Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik / 112 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1932 - J. Drakenberg: Om trefas kommutatormotorns praktiska användning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

112

TEKNISK TIDSKRIFT

JULI 1932



Fig. 4. Kommutatormotorn lämpar sig synnerligen väl för drift av
centrifugalpumpar, speciellt dylika arbetande vid varierande tryckhöjd. Som
bekant varierar pumpverkningsgraden betydligt med hastigheten. För
en och samma pump finnes en viss idealhastighet för varje tryckhöjd.
Användes en 3-fas kommutatormotor, kan man med lätthet anordna
automatisk reglering av hastigheten, så att max. verkningsgraden alltid
erhålles. Borstmanövreringsanordningen å kommutatormotorn kan vid
mindre motorer kopplas direkt till nivåindikatorn. Vid större motorer
kan man använda sig av hjälpmotor för borstmanövrering, såsom visas
å bilden. Vid större pumpstationer är det lämpligt att anordna driften
så, att volymreglering erhålles genom inkoppling av olika antal aggregat
och verkningsgradkontroll genom reglering av pumphastigheten. För
mindre pumpstatiouer med endast ett aggregat och arbetande på
konstant tryckhöjd erbjuder emellertid även volymkontroll medelst
hastighetsreglering fördelar ur verkningsgradssynpunkt framför reglering
medelst strypning.

tör. Så småningom fann man emellertid, att
fördelarna hos den elektriska driften kunde bättre
utnyttjas genom enkeldrift enligt principen att
drivkraften delades upp och anbragtes där den
behövdes. I och med enkeldriften vann man även den
fördelen att man utan användande av mekaniska
anordningar kunde variera hastigheten hos olika
drivna element oberoende av varandra. I början
tillgrep man då likströmsmotorer, men fann så
småningom att likströmmen medförde vissa
nackdelar, som man måhända ej förutsett. I och med
nätens tillväxt blevo ledningskostnaderna höga,
Installerade man uteslutande likströmsmotorer, blev
motorkostnaden oproportionerligt hög, och valde
inan växelströmsmotorer för maskiner med konstant
hastighet samt likströmsmotorer endast för maskiner
som fordrade variabel hastighet, fick man dragas med
nackdelen av ett dubbelt distributionssystem.
Omformarna krävde ett utrymme, som hade kunnat
bättre utnyttjas för annat ändamål och fordrade
skötsel och tillsyn. Dessutom konstaterades
omformningsförluster, som inverkade oförmånligt på
kraftkontot. Först då var det psykologiska ögonblicket
för kommutatormotorns entré på scenen.

Vilka äro då motiven för användande av variabel
hastighet? Först och främst finnas givetvis många
fall, där den variabla hastigheten är en ren
betingelse för processen. Ett elementärt exempel är en
upprullningsmaskin för papper från en
pappersmaskin, som lämnar en viss konstant pappersmängd
per tidsenhet. Det gäller att upprulla papperet i
en rulle med växande diameter. För att bibehålla
konstant periferihastighet är det tydligen
nödvändigt att minska rotationshastigheten i samma
proportion som diametern växer.

I många andra fall ligger det emellertid till så,
att processen mycket väl kan drivas med konstant
hastighet, men vissa fördelar stå att vinna med
införandet av variabel hastighet.

Den viktigaste synpunkten torde härvid vara ökad
produktion. Ett klassiskt exempel är driften av
ringspinnmaskiner. Dessa drivas normalt med konstant
hastighet, men man har på senare år i stor
utsträckning börjat införa drift med variabel hastighet. En
helt ringa variation i hastigheten medgiver en
ökning av produktionen av 10 à 15 % (under
gynnsamma omständigheter inemot 20 %).

Antag att man har under övervägande att bygga
ett ringspinneri med 100 spinnmaskiner, drivna med
konstant hastighet. Insättas i stället motorer för
variabel hastighet med en beräknad
produktionsökning av 11 %, är det tydligen tillräckligt att
insätta 90 spinnmaskiner. Antages att
spinnmaskinerna inkl. byggnader och Inmontering belöpa sig på
kr. 50 000:- per styck, motorerna för konstant
hastighet kr. 400: - per styck samt motorerna för
variabel hastighet kr. 2000:- per styck, ter sig
jämförelsen sålunda:

Debet Kredit

Inbesparingar av 10
ringspinnmaskiner ........ 500 000:-
Bortfalla 100 st. motorer
för konstant hastighet 40 000:-
Tillkomma 90 st. motorer
för variabel hastighet 180 000:-
Besparing i kapitalutlägg 360 000:-
_____________________________
540 000:- 540 000:-

Förutom besparingen i kapitalutlägg kan man
påräkna en besparing i arbetskostnad å det färdiga
materialet av inemot 10 % och dessutom något högre
kvalitet på grund av minskade trådbrott.

En annan viktig synpunkt är ökad verkningsgrad
eller med andra ord minskad energiförbrukning. Ett
typiskt exempel härvidlag är drift av
ångpannefläktar. Dylika kunna mycket väl drivas med
konstant hastighet och luftmängden regleras medelst
spjäll. Införande av variabel hastighet minskar
emellertid den årliga energiförbrukningen med i runt
tal 25 %. Antag exempelvis att en stor ångkraft-



Fig. 5. Bilden visar en representativ installation av kommutatormotorer
för drift av skorstensfläktar i en större kraftverksanläggning, omfattande
ej mindre än 8 st. 200 hkr motorer. Kommutatormotorns fördelar för
detta ändamål ha utförligt belysts i det föregående.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>