- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
140

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1932 - A. Danz: Kvicksilverlikriktaren och dess framtida användning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

TEKNISK TIDSKRIFT

3 SEPT. 1932

200-

100-

Fig. 11. Yttre karakteristiker för vanlig och kompounderad likriktare
samt effektfaktorns beroende av belastningen. 1. Likströmsspänning,
oreglerad. 2. Likströmsspänning kompounderad till 600 A belastning.
3. Cos <p vid oreglerad spänning. 4. Gös cp vid kompounderad spänning.

sämring av effektfaktorn, i det att cos <p blir
ogynnsammare, ju större regleringsområdet är.
Möjligheten till kontinuerlig spänningsreglering med hjälp
av styrda galler kan också praktiskt användas för
likriktarens kompoundering.

Diagrammet fig. 11 visar den yttre karakteristiken
hos en vanlig och en kompounderad likriktare samt
effektfaktorns ungefärliga förlopp i förhållande till
belastningen. Kompounderingen i tomgång uppgår
till 20 %. Av bilden framgår, att de styrda gallren
verkligen tillåta en överkompoundering av likrik
-taren och att effektfaktorn för hela
reglerings-området ligger inom gränserna för det tillåtna.

Sedan likriktarens spänningsregleringsproblem
visat sig kunna lösas på angivet sätt med hjälp av
styrda galler, frågar man sig med full rätt, om icke
de styrda gallren samtidigt skulle kunna användas
också för strömåtervinning. Lika lätt som vi kunna
föreställa oss det omvända arbetsförloppet vid en
roterande trefas växelströms-likströms-omformare, lika
paradoxal förefaller oss denna ömvändning vid en
likriktare, vars ventiler, som vi veta, ej genomsläppa
strömmen i mer än en riktning. Detta faktum kunna
vi ej heller ändra med de polariserade gallren. Då
intet kan uppnås genom ändring av strömriktningen i
likriktaren, försöka vi få energiflödets riktning
ändrad genom vändning av spänningen. Som torde
vara allmänt bekant från den vanliga likriktardriften,
är likriktarens likström sammansatt av
strömimpulserna från de efter varandra strömförande anoderna.
Om vi vid likströms-växelströms-omformning använda
samma princip och i stället för växelströmmen
upplösa likströmmen i enstaka impulser, som vi i tur och
ordning skicka genom transformatorns
sekundärlind-ningar så kunna vi överföra energi från
likströmsnätet till trefasnätet. Likströmmens sönderdelning i
enstaka impulser liksom även den riktiga
fördelningen av strömimpulserna på transformatorns sekun-

därlindningar uppnås därigenom, att varje anod med
hjälp av polariserade galler i tur och ordning frigives
under 1/6 period. Gallrens resp. anodernas spärrning
och frigivning, som följa periodiskt på varandra, ske
över en med trefasnätet synkront roterande
för-delare, vars lamelltal överensstämmer med
likriktarens anodtal.

Då strömimpulserna måste inträda under den
negativa halvvågen av fasspänningen - i motsats mot
förhållandet vid normal likriktardrift - dvs. i det
ögonblick, då fasspänningens negativa momentvärde är
ungefär omvänt lika stort som likströmsspänningen, äro
strömmarna i transformatorns sekundärlindningar
riktade mot den av nätet påtryckta
växelströmsspänningen, och energiflödet går från likströmsnätet till
trefasnätet. Genom kontaktskivans förskjutning
relativt fördelarens roterande borste kan den
rekupere-rade effekten regleras kontinuerligt.

Fig. 12 visar den styrda likriktaren som
växelrik-tare. Som framgår av schemat, kan en och samma
apparat användas både som likriktare och som
växel-riktare. Differentialreläet är anslutet å ena sidan till
växelströmsnätet, å andra sidan till likströmsnätet.
Under normal likriktardrift överväga
växelströmsspolens ampérevarv, differentialreläet kopplar
likströmsnätets positiva pol till katoden, och fördelaren
inställes så, att växelriktarens ventiler frigivas under den
positiva halvvågen.

I det ögonblick, då energiens återvinning från
likströmsnätet till växelströmsnätet äger rum, stiger
spänningen på likriktarens klämmor, ampérevarven
hos likströmsspolen å differentialreläet öka, reläet
kopplar om och ombesörjer därmed likströmsnätets
polomkoppling. Samtidigt förställes fördelarens
kontaktskiva gentemot den roterande borsten på så sätt,
att växelriktarens ventiler frigivas under den
negativa halvperioden. Den till likströmsnätet återförda
energien kan i fördelaren regleras inom bestämda
gränser. Sker effektregleringen automatiskt,
påverkas med hjälp av en snabbregulator magnetiseringen
hos synkronmotorn, som driver fördelaren, och
därmed förändras det relativa läget av fördelarens
kontaktskiva gentemot den roterande borstarmen.



Fig. 12. Schema för styrd likriktare, använd som växelriktare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free