Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik / 113 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1932 - J. Drakenberg: Om trefas kommutatormotorns praktiska användning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

JULI 1932

ELEKTROTEKNIK

113

central har en installerad fläktmotoreffekt av 2000
hkr med en medeleffektförbrukning under hela året
av 600 kW. 25 % besparing härå motsvarar 150
kW, eller per år 1 200 000 kWh. Antager man ett
självkostnadspris av 3 öre per kWh i medeltal,
motsvarar detta en årlig besparing av kr. 36 000: -
eller ett kapitaliserat värde av 360 000:- kr. Detta
räcker, som man förstår, med lätthet till att betala
för insättandet av kommutatormotorer för fläktarna.

En tredje synpunkt är minskat slitage å den
drivna maskinen, om densamma under en större del
av drifttiden kan gå med reducerad hastighet. Som
ett exempel härå kan angivas kompressorer för kyländamål.
Under den kallare årstiden är givetvis
behovet av is mindre och kompressorns hastighet kan
utan olägenhet nedsättas. Man räknar med att om
kompressorn arbetar med en genomsnittlig
hastighet av 2/3 av maximihastigheten livstiden fördubblas.
Då motorkostnaden är liten i förhållande till
kompressorns kostnad, är det utan vidare klart, att
insättande av en kommutatormotor är berättigat, även
utan hänsyn till den energibesparing, som samtidigt
uppnås.

Vilka fördelar har då kommutatormotorn framför
andra medel för ernående av variabel hastighet?
Betrakta vi först de rent mekaniska anordningarna,
finna vi att ett gemensamt drag för dessa är ökat
utrymmesbehov. Den vanligaste typen utmärker sig
för reglering i grova steg gentemot
kommutatormotorns kontinuerliga reglering. De anordningar,
som förefinnas för kontinuerlig hastighetsreglering,
utmärka sig genom låg verkningsgrad samt i vissa
fall stort slitage.

Jämföra vi åter kommutatormotorn med
likströmsmotorn finna vi, såsom redan ovan påpekats,
att den senare medför nackdelarna av omformning,
ökade kostnader eller dubbelt distributionssystem.

Den otvivelaktigt vanligaste formen av
trefasmotor med hastighetsreglering är släpringmotorn
med regleringsmotstånd. Denna har nackdelarna av
låg medelverkningsgrad samt ostabilt varvtal. Som
ett exempel på drift, för vilken denna motortyp är
olämplig, kan nämnas kedjeroster för ångpannor.
Drivmotorerna för dylika arbeta i regel praktiskt
taget obelastade, men måste samtidigt vara nog
kraftiga att krossa kol eller slaggstycken, som
fastnat. Det är givetvis viktigt att den inställda



Fig. 6. Bilden visar en installation av 3-fas kommutatormotorer i ett
ringspinneri.



Fig. 7. Bilden visar ett modernt utförande av 3-fas kommutatormotorer
i storlekar 1-50 hkr. Motorn är av helkapslat utförande. Å
kopplingssidan är anbragt en kraftig fläkt, som är tillräcklig att även vid lägsta
varvtal effektivt kyla motorn. Manöveranordningen är så anordnad,
att borstarna kunna manövreras antingen direkt medelst ratt, genom
mekanisk avståndsmanövrering eller medelst påbyggd manövermotor.

matningshastigheten bibehålles konstant och. detta är
tydligen ej möjligt med en släpringsmotor med motståndsreglering.

Den flerhastighetslindade kortslutsmotorn återigen
har nackdelen av reglering i grova steg. Motorer för
tre eller fyra hastigheter erbjuda dessutom ingen
fördel i prishänseende framför kommutatormotorn.

Trefaskommutatormotorn har emellertid vissa
begränsningar. Sålunda är den max. effekten per pol
tämligen skarpt begränsad. Detta betyder med
andra ord, att för stora effekter motorn måste
byggas med många poler, alltså för lågt varvtal,
varigenom den blir oproportionerligt dyrbar. Den
kommersiella gränsen uppåt för trefas
kommutatormotorns effekt ligger åtminstone för närvarande vid
ungefär 1 000 hkr. Gränsen nedåt är c:a 1 hkr.

Rotorns svängmassa är osedvanligt hög, ofta 8 à
10 ggr svängmassan hos en motsvarande
asynkronmotor. Detta medför att acceleration och retardation
ej kunna göras så snabba som vid
asynkronmotorer, och kommutatormotorn är fördenskull ej
lämpad för mycket hård intermittent drift. För
hissdrift och lättare krandrift är den dock väl lämpad.

Som ovan nämnts har kommutatormotorn
konstant moment inom regleringsområdet, vilket stundom
kan vara till nackdel. Det förtjänar dock
framhållas, att det är ytterligt sällsynt att en maskin
kräver en konstant effekt vid olika varvtal. Även
om nettoarbetet, såsom t. e. vid en svarv, kräver
konstant effekt, spela friktionerna ofta en mycket
stor roll, varför en drivmotor med konstant moment
kan hava lika stort berättigande som en motor med
konstant effekt.

Det har anförts gentemot kommutatormotorn, att
den på grund av sin jämförelsevis komplicerade
konstruktion skulle vara mindre driftsäker. Detta är
emellertid ej förhållandet. Som ett bevis härför kan
framhållas det faktum, att de engelska tidningarna
allmänt infört kommutatormotorn för drift av sina
tidningspressar. Det är utan vidare klart, att då det
gäller att på begränsad tid få ut tidningsupplagor,
som för de större tidningarna närma sig 1/2 million
exemplar, en motor som visar sig opålitlig ej blir
gammal i tjänsten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>