- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
161

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1932 - Emil Alm: Den legerade plåtens betydelse för de elektriska maskinkonstruktionernas utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 11

TEKNISK TIDSKRIFT

ELEKTROTEKNIK.

NOV. 1932

UT6IVEN AV SVENSKA TE.KNOLOGFÖRCNHSOE.N

INNEHÅLL: Den legerade plåtens betydelse för de elektriska maskinkonstruktionernas utveckling, av Emil Alm.
-. Om konstruktion av dämpspolar för radiostörningsskydd, av E. T. Glas. - Beregning av en- og
flerfåse-transformatorer med rektanguläre spoler, av H. Bucher.

DEN LEGERADE PLÅTENS BETYDELSE FÖR DE
ELEKTRISKA MASKINKONSTRUKTIONERNAS

UTVECKLING.1

Av EMIL ALM.

A. översikt av det för elektromagnetiskt ändamål
använda järnets utveckling samt tänkbart slutmål härför.

Alla hittills kända elektriska maskiner i ordets
vanliga bemärkelse bygga till sitt verkningssätt
på växelverkningarna mellan magnetiska flöden och
elektriska strömmar. För att på mest ekonomiska
sätt kunna alstra det magnetiska huvudflödet i dessa
maskiner har det varit av enorm betydelse, att vissa
material, främst då järnet, ha ett väsentligt lägre
magnetiskt motstånd för flödet än övriga material.
I en magnetisk krets innehållande järn har det
sålunda varit möjligt att med en jämförelsevis liten
magnetomotorisk kraft åstadkomma ett kraftigt
magnetiskt flöde.

För att i möjligast hög grad utnyttja de i en
elektrisk maskin ingående aktiva materialen (järn och
koppar) är det sålunda ett önskemål att få upp det
i den magnetiska kretsen ingående järnets specifika
magnetiska ledningsförmåga eller dess permeabilitet,
fa så mycket som möjligt. Vid arbetet på att
förbättra det inom elektromaskintekniken använda
järnets kvalitet skulle man därför vänta att denna fråga
legat i förgrunden. Så har dock endast delvis och
i andra hand varit fallet, beroende på att man snart
nog kom underfund med, att permeabiliteten vid
höga tätheter synes ha en maximigräns, som man ej
genom materialets förbättring kan överskrida. Som
bekant kan ett magnetiskt materials egenskaper i
detta avseende vid höga tätheter karakteriseras av
sambandet

där B - tätheten (gauss),

H - fältstyrkan (örsted) samt
B0 - materialets mättningsvärde, som är
konstant för givet material.

Permeabiliteten

D

- - blir alltså vid höga tätheter

i Föredrag vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 23 september 1932.

och kan endast höjas genom ökning av B0.
Ekvation l gäller endast för H-värden över ca l 000.

Frånsett ett enda fall har det nu visat sig, att
rent järn har det högsta mättningsvärdet (B0 ^
21 600) och att alla legeringar med andra material
sänka B0 i större eller mindre grad. Det åsyftade
undantaget är kobolt, som vid en halt av 25-55 %
ger en legering, vars mättningsvärde ligger ca 10 %
högre än det rena järnets. Kobolten är dock
jämförelsevis dyr; därjämte blir materialet i denna
legering sprött och hårt och får reducerad mekanisk
hållfasthet. Det synes därför för närvarande föga
troligt, att denna legering får någon väsentligare
praktisk betydelse. Om vid höga tätheter högsta
möjliga permeabilitet önskas, är sålunda (frånsett
det anförda fallet) rent järn utan några som helst
tillsatser det lämpligaste materialet. Som det
emellertid än så länge möter stora praktiska
svårigheter att framställa dylikt material, får man i sådana
fall nöja sig med det tekniskt framställningsbara
olegerade järnet med mycket små tillsatser av
främmande material. Därvid kommer man till
mätt-ningsvärden, som ligga endast en eller annan
procent under det rena järnets, och någon legering är
alltså ur denna synpunkt ej praktiskt påkallad.

Däremot har man nedlagt ett intensivt och
fruktbringande arbete på att höja permeabiliteten vid
mycket låga fältstyrkor (H mellan O och ca 0,1
örsted). Betydelsen av att denna s. k.
begynnelsepermeabilitet är hög är särskilt stor för
svagströms-tekniken (t. e. för höjandet av svagströmskablarnas
överföringsförmåga) och faller sålunda i huvudsak
utom ramen för detta föredrag. I vissa fall, t. e. för
strömtransformatorer, torde dock utvecklingen efter
dessa linjer få starkströmsteknisk betydelse.

Även för det mellanliggande registret, små och
medelstora fältstyrkor, är självfallet en ökning av ^
värdefull. En enorm höjning av ^-värdena inom
detta område har också visat sig möjlig, även om
den kommit såsom en indirekt följd vid arbetet för
ett annat mål, reduktionen av järnförlusterna. Ett
annat med järnets magnetisering förbundet fenomen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free