Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1932 - Karl Sutter: Vibrationer i kraftledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
TEKNISK TIDSKRIFT
2 APRIL 1932
Fig. 1. Fortskridande- (överst), stående
(mel-lerst), och kombinerade- (nederst) vågor.
"Q 10 20 30
Fig. 2. Samband mellan svängningstal och
nodavstånd.
3 8 7 6 5 4 3 2 1
0
P
G
ACSR
/
4
t
m^
5550
3950 3800
0737
n77"Z
4,31 °l
ACSR
»j jSE
U/3r 0,528
r3
61
reo
?
AL
i
/
JC J sO
/’
3
ÖL
<n
/
£
/
^fon
txflc
’ntningshostighet f}
01 2345 6-100
Fig. 3. Samband mellan spännkraft och
fortplantningshastighet.
Genom interferens mellan dessa olika vågor
förklaras det faktum, att mycket ofta i en serie spann
ett av dem vibrerar betydligt starkare eller svagare,
utan att en direkt yttre orsak därför kan konstateras.
2. Linhållare och isolatorer. Typen av
upphäng-ningsanordningarna, dvs. linhållarna och
isolato-rerna, bestämmer på vilket sätt linvibrationerna
genomsläppas vid upphängningspunkterna; de äro
därför i vissa hänseenden avgörande för
linvibrationernas karaktär. En stel infästning vid stödisolatorer
åstadkommer en tämligen ren stående våg, som
utmärker sig för starkt markerade noder, och som
knappt märkbart fortplantar sig till närliggande
spann. Linans fästande med ledade linhållare vid
hängkedjor åstadkommer vid vibration en
kombinerad våg med rörliga noder, som till stor del även
utbreder sig till de närliggande spännen och som
karakteriseras genom periodisk ökning och
minskning av utslagen.
3. Stolpar. Genom isolatorerna kunna vågorna
fortplanta sig ända till stolparna, vilka sedan å sin
www
Fig. 4. Svängningsbilder.
sida, allt efter konstruktionen, kunna försättas i
vibration. Erfarenheten visar, att armerade
betongstolpar äro minst mottagliga för sådana svängningar,
därnäst trästolpar. Tydligast framträda
svängningarna i järnstolpar.
III. Lin vibrationer nas orsaker.
Man svävade länge i oklarhet om orsakerna till
linvibrationerna. Ingående undersökningar hava
visat, att dessa orsaker kunna hava såväl periodisk
som aperiodisk karaktär och oftast kunna sägas bero
på följande atmosfäriska betingelser.
A. Periodiska krafter.
1. Luftvirvlars uppkomst. Om en luftström möter
ett hinder, bildar sig bakom detta virvlar, vilkas
uppkomst kan förklaras på följande sätt (fig. 5).
På grund av luftens friktion mot hindret bildar
sig på dess yta ett gränsskikt, som rör sig med
betydligt mindre hastighet. Kommer detta luftskikt
in i ett strömningsområde, där trycket stiger på
grund av hastighetens avtagande, så kan det icke
intränga i detta område, utan samlar sig till en allt
starkare virvel.
Virvelmassorna uppstå först symmetriskt på båda
sidor; så snart det emellertid av någon orsak samlats
mer virvelmassa på ena sidan, så blir totaleffekten
hos dessa virvlar den förhärskande och ökar
strömningshastigheten på sin sida. Nu är emellertid, på
grund av sammanhanget mellan tryck och hastighet
Fig. 5. Uppkomst av luftvirvlar.
på varje plats, trycket minst på punkter med största
hastighet och omvänt; det uppstår därför på den
sidan av linan, där strömningshastigheten är minst,
ett övertryck, som strävar att röra linan tvärs mot
strömningsriktningen. Så snart den ständigt växande
virveln har nått en viss styrka, löser den sig från
linans yta och skrider vidare i luftens rörelseriktning.
Dessa växlande krafter kunna försätta linan i
relativt hastiga svängningar, och iakttagelser hava
visat, att förekomsten av dessa svängningar faktiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
