Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Feb. 1932 - Diskussion i strömbrytarfrågan i Elektroingenjörsföreningen den 16 oktober 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEKNISK TIDSKRIFT
6 FEBR. 1932
Fig. 3. Vattenbrytare, 11 kV, utförd vid Asea 1908.
Men på grund av värmekapacitetens inverkan (även
kallad hysteresis) hinner den ej avtaga i samma
proportion som denna. Följden härav är, att, då
strömmen blir noll, kvarstår ännu en del av den heta,
ioni-serade gassträng, som kort förut framträtt som
ljusbåge, och avkylningen fortsätter att verka på ytan av
denna sträng. Dess diameter minskar hastigt, men i
dess centrum råder in i det sista en hög temperatur
(ca 3000°) med åtföljande låg genomslagsspänning,
ända till dess diametern gått ned till noll. Den
tidrymd, som råder mellan det ögonblick, då strömmen är
noll, och det ögonblick, då bågsträngens diameter är
noll, är av stor betydelse för nytändningsförloppet, t. e.
även för inverkan av den återvändande spänningens
kurvform. Tydligt är, att det är spänningens
momentvärde, snarare än dess frekvens och derivata, som är av
betydelse, om nytändning sker under denna korta
tidrymd, vilket är det vanliga. Om däremot diametern
hinner bli noll, innan nytändning sker, börjar
genomslagsspänningen hastigt stiga och en kapplöpning
uppstår mellan genomslagsspänningen och den återvändande
spänningen, som avgör liv eller död för ljusbågen. Man
får emellertid komma ihåg, att det icke räcker med
genomslag för att verklig nytändning skall inträda.
Tillräcklig spänning måste också finnas för att underhålla
bågen. Avgörande härför är framför allt båglängden,
som bestämmes av avkylningen under den del av
halvperioden, då bågen brinner med ström större än noll.
Den avgörande, så att säga dubbla betydelsen av
konstanten k torde framgå av dessa korta antydningar.
Om vi nu betrakta fig. 2, som är avsedd att styrka
riktigheten av ovan givna formel, finna vi, att en god
överensstämmelse råder mellan den beräknade,
heldragna kurvan och de uppmätta värdena (punkterna),
i synnerhet om vi betänka det sätt, varpå dessa
tillkommit. Formelns konstanter äro bestämda från prov,
som utfördes år 1910 med ett flertal olika oljebrytare
för 25 p/s, som då levererades till Trollhättan. Punk-
terna äro hämtade från prov, av vilka flertalet äro
publicerade i facklitteraturen och således tillgängliga för
var och en. (Ferguson-Pailin, Electrician, 16.10.30;
Altbiirger, A. f. E., 22.10.28; Biermanns, E. T. Z.
11.8.27; Sporn & Clair, A. I. E. E., juli 1927; 1’Union
des syndicats d’électricité, R. G. E., 1.12.28.) Proven
gälla sålunda brytare av mycket olika utförande, som
dock ha det gemensamt, att de äro s. k. vanliga brytare,
dvs. ej äro försedda med extra anordningar för höjande
av avkylning eller magnetisk blåsning. Därigenom att
samma konstant för magnetiska blåsningen använts
alltigenom ha punkterna kommit att ligga något högt
i kurvans övre del och tvärtom något lågt i den nedre,
beroende på att i genomsnitt den m.agnetiska
blåsningen är relativt svagare vid den mera rymliga
konstruktion, som måste användas vid hög spänning och
tvärtom. Det bör observeras, att värdena för alla i
formeln ingående faktorer ha varierat inom mycket vida
gränser. Icke desto mindre har formeln tydligen
förmågan att sammanhålla dem alla i en riktig funktion
och att besvara viktiga frågor rörande brytförloppets
natur. Denna enkla formel, vilken torde vara den
fullständigaste, som för närvarande finnes, kan lätt
utvecklas till att gälla även för specialkonstruktioner, t. e. med
explosionskammare, annan vätska än olja etc.
Det är av grundläggande värde att kunna beräkna
just bryttiden. Kännedom om denna fordras för
beräkning bl. a. av brytarbetet och gasutvecklingen samt
av båglängden och det erforderliga brytavståndet. (Man
kan gott påstå, att det stora flertalet brytarexplosioner
haft sin orsak i bristande kunskaper om och hänsyn
till just dessa storheter. I synnerhet har alltför kort
brytavstånd varit ett ofta förekommande fel.) Det
förtjänar även framhållas, att en kurva över bryttiden,
såsom den i fig. 2, med fördel kan användas såsom
norm vid bedömande av den relativa bryttiden för
brytare av olika konstruktion.
Konstruktionschefen E. Andreason: Vid Stockholms
elektricitetsverk ha vi en hel del oljebrytare av olika
fabrikat, men några brytarexplosioner ha dess bättre
ej inträffat vid vårt verk. Sådana ha dock, som vi även
hört i afton, förekommit i vårt land, ehuru de ej haft
de förödande verkningar, som dylika explosioner
stundom kunna hava. På grund av de ökända
oljegasexplosionerna ha vi nog litet var känt på oss, att
olje-brytaren ej betecknar den slutgiltiga lösningen av
bry-tareproblemet.
Om den nya brytaren, som vi idag hört beskrivas,
verkligen håller vad den lovar och därtill kan säljas
till godtagbara priser, ha vi verkligen skäl att dra en
lättnadens suck.
Att denna nya brytare är explosionsfri är naturligen
dess stora och allt annat överskuggande egenskap. Det
framhålles emellertid i broschyren rörande
expan-sionsbrytaren, att den också tager avsevärt mindre
ställverksutrymme i anspråk. Utrymmet, som kräves för
själva brytaren, torde nog vara ungefär detsamma, vare
sig man väljer en oljebrytare eller expansionsbrytare.
Man resonerar emellertid som så, att då den nya
brytaren ej kan explodera, kan man utan risk placera såväl
samlingsskenorna som avskiljarna till den i samma
rum som brytaren och strax ovanför densamma. Genom
denna anordning skulle naturligen en stor
utrymmesvinst göras. Man frågar sig dock, om ej detta är att
gå väl långt genom nämnda placering. Även om
ex-pansionsbrytaren ej kan explodera, finnes väl ingen
garanti för att den ej kan vid någon svårare in- eller
urkoppling giva upphov till en stående ljusbåge. Skulle
en sådan uppstå, innebär självfallet den föreslagna
anordningen stora risker för hela anläggningen. Jag tror
därför, att man även vid anläggningar med
expansionsbrytare kommer att föredraga att placera samlings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
