Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1932 - H. Brodin: Den elektriska anläggningen vid Östrands sulfatfabrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEKNISK TIDSKRIFT
4 JUNI 1932
Fig. 10. Barktrummeanläggningen. I bakgrunden Wivstavarfs fabriker.
skenlådor och blanka, sålunda endast luftisolerade
skenor. Särskild vikt har lagts vid att få
centralerna täta, icke blott mot den yttre luften. Även
mellan de olika sektionerna har tätning av
obrännbart materiel anbragts. Centralerna äro för
möjliggörande av bättre åtkomlighet och effektivare
kylning monterade på kraftiga jämställ, 100 och 150 mm
från vägg. Härigenom undvikes samtidigt, att
vatten, som rinner utför väggen, når centralen.
Säkringarna, vilka som nämnt endast utgöra
kortslutningsskydd, äro monterade i locket och
medgiva således bekvämt och riskfritt utbyte, samtidigt
som anordningen tjänstgör som frånskiljare.
Kuggväxelmotorer ha i stor utsträckning använts
inom fabriken. Genom att man sålunda nästan helt
och hållet kunnat undvika remtransmissioner ha
fabrikslokalerna fått ett helt annat utseende, än
vad annars skulle ha varit fallet, och på vissa
ställen har dispositionen av maskinutrustningen och
fabrikslokalernas dimensioner också blivit en helt
annan än den vanligen förekommande. Andra
numera kända och uppskattade fördelar äro högre
verkningsgrad och effektfaktor. En 4-polig
asynkronmotor i storlekarna 5-50 hkr har som bekant
10-15 % högre effektfaktor än motsvarande 8-poliga
motorer. Skillnaden i verkningsgrad vid
kugg-växel- och remdrift är betydande. Enkla
precisionsväxlar hava 98-99,5 % verkningsgrad och
dubbla sådana 97-99 %, allt efter storleken. En
enkel remväxel har däremot sällan högre
verkningsgrad än 96 %, men oftast lägre, och man har
mångenstädes kunnat påvisa högst betydande
kraftbesparing genom utbyte av remtransmissioner mot
transmissionskuggväxlar.
Beträffande kostnaderna för drift med
kuggväxelmotorer i jämförelse med dito vid andra system är
svårt att angiva några generella värden. Den
avsevärt högre anskaffningskostnaden för
kuggväxel-utrustningen kompenseras ej blott av den därmed
ernådda högre verkningsgraden och platsbesparingen
utan även av fördelar, som äro svåra att evalvera i
penningar, såsom större överskådlighet, enklare
skötsel och icke minst större personlig säkerhet.
Olycksfall vid remtransmissioner och öppna
kuggväxlar äro som bekant vanliga.
Vittgående standardisering av såväl
motorstorlekar och varvtal som kuggväxelmotorer och kugg-
växlar har genomförts i syfte att underlätta
lagerhållning och utbyte av maskinerna.
Kortslutna motorer hava fått vidsträckt
användning, då så varit möjligt, på vissa ställen sådana med
dubbelspårlindad rötor. Där den drivna maskinens
svängmoment icke varit allför stort, hava motorerna
i allmänhet valts kortslutna upp till 40-50 hkr.
Det förtjänar framhållas, att förekomsten av de
nyssnämnda termiska överströmsskydden synas
tilllåta en vidsträcktare användning av kortslutna
motorer än vad som annars brukar vara fallet. På
vissa ställen ha även Slirkopplingar av bekanta
konstruktioner kommit till användning.
Några bilder och data för de mera
anmärkningsvärda motorerna kunna kanske i detta sammanhang
intressera.
Fig. 10 visar barktrummeanläggning, bestående
av 2 st. barktrummeaggregat om vardera 4
trummor med separatdrift medelst kuggväxelmotorer för
50 hkr, 50 varv.
Fig. 11 visar en av huggmaskinernas
kuggväxelmotorer. Dessa äro utförda för 275/230 hkr (den
lägre effekten gäller vid 50° C temperatur stegring)
och l 470/175 varv pr min. Motorerna äro
direkt-kopplade till var sin huggmaskin medelst flexibel
koppling. I motorskåpet med de termiska
utlös-ningsreläerna, inställda på motorns fullastström,
finnes ytterligare ett liknande relä inställt på något
lägre strömstyrka, vilket sistnämnda utlöser
bry-taren till den motor, som driver transportören för
veden till huggmaskinen. Om på grund av särskilt
grov ved eller andra omständigheter huggmotorns
belastning börjar närma sig utlösningsgränsen, blir
genom det sistnämnda reläet transportörmotorn
stoppad och huggen får tillfälle "arbeta ifrån sig".
När huggmotorns belastning sedan under loppet av
30-50 sek. varit låg, har reläets värmeslinga
avkylts så pass mycket, att transportörmotorn åter kan
igångsättas. Genom detta enkla arrangemang
undvikes den obehagliga fastkörningen av
huggmaski-nerna, utan att man behöver ställa
överströmsskyddet för högt.
Fläktarna för de tidigare omnämnda
torkmaski-rierna drivas av vertikala, kortslutna motorer, fig.
12, för 42 hkr, 750 varv. Dessa motorer äro
utförda med s. k. yttre mantelkylning. Motorerna
kunna bekvämt startas kortslutna medelst de an-
Fig. 11. Huggmaskinsmotor för 275 hkr vid 175 v ./min.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
