Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik / 40 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1932 - Edy Velander: Några intryck från internationella högspänningskonferensen i Paris 1931

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

40

TEKNISK TIDSKRIFT

5 MARS 1932

Fig. 2. Det inre av ett flyttbart åskelektriskt laboratorium i Schweiz,
oscillografrummet i den till rullande observatorium förvandlade
järnvägsvagnen (ur uppsats nr 64 av Berger).

hand för spänningsreglering i samband med
synkronmaskiner.

Dylika thyratronregulatorer ha installerats på två
generatorer på 20 respektive 25 MW i en av
bolagets stora stationer. Ännu hade man visserligen
icke någon större erfarenhet med dessa nya
apparater, men allt tydde på att de komma att fungera
tillfredsställande, och utförda försök visade, att
vakuumrörsregulatorerna arbeta mycket snabbare än de
vanliga regulatortyperna.

I detta sammanhang kan det ha sitt intresse att
inom parentes omnämna, att en uppsats vid
högspänningskonferensen av direktör van Staveren ger
en skildring av spänningsregulatorer med
vakuumrör, som utnyttjas vid den holländska
elektricitetsverksföreningens laboratorium, i första hand för att
ernå konstans på provspänningen vid
glödlampsundersökningar med växelström.

Åskforskning.

Mr. Sporn gav också l sin uppsats en
sammanfattning av det intensiva forskningsarbete, som
under de senaste åren bedrivits i Amerika beträffande
atmosfäriska överspänningar och vandringsvågor på
kraftledningar. Dessa meddelanden anslöto sig till
en grupp uppsatser om åskforskning och
överspänningsskydd, som bildade ett mycket uppmärksammat
inslag vid högspänningskonferensen. Bland dessa
uppsatser må nämnas bidrag av amerikanarna
LEWIS (nr 45), PEEK (nr 56), FORTESCUE (nr 22)
samt schweizaren BERGER (nr 64) och den tidigare
omtalade uppsatsen (nr 26) av NORINDER.

I samtliga dessa uppsatser beskrivas
försöksanordningar och återges katodstråloscillogram. Norinder
ger ett par bilder av Vattenfallsstyrelsens
åskelektriska laboratorium invid Uppsala i det skick, detta
ter sig efter den senaste utvidgningen. Berger har
på bekostnad av schweiziska
elektroingenjörsföreningen och elektricitetsverksföreningen och tack
vare tillmötesgående från de schweiziska
statsjärnvägarna till sitt förfogande fått en stor
järnvägsvagn, i vilken inretts dels laboratorium med
katodstråloscillografer, dels vardagsrum och sovrum
för honom själv och hans fru, som medföljer som
assistent, då vagnen rullas omkring till i
åskelektriskt hänseende strategiska punkter.

I de amerikanska uppsatserna lämnas
beskrivningar av den rikhaltiga arsenal av
forskningsredskap, som tillkommit under de allra senaste åren.
Där skildras dels ett laboratorium, som är beläget
alldeles under en 220 kV ledning i
Philadelphia-systemet och utrustat med General Electric’s
katodstråloscillografer av liggande typ, dels
omnämnas andra laboratorier med
Westmghouse-Norinder-oscillografer.

Bland de övriga redskapen intar klydonografen en
viktig plats. Den består av ett par elektroder
pressade mot en fotografisk film, som sakta drives
framåt av ett urverk. Denna apparat kopplas till
en antenn eller till en spänningsdelare i förbindelse
med en ledning. Då en urladdning inträffar,
bildas kring elektroderna s. k. Lichtenbergska figurer,
som bli synliga efter framkallning och av vilkas
diameter man kan beräkna spänningens amplitud.
Denna apparat utföres också i enklare form med
stillastående film för att indikera direkta nedslag
och i särskild form användes den som
strömindikator, i det att elektrodanordningen kopplas i
parallell över en del av en järnstolpe. Spänningen
blir i det senare fallet beroende av strömstyrkan vid
en urladdning till jord, och av den Lichtenbergska
figurens diameter kan med en viss approximation
strömstyrkan beräknas.

De senare typerna av apparater äro relativt billiga
och användas i hundratal vid de åskstatistiska
undersökningarna i Amerika. En ännu enklare apparat
är nedslagsindikatorn, som gör god nytta vid
lokalisering av nedslag. Denna är försedd med en vit



Fig. 3. Oscillogram av atmosfäriska överspänningar på
en 132 kV ledning i Schweiz (ur uppsats nr 92 av Berger).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>