- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
81

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1932 - H. Lundkvist: Vätgaskylning av stor synkronmaskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7 MAJ 1932

ELEKTROTEKNIK

81

nödvändigt att demontera en vätgaskyld maskin så
ofta, enär isolermaterialet är mindre utsatt för
skadliga inverkningar i vätgas än i luft, och damm och
föroreningar icke kunna komma in i maskinen.

I generatorer och motorer i allmänhet, som måste
ha fri axeltapp för koppling till en annan maskin,
är det rätt svårt att vid vätgaskylning få tillräckligt
god tätning vid axeltappen. Tillfredsställande
resultat i detta avseende ha emellertid uppnåtts med
oljetätning och långvariga prov med vätgaskylda
turbogeneratorer ha utfallit gynnsamt.
Westinghouse har byggt en vätgaskyld turbogenerator för
9000 kVA, 3600 v/m.

Synkronkondensatorer, vilka icke behöva fri
axeltapp, om de utföras med självstart och med separat
magnetisering, lämpa sig särdeles väl för
vätgaskylning, och det är helt naturligt att
vätgaskylningen till en början har fått sin huvudsakliga
användning för detta maskinslag. Den första
vätgaskylda synkronkondensatorn levererades av
General Electric Co. år 1928; en bild av denna maskin
återgives här. För närvarande finnas
Synkronkondensatorer utförda för effekter från ungefär 10 000
till 50 000 kVA med en sammanlagd effekt av
omkring 200 000 kVA. Det är vanligt att de
vätgaskylda synkronkondensatorerna uppställas utomhus
- i överensstämmelse med den allmänna tendensen
till ökad användning av utomhusmontage för stora
elektriska maskiner - enär denna uppställning
innebär en helt obetydlig merkostnad för en maskin med
det av vätgaskylningen betingade utförandet.

De vätgaskylda synkronkondensatorerna utföras
med stator av svetsat material. Det yttre, gastäta
och explosionssäkra höljet göres av stålplåt med en
cylindrisk del och vid denna fastskruvade sköldar.
Lagren, som ligga innanför dessa sköldar, uppbäras
av balksystem. Statorplåtkärnan har radiella
kylkanaler; på grund av vätgasens goda
värmeledningsförmåga kan man göra antalet kylkanaler mindre
och plåtpaketen bredare i en vätgaskyld maskin än
i en luftkyld maskin. Kylare med cirkulerande
vatten äro placerade inuti maskinen vid dess båda
ändar. Kotorn är försedd med fläktar, och dessa
och rotorpolerna bringa vätgasen i maskinen att
cirkulera genom rotorn och plåtkärnan, genom kylarna
och tillbaka in i rotorn. Anordningen med
kylsystemets förläggning helt inom maskinen är med
hänsyn till minskade möjligheter till läckning
lämpligare än yttre fläkt och kylare. För lagren i stora
maskiner måste givetvis särskild vattenkylning
anordnas på vanligt sätt, men kylningen underlättas
betydligt av vätgasen, som spolar omkring lagren.
Ledningarna från rotorlindningen föras genom axeln
till släpringarna, som äro placerade i ett särskilt,
gastätt släpringshus. Detta står normalt i förbindelse
med statorns inre, men anordningar för avstängning
av denna förbindelse finnas, så att man kan öppna
släpringshuset för tillsyn av borstar och släpringar
utan större gasförlust.
illustration placeholder

Fig. 1. Vätgaskyld synkronkondensator, 12500 kVA, 900 v/m, 60 p/s,
13 800 V.

Till utrustningen för en vätgaskyld maskin höra
en del extra anordningar utom de för en luftkyld
maskin vanliga. Förutom behållare med vätgas för
fyllning av maskinen och ersättning av de
gasförluster, som uppstå genom läckning, fordras behållare
med kolsyra för användning vid maskinens fyllning
eller tömning enligt det förut beskrivna
tillvägagångssättet. Dessutom ingå i maskinens tillbehör
automatiska anordningar, som kontrollera
vätgastillförseln och hålla trycket i maskinen inom bestämda
gränser, anordningar för mätning av gasens tryck,
temperatur och renhetsgrad, anordningar för
torkning av vätgasen samt signalanordningar, som
tillkännage om gastrycket i maskinen är för högt eller
för lågt, om vätgashalten är för låg, om
gastemperaturen är för hög osv.

Den för vätgaskylningen erforderliga, speciella
apparatutrustningen, vars kostnad är tämligen
oberoende av maskinstorleken, gör att vätgaskylningen
endast kan komma ifråga för stora maskiner.

Yätgasförlusterna genom läckning bliva icke så
stora att de medföra någon större kostnad. För en
20 000 kVA synkronkondensator uppgår
gasläckningen till omkring 1/3 m3 (av atmosfärtryck) per dag.

För åskådliggörande av den minskning av
effektförlusterna, som uppnås genom användning av
vätgaskylning i synkronkondensatorer, anges i följande
tabell ungefärliga värden på förlusterna i några
olika storlekar av sådana maskiner, dels för
luftkylning och dels för vätgaskylning.

Maskinerna tänkas vara utförda för mest
ekonomiska varvtal och med höglegerad plåt i statorn,
spänningen är 11 000 volt.

Effekt, kVA Totalförluster kW
Luftkyln. Vätgaskyln.
10 000 ...................... 220 170
15 000 ...................... 300 230
20 000 ...................... 380 300
30 000 ...................... 550 430
50 000 ...................... 850 660


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free