserna äro, liksom i det följande, ungefär
desamma som i oscillogram 1. Bryttiden är nu 17
halvperioder. Det förtjänar påpekas, att man vid lägre
brytströmmar i allmänhet ej kan utläsa ljusbågstidens
längd ur oscillogram, enär under de första
halvperioderna ljusbågsspänningen är så låg, att den ej tydligt
registreras.

Oscillogram 4 visar förloppet av brytförsök med den
ombyggda ovannämnda äldre brytaren, vilken nu
försetts med släckningskamrar av samma typ som användes
i försök 3. Bryttiden har nu nedgått till 7 halvperioder.

I oscillogram 5 visar slutligen nedre spänningskurvan
resultatet av brytförsök med en oljeblästerkonstruktion.
Bryttiden är nu så kort som 3 å 4 halvperioder och den
vid brytningsögonblicket uppnådda hållfastheten i de
släckande gnistgapen <ca 12 kV per cm.

Vid de relaterade försöken hava bryteffekterna
varierat mellan 120 och och 150 MVA.

Driftchefen A. Berggren: Vid den diskussion, som i
dag förekommer, torde det vara av intresse att även
ventilera de erfarenheter, som gjorts med gamla
brytare. Vid Trollhätte kraftverk, som byggdes och
planerades för över 20 år sedan, insattes brytare av Aseas
fabrikat, typer HDU för 10 kV samt HAU för 50 kV.
Dessutom installerades oljekopplare för 10 och 50 kV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free