Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1932 - L. Dreyfus: Metoder för beräkning av virvelströmsförlusterna i omagnetiska pressflänsar vid stora turbogeneratorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 SEPT. 1932
ELEKTROTEKNIK
131
I kraftlinjebilderna 3 och 5 avgränsas därför ett
ytskikt av bredden A genom de streckade linjerna,
och denna gränslinje betraktas som läckfältets
yttersta kraftlinje. Mellan två närliggande, i denna
gränslinje inträdande eller därifrån utgående
nivålinjer är virvelströmmarnas volym lika stor som
stator- eller rotorhärvändarnas strömvolym mellan
samma nivålinjer. Sålunda kan även
virvelströms-tätheten bedömas efter kraftlinjebilden.
5) Statorlindningens skyddskåpor äro mycket
tunnare än pressflänsarna, men i gengäld äro deras
övriga dimensioner mycket större. Bestå de därför
av jämförelsevis väl ledande omagnetiskt material
som brons eller aluminium, så avskärmas även här
växelfältet till största del genom virvelströmmarna.
Gränsvillkoren för läckfältet kunna sålunda antagas
på samma sätt som för pressflänsarna.
6) Ritas kraftlinjebilden för magnetiska
pressflänsar och skyddskåpor, så kunna deras ytor
åtminstone till en början betraktas som nivåytor för
läckfältet. Detta förutsätter emellertid att deras
permeabilitet trots skineffekten förbliver tillräckligt
hög. Hava pressflänsarna stora radiella mått, är
ovannämnda förutsättning ofta icke uppfylld.
Principiellt gäller då åter regel 4, dock med det
undantaget, att fältet icke utbreder sig närmelsevis
parallellt till järnytan. Under sådana förhållanden blir
det mycket svårt att rita kraftlinjebilden
tillräckligt noggrant.
7) Nivålinjer och kraftlinjer skära varandra
överallt under räta vinklar. Kraftlinjernas avstånd bör
väljas så, att 2 närliggande kraftlinjer överallt
innesluta samma flöde. Att rita kraftlinjebilden riktigt
i det förhandenvarande cylindriska koordinatsystemet
är mycket svårt. Vi nöja oss med att behandla det som
ett "parallell-plant" problem. I detta fall bilda när-
Fig. 5. Läckfältets fördelning vid omagnetiska pressflänsar
och skyddskåpor i statorn samt omagnetiska rotorkåpor.
liggande nivålinjer och kraftlinjer maskor, vilkas
sidoförhållande – är konstant på alla ställen, där
LJL v
inga strömmar framgå. Bäst väljas
Al~*
emedan det är lättast att rita kvadratliknande
maskor. Betyder Q härvändarnas strömvolym i det
radiella huvudplanet och dela nivålinjerna 0 i lika
delar, så erhålles för flödet mellan 2 närliggande
kraftlinjer per cm omkrets:
. = B . Ab
0,4 TT -
n
0 Ab
Al’
Fig. 4. Läckfältets fördelning vid magnetiska pressflänsar
och skyddskåpor i statorn samt omagnetiska rotorkåpor.
Kortslutningsfälten i fig. 2 till 5 hava ritats för
att demonstrera den stora betydelsen av
omagnetiska rotorkåpor och omagnetiska statorpressflänsar.
Frånsett de allra sista åren motsvarade
turbogeneratorers konstruktion vanligen fig. 2. Av
ekonomiska hänsyn utfördes endast 1/4 till 1/3 av
rötor-kåporna av omagnetiskt stål, resten, dvs. 3/4 till 2/3,
av magnetiskt krom-nickel-stål. Såsom material för
statorpressflänsarna valdes mest stålgjutgods, för
lindningskåporna magnetiskt gjutjärn eller
smidesjärn. Följden blev, att såsom i fig. 2 ett mycket
starkt fält korsar spårledarnas raka ändar och ett
tämligen starkt fält härvändarnas radiella delar. I
fig. 3 är det sistnämnda fältet endast hälften så
stort tack vare användning av omagnetiskt
material för statorns pressflänsar och skyddskåpor.
Läckfältets försvagning härrör huvudsakligen från
virvelströmmarna i pressflänsarna, vilkas
strömvolym är ungefär hälften så stor som härvändarnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
