- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1932 - I. Billing: Järnvägstelefonkabeln längs de elektrifierade Malmölinjerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

TEKNISK TIDSKRIFT

4 JUNI 1932

JÄRNVÄGSTELEFONKABELN LÄNGS DE
ELEKTRIFIERADE MALMÖLINJERNA.

Av I. BILLING.

Inledning.

Vid den fortsatta elektrifieringen av svenska
statens järnvägar bedrivas f. n. arbetena å de s. k.
"Malmölinjerna", omfattande bansträckorna

Järna-Nyköping-Malmö,

Katrineholm-Åby,

Örebro-M j ölby,

Näss j ö-Falköping,

Malmö-Trälleborg och

Arlöv-Lomma,
sammanlagt 860 km bana.

Malmölinjerna komma att - förutom från förut
befintliga omformarestationer vid Södertälje,
Sköldinge, Hallsberg och Moholm å Göteborgslinjen -
förses med enfas växelström av 162/3 perioder och
16 kV från 6 nya omformarestationer, belägna i
Ek-sund invid Norrköping, Mjölby, Nässjö, Alvesta,
Hässleholm och Malmö.

Beträffande störningar å närliggande
svagströms-ledningar och vilka åtgärder vidtagits till hävandet
av sådana störningar må här endast erinras om
följande. Å den 435 km långa Malmbanan, som i sin
helhet var färdigelektrifierad år 1923, hava
svag-strömsledningarna bibehållits såsom luftledningar å
stolpar men utflyttats till ca 50 meters avstånd från
banan, som utrustats med sugtransformatorer,
inkopplade i kontaktledningen och skenorna. Å
Göteborgslinjen, 457 km, som elektrifierades under åren
1924-26, har däremot en telefonkabel för järnvägens
behov nedlagts i banan, vilken försetts med
sugtransformatorer, som inkopplats i kontaktledningen
och en särskild återgångsledning, som förbundits med
skenorna hela vägen vid en punkt ungefär mitt
emellan två närliggande sugtransformatorer. De närmare
detaljerna för skyddsanordningarna vid nämnda ban-

linjer samt de därigenom uppnådda resultaten ifråga
om störningarnas motverkande finnas ingående
beskrivna i förut publicerade artiklar.1

Elektrifieringen av Malmölinjerna, som utföres på
huvudsakligen samma sätt som Göteborgslinjen,
beslöts vid 1931 års riksdag, som anvisade härför
erforderliga penningmedel. Elektrifieringsarbetena
igångsattes på våren samma år. I dessa arbeten ingår
även anordnandet av telefonkabel för järnvägens
ledningar. Denna kabelanläggning har till största delen
fullbordats redan under år 1931 och beräknas komma
att avslutas omkr. september 1932.

Här nedan lämnas några meddelanden rörande
denna kabelanläggning, dess utförande och därmed
uppnådda resultat.

Kabelanläggningens utsträckning är mer
omfattande än ovan angivna banlinjers längd. Det visade
sig nämligen lämpligt och behövligt, att ny kabel
anordnades även å linjen Stockholm-Järna, så att en
likformig kabel erhölls å hela huvudlinjen Stockholm
-Malmö. Vidare befanns fördelaktigt att å vissa
kortare sträckor, där två eller flera kabelsträckor
löpa samman, anordna särskild kabel för varje sådan
sträcka in till närliggande huvudstation. Så är t. e.
fallet å sträckorna Norrköping-Åby, Malmö-Arlöv
och inom bangårdsområdena å några större stationer
å linjen.

Kabelanläggningen i dess helhet omfattar således
följande kabelsträckor (se fig. 1):

Stockholm-Järna-Åby-Norrköping-Malmö,

Norrköping-Åby-Katrineholm,

Örebro-Mjölby,

Nässjö-Falköping,

Malmö-Trälleborg och

Malmö-Lomma,
som motsvara en sammanlagd banlängd av 922,8 km.

På grund av spårkorsningar, stationsinledningar
m. m. blir den installerade kabellängden 931,6 i st. f.
922,8 km, motsvarande en ökning av 0,9,5 %.

Kabeltyper och kabelkonstruktion.

Vid bestämmandet av kabelns konstruktion
utnyttjades naturligtvis med fördel erfarenheterna från
j är n vägskabeln längs den redan elektrifierade linjen
Stockholm-Göteborg (se fotnot 1). Sålunda befanns
det bland annat möjligt att för kabeln å
Malmölinjerna sänka fordringen på genomslagsspänning
mellan kabelns ledare från 2 000 till l 000 V, med
bibehållande av 2 000 V mellan ledarna och
kabel-manteln.

Betydelsen härav må här närmare framhållas.

Genom nämnda sänkning av fordringarna på
ge-nomslagsspänningen i förening med förändrade
börsnoteringar å metaller lyckades det nämligen att
inom den ursprungliga kostnadsramen för
kabelan-läggningen kunna icke blott öka anläggningen med

L Trälfeborq

Kabel med förstärkare A Götehorgslinjei
Kablar ,. ,. ,. Malmölinjerna.

Fig. 1. Kabelplan.

i Se: Electrical Communication 1926, p. 199, Nord.
järnbanetidskrift, 1926, p. 41, Siemens Zeitschrift 1926, p. 261 e. f.,
och 1927, p. 497, Elektr. Nachrichtentechnik 1927, p. l, och
Blektrische Bahnen 1928, Ergänzungsheft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free