Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1932 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 JUNI 1932
ELEKTROTEKNIK
9.9
Ordföranden hälsade därpå dem av avdelningens för
Mekanik medlemmar, som hörsammat en inbjudan att
närvara vid kvällens förhandlingar, välkomna, varefter
ordet lämnades åt kvällens förste föredragshållare,
civilingenjör J. DRAKENBERG, vilken höll ett med
demonstration och ljusbilder illustrerat föredrag om "Den
tre-fasiga kommutatormotorns praktiska användning".
Efter en kort resumé av den trefasiga
kommutatormotorns konstruktionsprinciper demonstrerade talaren
igångsättningsförloppet och varvtalsregleringen hos en
dylik motor med hjälp av ett i salen uppställt
demonstrationsaggregat, utrustat med ampere- och
effektfaktor-meter samt tachometer jämte lampor för angivande av
sekundärfrekvensen. Härefter exemplifierades motorns
användning inom diverse industrier, där variabel
hastighet är önskvärd, samt visades med ett par
numeriska exempel hurusom i många fall den betydligt högre
kostnaden för en kommutatormotor mer än uppväges
av ökad produktionskapacitet samt av andra fördelar,
såsom minskat slitage etc. Slutligen demonstrerades i
anslutning till ljusbilder motorns användning för ett
flertal speciella uppgifter, huvudsakligen inom
industrien.
Efter föredraget framförde ordföranden föreningens
tack till föredragshållaren, varefter utspann sig en
kortare diskussion med inlägg av herrar SÖDERBAUM,
BORGQUIST, LILJEBLAD, ALM och LYSÉN samt föredragshållaren.
Näste talare var ingenjör H. BRODIN, som i
anslutning till ljusbilder lämnade en redogörelse för "östrands
sulfatfabrik, särskilt ur kraftekonomisk ocli
elektrotek-nisk synpunkt’’. Föredraget inleddes med en kort
historik över cellulosaindustriens utveckling, varjämte en del
statistiska upplysningar lämnades angående den svenska
produktionen resp. världsproduktionen av sulfit- och
sulfatcellulosa. Sålunda framgick, att Sverige för
närvarande producerar minst 35 % av all sulfatcellulosa i
världen. Härefter övergick talaren till en närmare
beskrivning av den nyanlagda sulfatfabriken vid östrand,
som för närvarande synes vara Europas största. Efter
att i anslutning till en perspektivbild ha redogjort för
materialets passage genom fabriken lämnades en
uttömmande redogörelse för den elektriska utrustningen.
Framställningen gav en synnerligen klar bild av den
planmässighet, med vilken anläggningen projekterats,
samt av de väl genomtänkta skyddsåtgärder gentemot
skador genom kortslutning, överbelastning etc., som
kännetecknade anläggningens olika delar, alltifrån
intaget för fjärrkraften från Hammarforsen och fabrikens
egen ångturbinanläggning fram till gruppcentraler och
lampor. Av särskilt intresse voro de speciella
försiktighetsåtgärder, som genomgående måst vidtagas med
hänsyn till de inom fabriken befintliga aggressiva gaserna.
Efter föredraget, som mottogs med livligt bifall,
framförde ordföranden föreningens tack till
föredragshållarna.
Tekn. dr I. HERLITZ framställde i anslutning till de
synpunkter beträffande kortslutsskydd etc. inom den
beskrivna anläggningen, som av föredragshållaren
framförts, ett förslag, att inom elektroingenjörsföreningen
måtte anordnas en diskussion just beträffande den med
hänsyn till kortslutningsuppvärmning etc. planmässiga
anordningen av större industriella anläggningar.
Ordföranden uttalade sin anslutning till detta förslag,
varefter följde en kortare diskussion med inlägg av herrar
SÖDERBAUM OCh T. HOLMGREN.
Härefter avslutades det av ett 70-tal medlemmar och
gäster besökta sammanträdet kl. 22, varefter vidtog
supé och samkväm under sedvanliga former.
