Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1932 - Notiser - Föreningsmeddelanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7 MAJ 1932

ELEKTROTEKNIK

83

Fig. 1.

tung svart tavla, som anordnats i den nyinredda
hörsalen på tekn. högskolans fysikaliska institut.
Maskineriet, som enligt beställning levererats av
Elektromnekano, Hälsingborg, är monterat på en gemensam
bottenplatta samt anbragt i en nisch i muren. Med
hänsyn till att ett stort antal startningar kan tänkas
ifrågakomma under kort tid utfördes lindningen för en
spänning något större än driftspänningen. Vid full
last och 220 volt avger motorn 0,5 hkr. Maskineriet är
avskilt från hörsalen endast genom en tunn panel,
men trots att ljudisolationen sålunda är obetydlig, har
man föga eller intet obehag av störande ljud vare sig
vid igångsättning eller under gång. Manövreringen
sker medelst reläström (se fig. 1), som sluter en av
de två 3-poliga kontaktorerna (för 3 X 30 A, fabr.
Asea). Kontaktorerna äro försedda med
hjälpkontakter, så att den andra icke kan slutas då en redan
är inkopplad. För gränslägebrytning äro två
schaktströmbrytare uppsatta och så kopplade, att endast den
mot återgång svarande kontaktorn kan slutas, då någon
av desamma är bruten. För att undvika störande ljud
på grund av kontaktorerna, som ge tämligen kraftiga
smällar vid tillslagning, äro dessa anbringade i ett
angränsande rum. I hörsalen sker manövreringen av
tavlan medelst ett längs hela tavlan gående
bakelitklätt järnrör, som är lättrörligt i sin längdriktning.
Då stången föres åt ena sidan slutes reläströmmen för
uppåtgående rörelse och omvänt om stången föres i
andra riktningen. Stången hålles i sitt medelläge
medelst plattfjädrar, som samtidigt uppbära densamma.

C. H. Johansson.

FÖRENINGSMEDDELANDEN

Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, avhöll fredagen den 4
mars 1932 kl. 20 ordinarie sammanträde i radio- och
svagströmssektionen å Tekniska högskolans
studentkårs lokaler under ordförandeskap av verkstadsdirektör
HELGE ERICSON.

Efter protokolljustering invaldes civilingenjör GÖSTA
GRÖNVALL samt inträdde efter anmälan
civilingenjörerna HANS KRÜGER och KNUT LARSSON i föreningen.

Förste inledare i aftonens diskussion över ämnet
"Synpunkter på bedömning av rundradiomottagares
egenskaper" var ingenjör F. FRANSSON, som skärskådade
problemet närmast ur högfrekvenssynpunkt. Till en
början redogjordes härvid för amerikanska undersökningar
och normer för deras utförande. Där utgår man
från en effekt om 0,05 watt i lågfrekvensuttaget. Den
för denna effekt erforderliga, från en mätgenerator
över en konstantenn tillförda radiofrekvensspänningen
i intaget uppmätes i [mikro]V. Radiofrekvensen skall vara
modulerad med 400 Hertz till 30 % och
moduleringsfrekvensens övertoner få ej överstiga 5 %. Man
provar apparaten från högsta rundradiofrekvensen
(l 400 kilohertz) ned till lägsta frekvens, för vilken
densamma kan inställas. Sålunda provas känsligheten.

För att mäta mottagarens förmåga att särskilja olika
stationer, dess selektivitet, inställes densamma å en viss
angiven frekvens, som även tillföres från
mätgeneratorn. Sedan den för normaleffekt i
lågfrekvensuttaget erforderliga högfrekvensspänningen uppmätts,
inställes mätgeneratorns frekvens med lämpliga steg,
varefter ånyo uppmätes den spänning, som vid
bibehållen inställning på mottagaren ger normaleffekt.

Apparatens maximala utgångseffekt mätes med samma
mätfrekvens med max. 5 % övertoner i
moduleringsfrekvensen. Då 10 % övertoner erhållas i
lågfrekvensuttaget, anses tillåten maximieffekt vara uppnådd.

Det amerikanska förslaget, offentliggjort i American
Institute of Radio Engineers årsbok 1931, innehåller
dessutom metoder för undersökning av volymkontroll,
skärmning, nätbrus m. m.

Ingenjör Fränsson föreslog nu införandet av 5 olika
känslighetsklasser för radiomottagare. Erfordrades en
radiofrekvensspänning vid intaget av minst 10 000 [mikro]V
för att erhålla den bestämda utgångseffekten, skulle
apparaten tillhöra klass 1. Motsvarande värden för
klass 2, 3, 4 och 5 föreslogos till l 000 [mikro]V, 100 [mikro]V, 10
[mikro]V resp. l [mikro]V. Med hänsyn till ljudkvaliteten borde
en bandbredd av ca 5 000 per/sek fordras, ty eljest
gynnas återkopplade apparater oskäligt. En successiv
modulering med 40, 400 och 5 000 per/sek av
radiofrekvensen kunde då vara tillräcklig för att säkerställa
denna bandbredd.

Då selektiviteten med en grov approximation kan
sättas b_x = k . b_i x ^1/n där b_x är den sökta bandbredd,
som motsvarar selektiviteten, k en konstant, b₁ är
utgångsbandbredden, förslagsvis 5 000 per/sek samt
x = ingångsspänning vid b_x / ingångsspänning vid b₁ och n = antalet avstämda kretsar eller ekvivalent tal, skulle man kunna tänka
sig detta n som ett mått på selektiviteten.

Civilingenjör E. LÖFGREN upptog sedan
kvalitetsproblemet till närmare granskning. Av de två
huvudanledningarna till kvalitetsförsämring: förändringar i
signalkurvan, dvs. distorsion, samt störningar, behandlades
den förra mera ingående.

Distorsionsorsakerna kunna särskiljas i
amplituddistorsion, fasdistorsion, icke linjär distorsion samt
insvängningsdistorsion på grund av elektriska eller
mekaniska system, som kunna komma i självsvängning.
Från fasdistorsionen kan man i detta fall tämligen
bortse.

Talaren angav nu de olika distorsionsorsaker, som
kunna tänkas, och redogjorde för möjligheterna till
deras bekämpande i olika kretsar från detektorn fram
till högtalaren. Redogörelsen belystes av värdefulla
iakttagelser vid egna experiment samt ställdes i
sammanhang med hörselns fysiologi.

Störningsproblemet berördes även till slut. Vad
nätbruset beträffar, varnade talaren mot att endast
använda störspänningen som jämförelsetal, ty frekvensen
hos störningstonen spelar även stor roll, då olika
frekvenser dels störa mycket olika var för sig och
dessutom olika vid närvaro av andra toner.

Den tredje inledaren, civilingenjör A. STEDT, uppehöll
sig först och främst vid säkerhetssynpunkterna. Han

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1932e/0085.html

		Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik / 83 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|