- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
47

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1932 - Sten Velander: Jordlinans skyddsvärde ur teknisk och ekonomisk synpunkt - Erik Löfgren: Om äldre och nyare metioder för nätljudskompensation av radioapparater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5 MARS 1932

ELEKTROTEKNIK

peka på väsentligt lägre åskspänningar hos oss än i
U. S. A.

Sammanfattning.

Jordlinornas förnämsta uppgift synes bli att
skydda mot direkta åskslag. Ur kostnadssynpunkt
bli ordentligt och rationellt utförda jordlinor, och
några andra böra icke komma ifråga, likvärdiga med
50 à 75 % ökad isolationsstandard. Det synes mig
då bättre att använda pengarna på denna höjda
isolationsstandard än på jordlinor. De hittills vunna
drifterfarenheterna i vårt land synas antyda, att en
dylik höjd isolationsstandard är ett med jordlinorna
likvärdigt åskskydd och en anordning, som ur andra
synpunkter erbjuder stora fördelar. Jag anser
således att jordlinor icke äro motiverade vare sig vid
järnstolpar eller trästolpar. Vid trästolpar är det
däremot lämpligt att införa splittringssskydd, dock
utan att avstå från träets utmärkta
isolationsförmåga.

Litteraturförteckning:

1. Andrews, F. E., and Stroup, C. L.: Transmission research
and design with the field as a laboratory. Trans.
A. I. E. E., 1930, sid. 959.

2. Bell, E., and Price, A. L.: Lightning investigation on the
220-kV system of the Pennsylvania power- and
lightcompany (1930). Trans. A. I. E. E., 1931, sid. l 101.

3. Berger, K.: Les phénomènes de surtension par temps
d’orage dans le résaux aériens. S. E. V. Bull., 1931,
sid. 421.

4. Bewley, L. V.: Critique of ground wire theory. Trans.
A. I. E. E., 1931, sid.1.

Travelling waves on transmission systems. Träns.
A. I. E. E., 1931, sid. 532.

5. Brune, O., and Eaton, J. R.: Experimental studies in the
propagation of lightning surges on transmission lines.
Trans. A. I. E. E., 1931, sid. 1132.

6. Mc Eachron, K. B., Hemstreet, J. G., and Rudge, W. J.:
Travelling waves on transmission lines with artificial
lightning surges. Trans. A. I. E. E., 1930, sid. 885.

7. Fortescue, C. L., and Conwell, R. N.: Lightning
discharges and line protective measures. Trans. A. I. E. E.,
1931, sid. 1090.

8. Gross, I. W., Cox, J. H.: Lightning investigation on the
Appalachian electric power company’s transmission
systems. Trans. A. I. E. E., 1931, sid. 1118.

9. Hansson, E.: Lightning protection from the operating
company’s point of view. Journ. A. I. E. E., 1930, sid.
901.

10. Housley, J. E.: Lightning investigation at Alcoa, Tenn.
Trans. A. I. E. E., 1931, sid. 284.

11. Lewis, W. W., and Foust, C. M.: Lightning investigation
on transmission lines, Del I, Trans. A. I. E. E., 1930,
sid. 917, del II, Trans. A. I. E. E., 1931, sid. l 139.

12. Peek j:r, F. W.: Lightning. Trans. A. I. E. E., 1931,
sid. 1077. The effect of transient voltages öo dielectrics
IV. Trans. A. I. E. E., 1930, sid. 1456.

13. Pittman, R. R., and Torok, J. J.: Lightning investigation
on a wood pole transmission line. Trans. A. I. E. E.,
1931, sid. 568.

14. Sporn, Ph., and Lloyd j:r, W. L.: 1930 lightning
investigations on the transmission system of the american
gas and electric company. Trans. A. I. E. E., 1931, sid.
1111, se även sid. 574.

15. Power transmission and distribution. Annual report of
committee on power transmission and distribution.
Trans. A. I. E. E., 1930, sid. 1744.

16. Present day practise in grounding of transmission
systems. Trans. A. I. E. E., 1931.

En del saker av stort värde ha även erhållits ur de
diskussioner, som åtföljt de flesta av de här uppräknade
artiklarna.

OM ÄLDRE OCH NYARE METODER FÖR
NÄTLJUDSKOMPENSATION VID RADIOAPPARATER.

[1]

Av ERIK LÖFGREN.

Användningen av belysningsnätet som kraftkälla
för radioapparater har som bekant medfört
utomordentliga fördelar ur många olika synpunkter,
men samtidigt ha vissa nya tekniska problem
uppkommit, vilka icke förefunnos vid de gamla
batterimottagarna. Ett av dessa är elimineringen av från
nätet härrörande, överlagrade växelspänningar, s. k.
nätljud eller maskintoner. Vid generatormatade
likströmsnät utgöras de huvudsakligen av lamelltoner
och spårtoner från generatorerna själva, men även
i någon mån av spänningspulsationer, som
frambringas av till nätet anslutna maskiner av olika slag.
Frekvenssammansättningen är i detta fall mycket
oregelbunden och sträcker sig vanligen över ett
jämförelsevis stort område, från några hundra till
några tusen p/s. Den effektiva växelspänningen
uppgår endast till några tiondels volt. På
likströmsnät, som matas från likriktare, äro
spänningspulsationerna betydligt kraftigare, av storleksordningen
ett tiotal volt, och ha en utpräglad grundfrekvens,
vanligen 300 p/s, jämte svagare övertoner. Vid
uttagning av matningsströmmen från växelströmsnät
får man efter likriktaren en pulsationsfrekvens om 50
eller 100 p/s, beroende på om likriktaren är
enkel- eller dubbelverkande. Den överlagrade
växelspänningen kan här uppgå till åtskilliga tiotal volt,
mätt omedelbart efter likriktaren.

För att undgå de störande biljud, som dylika
överlagrade växelspänningar giva upphov till i
högtalaren, har man sedan gammalt begagnat
filteranordningar, vilka i princip genomsläppa
likströmmen men dämpa växelströmmen till en oskadlig nivå.
l tekniskt hänseende erbjuder det inga svårigheter att
medelst riktigt dimensionerade filter nedbringa
maskintonerna praktiskt taget till ohörbarhet. Det är
härvidlag snarare fråga om ett ekonomiskt problem.
Filteranordningarna representera en icke obetydlig
andel i apparatkostnaden, och detta oaktat de icke
hava någon för apparatens egentliga funktion nyttig
uppgift att fylla utan endast tjäna det negativa
ändamålet att eliminera störningsljud. Det är närmast ur
denna synpunkt man har att se de försök i olika
riktningar, som gjorts för att på andra vägar och med
enklare medel uppnå samma resultat. I betrak-


[1] Sammanfattning av föredrag, hållet vid Svenska
elektroingenjörsföreningens sammanträde den 6 nov. 1931. En
mera uttömmande framställning- av ämnet kommer senare
att inflyta i The L. M. Ericsson Review.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free