F. Dn.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, avhöll fredagen den 22
april 1932 kl. 20 ordinarie sammanträde i serien radio-
och svagströmsteknik å tekniska högskolans stora
hörsal inom elektrotekniska fackavdelningen. Härvid
presiderade föreningens vice ordförande verkstadsdirektör
HELGE ERICSON, som först hälsade dagens utländska
föredragshållare välkomna, varefter protokolljustering
ägde rum. Sedan civilingenjör E. FERNHOLMS inträde i
föreningen anmälts, invaldes ingenjör HELMER BRODIN.
Härefter meddelades, att föreningens radiokommitté
åtagit sig utarbetande av normer för bedömning av
rundradiomottagares egenskaper.
Radiokommittén hade även föreslagit inval av förste
byråingenjör LEMOINE och laborator MÖLLER i
kommittén för befordrande av ett ökat samarbete med
telegrafstyrelsens radiobyrå och tekniska högskolan.
Laborator Möller invaldes med acklamation. Då
ingenjör Lemoine förklarat sig icke kunna mottaga
uppdraget på grund av bristande tid, erhöll föreningens
styrelse i stället i uppdrag att tillskriva
telegrafstyrelsen med anhållan om utseende av en representant i
samma kommitté.
Ordföranden meddelade sedan, att frågan om
utarbetande av en nomenklatur för svagströms- och
radioteknik hade väckts inom föreningens styrelse.
Under hand hade anknytning sökts hos elektriska
standardiseringskommittén, vilken härvid ställt sig
intresserad och gärna motsåg
elektroingenjörsföreningens medverkan. På förslag av ordföranden uppdrogs
åt styrelsen att tillskriva E. S. K. i ärendet. I denna
skrivelse skulle föreslås, att det inom E. S. K.
befintliga utskottet för symboler och nomenklatur, som på
ett undantag när endast omfattar
starkströmsrepresentanter, skulle kompletteras med en särskild avdelning
för radio- och svagström, vilken som första uppdrag
skulle utarbeta den föreslagna ordboken.
Ordet lämnades härpå till ingenjör O. T. HOLST, Oslo,
som höll det första av kvällens två föredrag om
"Fjärrskrivmaskinen och dess användningsområden".
En historisk återblick över de olika konstruktionerna
för dessa speciella telegraferingsinstrument tjänade
som inledning. Härefter behandlades de moderna
apparaternas princip med särskilt avseende på firman
Creeds konstruktion, som utarbetats efter riktlinjer,
angivna av British Post Office. Särskilt genomgicks
systemet för impulsöverföringen vid start-stop
apparater, där synkroniseringen ej behöver vara bättre än
7 %. Ett 5-impulssystem har nu föreslagits av
internationella rådgivande telegrafkommittén C. C. I. T. å
sammanträde 1931 i Bern, varför olika firmors
apparater hädanefter kunna samarbeta.
Slutligen angåvos en mängd användningsområden
även utanför telegrafförvaltningarna och redogjordes
för engelska förvaltningens planer på uthyrande av
apparater med ledningar på liknande sätt och villkor
som tillämpas för telefon.
Därefter framträdde direktör P. STORCH, Berlin, för
sitt på tyska framförda föredrag i samma ämne. Han
lade huvudvikten vid en redogörelse för de olika
moment, som nu aktualiserat frågan.
Först nämndes ledningstekniken, som i våra dagar
med tillhjälp av tontelegraf, underlagringstelegraf
osv. kunde åstadkomma telegrafförbindelser för
bråkdelen av kostnaderna förr i tiden.
För det andra hade konstruktionerna för
fjärrskriv-maskinen själv fulländats, så att apparaterna nu för
tiden kunna betjänas och underhållas av ungefär samma
slag personal som handhava vanliga skrivmaskiner.
För det tredje hoppades direktör Storch på att
telegrafförvaltningarna skulle genomföra en organisation
liknande telefonens, så att privata firmor etc. kunna
erhålla abonnemang å fjärrskrivmaskiner. Detta hade
redan delvis genomförts i Tyskland, där Siemens system
vunnit stor utbredning. Samma system har även
utlöpare i angränsande länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
