Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1932 - I. Folcker: Den elektriska belysningen som produktionsfaktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
TEKNISK TIDSKRIFT
l OKT. 1932
220
200
\ 180
^1/60
100
»
––-ljustmater/of l vid förbättr. -
» J be lysning.
/f06
£000
foo /ooo
Belysningsstyrka / Jux––-^
Fig. 1. Samband mellan belysningsstyrka och produktion i
textilindustri. Produktionen uttryckt i % av den vid ursprunglig
belysning konstaterade.
gruvlamporna och i stället anordna elektrisk
allmänbelysning.
I de båda ovan refererade undersökningarna har
således fastställts, att individens arbetsprestation
stegrats med belysningen. Fullständigare klarhet
beträffande de olika faktorer, som samverka till detta
resultat, lämnar en av GOLDSTERN och PuTNOKY1
utförd undersökningsserie. Denna omfattade
textilindustri, i vilka matt trådmaterial bearbetas, alltså
ylle, bomulls-, linne- och juteväverier. De först
företagna grundläggande ljustekniska
laboratorieundersökningarna visade, att trådarna på vävstolen voro
bäst synliga vid en ensidig, starkt riktad belysning.
Vid därefter företagna praktiska prov vid vävstolar,
som voro belysta på detta sätt och vid vilka
belysningsstyrkan under försökstiden sakta ökades,
konstaterades en ökning av arbetshastigheten och
därmed av vävarens arbetsprestation av 50-60 %, vid
belysningsstyrkor av storleksordningen 2000 lux
(fig- l)-
Den ökade arbetshastigheten har sin huvudsakliga
grund i det förhållandet, att uppkommande fel
mycket snabbare kunna urskiljas, avhjälpas och
förebyg-gas^vid god belysning. Härigenom avkortades de
tidsperioder under vilka vävstolarna måste stå stilla för
felens avhjälpande högst avsevärt, och
vävstolsverkningsgraden steg från 71 till 82 % vid den högsta
belysningen. Detta betyder alltså ökning av
produktionen vid samma arbetstid och antal maskiner.
En jämförelse mellan de härigenom minskade fasta
kostnaderna och merkostnaderna för den nya
belysningen ger vid handen, att en maximal ökning av
inkomsterna över utgifterna av 4-6 pf per timme
och vävstol erhålles vid en belysningsstyrka av 600
lux, motsvarande 300 watt per vävstol. Den
förutvarande belysningen, vilken icke kunde betecknas
som särskilt föråldrad, utgjorde 100 watt per
vävstol.
Dessa undersökningar inom textilindustrien ha på
ett glänsande sätt bekräftats genom en driftskontroll,
som ett ledande tyskt juteväven av eget initiativ
företagit.2 Här var den ursprungliga belysningen 60
watt per vävstol, vilken ökades till 150 watt.
Försöken påbörjades i augusti 1930 och pågingo till
mars följande år. Som av kurvan fig. 2 framgår
1 "Licht und Lampe" 1930, sid. 1231.
2 GOLDSTERN och PUTNOKY, "Industrielt Psychotechnik",
h. 9, 1931.
sjönk mot slutet av sommaren, då dagarna blevo
kortare, men den elektriska belysningen dock icke
inkopplades, produktionen per vävstol ända till
inkoppling av artificiell belysning ägde rum (19:de
avlöningsperioden). Vid den ursprungliga artificiella
belysningen utgjorde medelvärdet per timme och
vävstol av produktionen ca 15 m juteväv. Vid den
förbättrade belysningen ökades den till i det
närmaste 16 m, vilket betyder en ökning av 4,2 % vid
dagsljus och artificiell belysning. Omräknad på den
arbetstid, under vilken endast den elektriska
belysningen var inkopplad, motsvarar ökningen 13,3 %.
Enligt fabrikens uppgifter kostade
belysningsanläggningen inklusive montage ca Rm 44: - per vävstol;
ström- och lampkostnader vid en årlig
utnyttnings-tid av 315 tim. och ett strömpris av 6 pf/kWh
utgjorde 2,90 Rm per vävstol. Den genom
produktionsökningen gjorda inbesparingen i fasta kostnader
utgjorde Rm 56,40 per vävstol och år.1 Detta
betyder alltså, att genom en ökning av
belysningseffekten från 60 till 150 watt per vävstol kunde en
sådan merproduktion fastställas, att
belysningsanläggningen gjorde sig betald under en drifts vinter.
Som en fortsättning på dessa undersökningar ha
ävenledes förhållandena inom konstsilkesindustrien
närmare undersökts. Det trådmaterial som här
bearbetas har till skillnad från den övriga
textilindustriens en glänsande yta, dvs. reflekterar ljuset i det
närmaste riktat. På grund härav erfordras också helt
andra belysningsanordningar än vid matt
trådmaterial. Försöken gåvo även här ett mycket gynnsamt
resultat. Karakteristiskt för denna fabrikation är
att vävnadens kvalitet spelar en ytterst stor roll,
emedan denna är utslagsgivande för
försäljningspriset. Höjningen av vävstolsverkningsgraden
utgjorde här 4,5 %. Det viktigaste var emellertid att
vävfelens antal starkt kunde minskas. Dessa
utgjorde vid den ursprungliga belysningen i medeltal
18 st. per 100 m väv, vid förbättrad belysning
däremot nedbringades de till 2 fel per 100 m. Detta
lär vid en tygkvalitet i prisläge 4 Rm per m betyda
en årlig besparing av ca 380 Rm per vävstol och
år, varigenom icke blott belysningsanläggningen fullt
i En detaljerad kalkyl finnes publicerad i Ljuskulturs
månadsblad, h. 4, 1932.
n
\
U fan artificie Ursprunglig -> förbättrad -. Artificiell beL-ti
U belysning a/ i % ctr arbetstiden .
A
^
W
r*
-x>-
*~\
/^
’^f^.
^/
\
/
s/1
\
<S
J
^
- .- i
A
!~\
A
\
.
TJPSB
v/
i*
***
*N>
</
V
V
70
60 -49
,^.
f
.’*
"X*-«
""*°+^
-SO
j?*
-**"
%<Q»H
.20
fff’
%^%
.10
.-0–
f’
A
-be
tet
{d
ar.
- *~
**
/6
n
/ff
19
20
21
22.
23
24
2f
"26
/
2
3
4-
5"
Aug. \ Sept. \ Okt. | Nov. | Dec. \ Jan. l Febr. \Mafs
1930 > \ WI
Fig. 2. [Resultat av produktionsundersökning i juteväven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
