Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Feb. 1932 - Insänt - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
6 FEBR. 1932
tiva effektriktreläer för jordslutningsutlösning å ett
komplicerat 33 kV distributionsnät med nollpunkten
jordad medelst jordslutningstransformator. Efter ett
års provdrift med de enligt den nämnda metoden
beräknade justeringarna visade det sig, att 92 % av samtliga
utlösningar varit "önskvärda", 6 % hade varit "icke
önskvärda" och hade förorsakats av fel i reläerna,
utlösningsströmkretsen eller i brytarens mekanism.
Resterande 2 % hade ävenledes varit "icke önskvärda" och
hade förorsakats av feljustering eller felberäkning.
Nämnda reläers utlösningstid var i allmänhet satt så
låg som förhållandena tilläto, i allmänhet 0,05-0,io
sek. ehuru i några fall utlösningstiden måste ökas till
0,6 sek. för att tillfredsställande selektivitet skulle kunna
erhållas. Resultatet visade beräkningsmetodens
tillförlitlighet även under sådana förhållanden, där
varierande ljusbågs- och jordledningsmotstånd måste
förutses. Vid trefasiga kortslutningar eller kortslutningar
mellan två faser skilja sig i allmänhet de beräknade
värdena mycket litet från de verkliga värdena. Som
exempel kan anföras, att vid en tvåfasig kortslutning å
en 110 kV linje, som sammanknöt en ångkraftstation
med några vattenkraftstationer,
kortslutningsströmstyr-kan efter 0,5 sek. enligt oscillograf var ca 1600 A,
medan den beräknade kortslutningsströmstyrkan var ca
1700 A. Beräkningsmetoden har även med framgång
använts för beräkning av jordslutningsströmmar m. m.
a nät utan jordförbunden nolla.
Då nu Svenska elektroingenjörsföreningens
överströmskommitté beslutat en undersökning beträffande
lämpliga praktiska beräkningsmetoder för
kortslutningar, synes det, på grund av de erfarenheter, som
vunnits utomlands, vara väl motiverat att undersöka,
huruvida icke den ovannämnda metoden med fördel kan
användas även här i Sverige.
Tidan den 7 januari 1932. Harry Engelbrecht.
Med anledning av ovanstående inlägg, av vilket
tidskriftens redaktion låtit mig taga del, får jag anföra
följande:
Den av ing. Engelbrecht omnämnda
beräkningsmetoden - vars grundprinciper för övrigt redan år 1918
framlades i Teknisk tidskrift av lektor Zachrisson -
utgör ett synnerligen värdefullt medel för beräkning av
osymmetriska tillstånd i trefasnät och torde även flitigt
användas av åtminstone de mera teoretiskt skolade
ingenjörer, som hava att syssla med dylika beräkningar.
Frågan om dess användning för
kortslutningsberäkningar synes emellertid ligga något utanför området för
min uppsats om detta ämne. Ändamålet med denna
uppsats var nämligen huvudsakligen att fastställa enkla
och entydiga definitioner för garantiformuleringar samt
beräkningsmetoder för de storheter, som äro
utslagsgivande för påkänningar på apparater och ledningsdelar.
Såsom framgår av uppsatsen, har det visat sig möjligt
att för detta ändamål nöja sig med beräkningar enbart
för symmetrisk trefasig kortslutning, dvs. beräkning
för den medroterande komposanten, eller enligt
amerikansk terminologi "the positive phase sequence
com-ponent". För mera djupgående undersökningar
exempelvis rörande reläinställningar o. d. kan det givetvis
vara önskvärt att även göra beräkningar för de övriga
symmetriska komponenterna, men såsom ovan nämnts,
faller denna fråga utanför ramen för min uppsats. Att
införa ytterligare garantivärden för maskinreaktanser
vid osymmetriska tillstånd torde nämligen knappast
kunna komma i fråga.
Västerås den 18 januari 1932.
Ivar Herlitz.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie
sammanträde i restaurant Gillets festvåning fredagen den 22
januari 1932 kl. 19,30.
Sammanträdet öppnades av föreningens ordförande,
överdirektör W. BORGQUIST, varefter protokoll från
sammanträdet den 19 november 1931 upplästes och
godkändes.
I föreningen invaldes docenten M. SJÖSTRÖM,
arbetschefen K. F. TRÄGÅRDH och ingenjörerna VERA
SANDBERG och PH. WENNING samt inträdde efter anmälan
civilingenjörerna C.-F. BOBECK, N. LINDBLAD, R. H.
WAHLSTRÖM, N. LINDSTEDT, G. RYDBECK och R. ÖSTERMAN.
Ordföranden riktade härefter några hälsningsord till
föreningens utländska gäster, Dr-ing. K. SUTTER från
Geneve och Overing. J. C. HOLST, Oslo.
Dr Sutter fick härefter ordet för ett föredrag över
ämnet "Schwingungserscheinungen an Freileitungen". I
anslutning till ett flertal i salen uppsatta ritningar och
diagram lämnade talaren en särdeles klar framställning
av de dynamiska grunderna för de svängningsfenomen,
som under vissa vindförhållanden uppträda på
kraftledningar, speciellt på dylika med grova linor av
relativt liten vikt pr diameterenhet. Dessa svängningar äro
av två slag, nämligen dels resonanssvängningar av
relativt liten amplitud och hög frekvens, vilka orsakas
av den från aerodynamiken väl bekanta s. k.
virvelavlösningen och vilka i regel uppträda med ett högt
antal bukar och noder pr ledningsspann, dels
långsamma svängningar av stor amplitud, vilka giva upphov
till det fenomen, som i Amerika benämnes "dancing
conductors". Det förstnämnda slaget av svängningar
är av den ojämförligast största praktiska betydelsen,
och skyddsåtgärder måste med nödvändighet vidtagas
häremot vid sådana kraftledningar, som på grund av
terrängförhållanden o. d. äro utsatta för dylika
vibrationer. Talaren redogjorde för naturen hos de
påkänningar, för vilka linor, isolatorer och stolpar utsättas
under inverkan av sådana svängningar, samt för
sambandet mellan spännkraft och antal svängningsperioder
för utmattningsbrott. Slutligen demonstrerades några
konstruktioner, som utformats i ändamål att skydda
mot svängningarnas förstörande inverkan, nämligen
dels ett par olika energiförtärande dämpningsvikter,
dels olika slag av linförstärkning vid
infästnings-punkterna.
Föredraget, som kommer att inflyta i Teknisk
tidskrift, mottogs med livligt bifall, varefter
föredragshållaren visade en ytterst instruktiv film över
vibrationer på en amerikansk kraftledning.
Härefter lämnades ordet till Overingenj0r J. C. Holst,
som i anslutning till ljusbilder meddelade resultaten
av synnerligen djupgående undersökningar, som i Norge
utförts beträffande resonanssvängningar, samt ett rikt
urval praktiska drifterfarenheter, huvudsakligen från
stålaluminiumledningar.
Efter föredragen utspann sig en livlig diskussion
med inlägg av hrr NORDELL, FORSSBLAD, ’S. VELANDER,
HOLST och BORGQUIST.
Sedan ordföranden uttalat föreningens tacksamhet
till såväl föredragshållarna som de i diskussionen
deltagande, avslutades det av ett 100-tal medlemmar
besökta sammanträdet kl. 22,40, varefter vidtog supé och
samkväm.
F. Dn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
