- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
182

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1932 - H. V. Alexandersson: Ett nytt system för selektortelefoni speciellt för järnvägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

TEKNISK TIDSKRIFT

3 DEC. 1932

signalen. Så snart linjen är upptagen, attraherar
relä R4. Under impulseringen attraherar R5 och
R6. Efter impulseringen faller R5 omedelbart.
R6, som är försedd med en pendelkontakt, håller
emellertid sitt ankare attraherat tills pendeln har
upphört att vibrera, vilket sker efter ca 4 å 5
sekunder. Under denna tid inkopplas över kontakter
på R5 och R6 ånyo relä R2, som härvid attraherar
och sänder ut den långa "ringimpulsen" på linjen.
Genom att på lämpligt sätt dimensionera relä J?5:s
avfallstid, kan man ernå, att denna sista impuls
kommer på ett avstånd från den sista normala
impulsen, som är lika avståndet mellan tvenne av dessa.

I det fall flera sektioner förekomma, blir
linje-utrustningen naturligtvis mera komplicerad än i det
enkla fallet med endast en sektion, fig. 14.
Reläer-nas anjbal har stigit från sex till nio. Dessutom
tillkommer en 12-stegs-väljare, 3 kondensatorer på
resp. 2, 2 och l mF samt likriktarna Ll, L2 och
L3. Gemensamt för alla linjerna i en
sektione-ringspunkt finnas dessutom drivrelä för hemställning
av väljarna samt summer.

Väljarens huvudsakliga arbete är att vid trafik
till annan sektion koppla sektionerna tillsammans.
Talet går över A- och B-skenorna, från vilka de
lägen, som svara mot riktsiffrorna till andra
sektionen, kopplas in till respektive sektioner. Över
C-skenan kopplas ledigtmarkering in, så att, då en
upptagen sektion påträffas, talförbindelse visserligen
erhålles, men impulsering hindras tills den påringda
sektionen blir ledig. Detta är av stor betydelse, då
flera sektioner finnas, enär det möjliggör en steg
för steg fortgående uppkoppling av önskad
förbindelse även om under uppkopplingen en upptagen
l in j esträcka påträffas.

Reläerna Rl till och med R6 hava samma
funktioner att fylla som i det enkla fallet med endast
en sektion. De nya reläerna tjänstgöra i huvudsak
för att möjliggöra sam trafiken till andra sektioner.

Relä R7 är utfört som tvåstegsrelä och bryter i
första steget bort utställningsimpulserna till egen
sektion. De polaritetsvända impulserna brytas alltså
bort vid trafik till annan sektion. Andra steget
drages igenom endast om utvald sektion är ledig,
då reläet erhåller ström från Oskenan och
bryt-kontakt på R4 samt hemmalägeskontakt på
tolv-stegsväljaren i utvald sektion. I andra steget

Fia

16. Selektorlinjeutrustning.
Interiör.

R*

Ra

IJJJJ

Fig. 14. Selektorlinjeutrustning; med samtrafiksmöjlighet till andra sektioner.

Fig. 15.
Selektorlinjeutrustning. Exteriör.

slutes alltså slingan
till nästa sektion över
likriktaren L2 och relä
R8. R8 är
parallell-kopplat med ett
motstånd, vilket
emellertid efter anropet brytes
bort av relät självt, så
att den inkopplade
bryggan mellan
taltrådarna ej får för liten
impedans.

Relä R9 inkopplar

summer till sektionen omedelbart vid anrop.
Summer-tonen kopplas sedan bort, så snart impulsering börjar.
Då en linje är uppdelad i många efter varandra
liggande sektioner, utrustas varje sektion med en
linjeutrustning enligt fig. 14 i varje ända. Vid
anrop attrahera därför båda linjeutrustningarnas
im-pulsreläer och arbeta vid impulseringen parallellt.
För att i möjligaste mån förhindra återverkningar
mellan de båda impulsreläerna samt förminska den
skadliga inverkan av eventuella
spänningsdifferenser mellan batterierna i de båda ändpunkterna av
sektionen, har likriktaren Ll
inkopplats .i serie med impulsreläts ena
lindning. Funnes ej denna likriktare, bleve
resultatet, att det svagast magnetiserade
impulsrelät bleve snabbt i frånslag, under det
att det starkast magnetiserade relät bleve
trögt. Olika batterispänning i de båda
ändpunkterna skulle även hava samma verkan.
Likriktaren, som förhindrar bakström i
impulsrelät, åstadkommer att impulsreläerna
arbeta, som om de vore inkopplade på var
sin linje.

Likriktaren L2 motsvarar likriktaren med
samma beteckning i selektorapparaten.
Över denna likriktare göres anrop i annan
sektion. Om den icke funnes, skulle de
högspända strömstötarna för selektorernas
manövrering kortslutas och således
selektorernas arbete förhindras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free