Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1932 - John Wennerberg: Internationella maskin- och transformatornormer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
158
TEKNISK TIDSKRIFT
1 OKT. 1932
finna den fullt användbar. Och så är det en hel rad
av smärre anmärkningar, som jag för ögonblicket
inte kan räkna upp. Vad transformatorerna
beträffar, ha vi ju i våra normer en standardiserad serie
provspänningar, som vi vid upprepade tillfällen sökt
intressera IEC för.
- Såå. Du talade nyss så vackert om enhetlighet
i fråga om provspänningsreglerna.
- Det är sant. Men enligt svensk uppfattning
höra transformatorerna i provspänningshänseende
bättre tillsammans med vissa apparater än med
maskiner. För högspända maskiner kan det näppeligen
bli tal om att standardisera isoleringsdetaljerna -
spårdimensioner och allt ändras alltför mycket från
fall till fall. För transformatorer däremot kan man
t. e. i fråga om isolercylindrar nöja sig med ett
begränsat antal diametrar och tjocklekar. En
fastläggning av provspänningarna i lämpliga steg passar bra
tillsammans med transformatorernas principiella
uppbyggnad, däremot icke alls med maskinernas. Så
däruti äro våra linjer klara.
- Som kristall. - Vad är det för avsnitt av
IEC-normerna som ännu icke är färdiga.
- Först och främst det stora kapitlet om förluster
och verkningsgrad. Det har stått på programmet
alla de år jag har varit med i IEC, men först nu i
sommar i Paris hunno vi börja diskutera det, och
endast i vissa grundläggande principhänseenden. Det
tillsattes en särskild subkommitté, som närmare
skulle studera det befintliga materialet och utarbeta
förslag. I subkommittén invaldes länderna
Frankrike, England, Tyskland och Sverige, en delegat från
vardera landet.
- Gratulerar. Så att Sverige anses vara specialist
på förluster. Är det våra luftaffärer ...
- Oförbätterlige. Sverige har bidragit med några
förslag till förlustmätning som tilldragit sig intresse.
För resten kan jag säga dig att Sveriges mening i
saker och ting i regel uppmärksammas, vilket ju är
glädjande i betraktande av vårt lands litenhet. -
Andra frågor av intresse som återstå att
avgöra för komplettering av lEC-normerna äro
spänningskurvform, momentan kortslutning,
utföringsformer med hänsyn till skydd och kylning. Sedan är det
en hel del definitioner, toleranssiffror, uppgifter vid
offert och beställning, osv.
- Om jag förstått dig rätt, är det alltså framför allt
verkningsgradsfrågan som återstår. Och så hoppas
du på mera reda i provspänningarna.
- Stämmer. Båda kapitlen äro långa och
komplicerade och därför också mycket tidskrävande. Men
givetvis mycket olika till sin karaktär.
Provspänningskapitlet är huvudsakligen av
överenskommelsenatur, verkningsgradskapitlet av mera fysikalisk
läggning.
- Vad var det särskilt för frågor som var på
tapeten i Paris i somras? Och hur många nationer fanns
det representerade?
- Vi voro enligt den officiella listan 34 personer
från 13 olika länder. Särskilt anmärkningsvärt var
att amerikanerna icke voro med. De skylla på
krisen. Eftersom mötet icke fattade några beslut, utan
hade rent förberedande syfte, gick det för sig ändå.
Vi diskuterade så gott som alla de frågor som jag
redan nämnt för dig. Särskilt lång tid tog just
provspänningskapitlet. Det var provspänningar för
matare, överspänningsprov, prov mellan närliggande
varv, provspänningar för transformatorer med
graderad isolation, för genomföringar osv. Den rent
principiella frågan om sambandet mellan provspänning
och driftspänning ventilerades också. Jag fick
tillfälle att framhålla behovet av en klar princip och
redogjorde kort för våra svenska synpunkter. Det
visade sig att åtminstone även engelsmännen arbetade
efter en viss princip med generell syftning. En liten
tillfällig subkommitté av fyra personer bildades,
däribland undertecknad, och vi gjorde en
sammanställning av engelska, svenska, franska och tyska
provspänningar för en mängd olika fall.
- Utmärkt. Hur klarade sig de svenska färgerna?
- För de vanligaste fallen överensstämde alla fyra
ländernas förslag - frånsett den svenska glidande
skalan vid stigande effekt och frånsett
transformatorerna. För mera speciella fall, t. e. jordat ytteruttag,
funnos inga franska eller tyska förslag, men
engelsmannen och jag kunde ur våra generella principer
härleda alla de uppställda fallen. Jag måste säga att
jämförelsen var mycket tillfredsställande ur svensk
synpunkt. De båda principerna upptogos emellertid
icke till diskussion utan endast de enskilda
tillämpningarna, varvid de mera speciella strökos. För de
kvarstående fallen antogos till rekommendation de
svenska siffrorna, utan annan ändring än att för
enfaslindning med jordad ändpunkt vårt förslag
modifierades från 2,67 gånger driftspänningen plus 1 000
volt till 2,5 gånger driftspänningen plus 1 000 volt;
den engelska principen gav mycket större faktor och
något franskt eller tyskt förslag fanns ej.
- Bravo. Det finns alltså hopp.
- Vi få väl tro det i det längsta. Även i fråga om
överspänningsprov blevo de svenska förslagen
antagna till rekommendation. Alla andra prov mellan
närliggande varv, dvs. prov i uppskurna härvor och
stötvågsprov, avvisades för IEC-normernas
vidkommande. - Ja, det är mycket mera av intresse att
omtala från mötet, och om du så önskar finnes det alltid
möjlighet för dig att taga del av det officiella
protokollet. Men för ögonblicket kanske du har fått
nog.
- Tack och heder. En fråga till innan jag
försvinner. Hur är det med banmotorerna?
- De äro helt avskilda från de vanliga maskinerna.
Banmotorer, bantransformatorer och annan
banutrustning behandlas av en särskild kommitté inom
IEC. Naturligtvis måste ett visst samarbete
upprätthållas, men i det stora hela arbeta
"rating"-kommittén och "traction"-kommittén var för sig, på olika
tider och platser och med olika delegatuppsättning.
Den sistnämnda kommittén har sitt sekretariat i
Frankrike, medan "rating" har sitt i England.
- Har Sverige något sekretariat?
- Ja, för oljebrytare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
