Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1932 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
100
TEKNISK TIDSKRIFT
4 JUNI 1932
Utom för telegrafförvaltningarna själva samt
polis-och brandkårsväsende påvisades, att det nya
samfärdsmedlet är av stor och växande betydelse för banker,
handel och industri.
Föreningens tack framfördes härpå genom
ordföranden till de två föreläsarna, vilket beseglades med
livliga applåder. De muntliga framställningarna
beledsagades av skioptikonbilder och demonstrationer av
olika apparater av firmorna Siemens’ och Greeds
fabrikat.
Härefter vidtog en kortare diskussion, varvid av
ingenjör A. ESTELLE ifrågasattes, om icke
bildtelegrafering kunde tänkas vara nästa steg för
telegrafkommunikationens utbredning i vida kretsar. Direktör Storch
svarade, att på grund av motsvarande apparaters
invecklade konstruktion och dyrbarhet måste användningen
av direkt bildöverföring bli tämligen begränsad, vilket
verifierades av erfarenheterna t. e. från telegrafverkets
bildtelegrafanläggning i Stockholm, vilken nu varit i
drift ett par år.
Sammanträdet, som avslutades kl. 22,30, var besökt
av ca 130 medlemmar och fortsatte med supé och
samkväm på tekniska högskolans studentkårs lokaler under
stor anslutning. Vid samkvämet visades bl. a. en
synnerligen intressant operationsfilm - som visserligen
fordrade starka nerver - samt några exkursionsbilder
från C. C. I. T:s sammanträden. Samtliga bilder voro
upptagna med en Siemenskamera och återgivna av en
projektor, vilka apparater erhållits som biprodukter av
telegrafavdelningens utvecklingsarbeten å andra
områden.
S. R. N.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, anordnade gemensamt med
ingenjörsvetenskapsakademien en konferens i
likriktarfrågan i ingenjörsvetenskapsakademiens lokaler
tisdagen den 3 maj 1932. kl. 15,30.
Mötet öppnades av ingenjörsvetenskapsakademiens
direktör kommerserådet A. F. ENSTRÖM, som hälsade de
närvarande välkomna och därpå omedelbart överlämnade
ordet till diplomingenjören A. DANZ från Baden,
Schweiz, som höll ett med talrika ljusbilder illustrerat
föredrag över ämnet "Der Quecksilberdampfgleichrichter
und seine Anwendungen in der Zukunft". Föredraget,
som avsåg att lämna en allmän överblick över den nya
och särdeles intresseväckande teknik, som är baserad på
användningen av styrgaller hos kvicksilverlikriktare,
inleddes med en allmän orientering angående
rymdladdningarnas och den elektrostatiska
spänningsfördelningens inverkan på ljusbågens tändnings- och
släckningsförhållanden i en likriktare. Härefter redogjordes
för de ledande principerna vid insättande av styrgaller i
en dylik likriktare, varvid särskilt framhölls, att medelst
lämplig spänningsinmatning hos gallret tändningen hos
en anod kan fixeras till vilken som helst tidpunkt inom
den positiva halvperioden och följaktligen, om så kräves,
helt förhindras, medan däremot släckning av en redan
tänd ljusbåge ej kan äga rum förrän i det ögonblick,
då motsvarande anods spänning passerar genom noll. På
grundval av dessa allmänna teoretiska förutsättningar
och en kortare redogörelse för de styranordningar i form
av roterande kontaktgivare, som användas för reglering
av styrgallrens spänning, lämnades en särdeles klar och
väl disponerad framställning av de olika tillämpningar
av gallerstyrningen, som under de senaste åren
utarbetats. Sålunda behandlades skydd mot baktändningar,
spänningsreglering på likströmsnät, automatisk
överströmsutlösning i likströmsnät, omformning från
likström till växelström (varvid apparaten lämpligen
benämnes "växellikriktare"), frekvensomformning (varvid
apparaten benämnes "omriktare"), asynkron
parallelldrift av kraftnät samt slutligen varvtalsreglering hos
banmotorer för växelström. Det sistnämnda
användningsområdet, vilket innebär en helt ny typ av motor
med likströmsmatat fält men helt saknande kommutator,
synes öppna vida perspektiv för den elektriska
bandriftens matning direkt från borgerliga distributionsnät.
Efter föredraget, som mottogs med livligt bifall,
utspann sig en kortare diskussion med inlägg av herrar
KÖRNER, HÄRDÉN och DREYFUS samt föredragshållaren.
Efter en kortare paus intogs härefter gemensam middag
i akademiens lokaler, varpå man återigen övergick till
likriktarestudierna, denna gång för att betrakta en av
ingenjör Danz visad film över den gallerstyrda
likriktarens principiella verkningssätt samt ett flertal
intresseväckande detaljer från firman Brown Boveris
fabrikation av likriktare jämte bilder från utförda
installationer, huvudsakligen för järnvägsdrift. Sedermera vidtog
ytterligare en stunds livlig diskussion med inlägg av
herrar ALM, U. LAMM, DREYFUS och A. EKSTRÖM samt
föredragshållaren, varefter vidtog samkväm, under vilket
ordföranden framförde arrangörernas tack till ingenjör
Danz för hans beredvillighet att lämna en orientering
över de sista årens framsteg inom likriktaretekniken.
Av tekn. dr J. WENNERBERG uttalades de närvarandes
tacksamhet till kommerserådet Enström för hans
personliga och ingenjörsvetenskapsakademiens värdskap.
F. Dn.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, anordnade torsdagen den
19 maj 1932 dels i samarbete med
Ingeniörsvetenskapsakademien och Svenska elektricitetsverksföreningen
en föreläsningskurs beträffande "Kortslutssäkerhet och
parallelldrift vid elektriska anläggningar", dels
självständigt ett studiebesök i Kooperativa förbundets
glödlampfabrik vid Hammarbyleden jämte efterföljande
vårmiddag å restaurang Fjäderholmen.
Kl. 10,30 talade sålunda tekn. dr I. HERLITZ i Tekniska
högskolans hörsal nr 361 över ämnet "Kortslutsström
och överströmsskydd i elektriska anläggningar" och kl.
13,30 redogjorde tekn. dr R. LUNDHOLM på samma lokal
för "Betingelserna för god parallelldrift mellan
kraftstationer". Föredragen, vilka i första hand voro
avsedda som en instruktionskurs för kraftverksprojektörer
och driftledare, åhördes av ett 100-tal personer och
mottogos med stort intresse.
Omedelbart efter det sista föredraget samlades
deltagarna i Elektroingenjörsföreningens vårutflykt vid
Lumafabriken, där de besökande, vilkas antal uppgick
till cirka 90, mottogos av ett flertal av fabrikens
ingenjörer under ledning av ingenjör M. HYSTRÖM. Härefter
vidtog ett särdeles instruktivt och intresseväckande
studiebesök, vilket kvarlämnade intrycket av en i högsta
grad rationellt planlagd och påkostad modern
industrianläggning. Cirka kl. 17 avreste ett 40-tal av
deltagarna i förhyrd ångslup till restaurang Fjäderholmen,
där middag intogs under bästa stämning samt under
presidium av föreningens vice ordförande tekn. dr J.
WENNERBERG.
F. Dn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
