Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1932 - Karl Sutter: Vibrationer i kraftledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
TEKNISK TIDSKRIFT
2 APRIL 1932
ningar. Deras verkningssätt låter sig förklaras
sålunda.
Försöker en vindstöt att i ett godtyckligt spann
trycka ned linan, så är detta fysikaliskt sett
likvärdigt med en ökning av linvikten i spännvidden
ifråga.
Därigenom höjes först och främst linans
spännkraft. Om dess upphängningspunkter besitta en
viss rörelsefrihet, komma de att närma sig det
starkast belastade spännet och förorsaka därigenom en
betydande ökning av nedhängningen.
I de närliggande spännen blir genom
upphäng-ningspunkternas utslag nedhängningen minskad, så
att linorna genom påverkan av den starka vinden
svänga med ett vågberg per spännvidd, varvid
isolatorerna och eventuellt även stolparna göra
mycket starka utslag i linjens riktning. Denna
svängningsform har man betecknat med "vippnmg";
matematiskt följer den samma lagar som de vågor,
vilka förorsakas av vind virvlar. I överensstämmelse
med teorien hava "vippande" linor till följd av de
stora våglängderna ett mycket lågt svängningstal.
Denna "vippning" kan under stormar föra till
mycket häftiga linrörelser.
2. Nedfallande islastcr. Såsom ytterligare orsaker
till aperiodiska svängningar kan man nämna
nedfallande islaster. Genom på detta sätt plötsligt
förorsakad avlastning av linan uppstå liknande
förhållanden som när starka vindstötar oregelbundet
belasta linan.
De linvibrationer, som förorsakas genom
aperiodiska krafter, dämpas tämligen fort; deras
huvudsakliga kännetecken äro de betydande
svängnings-utslagen och de låga svängningstalen.
IV. Vibrationernas dämpning.
De yttre krafter, som verka på linan, överföra på
denna en viss energimängd, som av linan måste
bortledas eller förstöras. Denna effekt yttrar sig
som dämpning av vibrationerna.
Vid matematisk behandling av vibrationer är det
fördelaktigt att skilja "resonansvibrationerna", vilka
kunna hänföras till periodiska krafter, från linornas
"vippnmg".
A. Resonansviörationer.
1. Jämviktstillstånd. Vid beräkning av
resonans-vibrationernas dämpning antager man för
enkelhetens skull, att hela den energimängd, som alstras i
ett spann, också måste förbrukas i detsamma. Man
bortser följaktligen från energiens överföring till
närliggande spann.
Under dessa omständigheter måste summan av
den energi, som överföres till linan, vara lika med
den förbrukade energien.
A = Q........................ (9)
Den energi, som förefinnes i linan såsom elastiskt
formförändringsarbete eller såsom rörelseenergi,
förekommer icke i ovanstående ekvation, emedan dessa
två energiarter omsättas utan förlust vid vibrationer
med konstant utslag.
2. Energiabsorption. Energiens absorption, resp.
dämpningen av de uppkomna vågorna, kan äga rum
genom luftmotstånd, elastisk efterverkan i linmate-
rialet eller genom övervinnande av den inre
friktionen i linan.
Med ledning av Bates redan förut omnämnda
arbete kan man uppställa några lagar för
energi-absorptionen i linan. För en våglängd och en
svängning gäller följande formel:
Q =
o
(o + C2)
(10)
Härvid betyda:
a = svängningsutslag tum,
- minsta böjningsradie tum,
n* - a
(11)
o = linspäxming eng. skalp./tum2.
a) S p ii n n k r a f t e n s i n flyt a n d c. Av
dessa försök, vilkas resultat finnas sammanställda, i
fig, 8, framgår, att dämpningen av linvibrationerna
tilltager med tilltagande linspänning; det råder
pro-portionalitet mellan Q och o-
Spännkraftens fördelaktiga inflytande på
energi-absorptionsförmågan förklaras därigenom, att den
inre friktionen mellan en linas enskilda trådar ökas
till följd av den kontraktiou, för vilken linan utsättes
genom mekanisk belastning.
Vid sidan av linspänningen o uppträder
emellertid ännu en faktor, i formeln betecknad med CV
Denna term innefattar eiiergiabsorptionen till följd
av plastisk deformation i linmaterialet.
Av försöken framgår samstämmigt, att värdet C2
avtager med tilltagande spännkraft, att det
förhåller sig omvänt till den inre friktionen och därför
alinspånning L
£-
m
j3 .
É
gr
OJ
OJ
_Ä
7
l/
^
L^^M^
180
160
HO
120
100
80
60
41
20
"O 4 8 12 16 20 24*10
Fig. 8. Samband mellan energiförlust och linspänning.
är i stånd att förminska höga liiispännmgars
fördelaktiga inflytande.
Det måste emellertid påpekas, att inflytandet av
materialets plasticitet icke . framträtt i lika grad
vid alla försök, emedan den härav beroende
deformationsförmågan icke blott kan förbrukas av
svängningsenergien, utan delvis också genom rent
statiska belastningar. Därav också, som förut nämnts,
avtagandet hos C.2 med tilltagande spännkraft.
Förut spända, dvs. gamla linor, äga blott ofull-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
