Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1932 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
190
TEKNISK TIDSKRIFT
3 DEC. 1932
En annan tydlig tendens hos utvecklingen är, att
roterande maskiner övergivas i allt större utsträckning.
I Kalundborg t. e. kommer ej att finnas andra roterande
maskiner än för glödströmmens alstrande, givetvis
bortsett från hjälpmaskinen, såsom pumpar o. d. De
nya kvicksilverlikriktarna med sina anordningar för
utglättning av likströmmen voro av särskilt intresse
liksom den senaste typens vattenkylda vakuumrör, vilka
kunna giva en effekt på ända upp till 120 kW per rör.
Som avslutning på sitt intresseväckande, med ett
stort antal ljusbilder illustrerade föredrag talade Mr
Mason om högeffektsstationer för kortvågsradio och
gav därvid några intressanta detaljer från den nya
Empire broadcastingstationen i Daventry, England, som
inom någon månad skall stå fullt driftfärdig. Den
kommer att behärska ej blott Storbritannien utan även
dominions och kolonier med sina 15-20 kW, en mycket
hög effektsiffra för kortvågsstationer. Två skilda
"standard"-stationsutrustningar, arbetande med en
våglängd på 14-45 meter, komma att finnas å
Empire-stationen.
Föredragshållaren avtackades med livliga applåder,
som lika mycket gällde radiokonstruktören som
föredragshållaren.
Sedan sekreteraren vid förfall för ordföranden
framfört föreningens varma tack för det med
förstahands-upplysningar späckade föredraget,
avslutades sammanträdet omkring kl. 22,45.
Det var besökt av ett sextiotal medlemmar och följdes
som vanligt av supé och samkväm, varunder
föredragshållaren ånyo hyllades, bl. a. i ett anförande av
ingenjör Cronvall.
S. R. N.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie
sammanträde på föreningens lokal fredagen den 18 november
1932 kl. 19,30.
Sammanträdet öppnades av föreningens ordförande
överdirektören W. BORGQUIST, varefter protokoll från
sammanträdet den 19 oktober upplästes och godkändes.
I föreningen inträdde enligt anmälan civilingenjörerna
NILS ALMGREN, GUNNAR ANDERSSON, ANDERS MALME och
JOHN MOLIN. I enlighet med av teknologföreningens
kansli utarbetat förslag fastställdes följande dagar för
sammanträden under år 1933.
Serien kraftteknik: 20 januari, 17 februari, 17 mars, 28
april, 22 september, 20 oktober och 17 november.
Serien radio- och svagströmsteknik: 3 februari, 3 mars,
7 april, 6 oktober, 3 november, l december.
Dag för majsammanträde samt för eventuellt
ytterligare sammanträde eller samkväm under december
skulle som vanligt fastställas senare.
Härefter företogs val av styrelse och övriga
funktionärer för år 1933. Valet, som företogs med
acklamation, utföll i full överensstämmelse med valnämndens
förslag. Vallistan blev följande:
Styrelse: ordf. överingenjör R. Liljeblad, v. ordf.
driftdirektör H. Fransén, civilingenjör H. Ericson, sekr. tekn.
dr F. Dahlgren och civilingenjör S. Nordström samt
övriga ledamöter disponent E. Berggren, civilingenjör
F. Markman, ingenjör F. Fransson, laborator M. Möller,
ingenjör H. Spanne och överdirektör W. Borgquist
(civilingenjör J. Körner är dessutom såsom redaktör för
"Elektroteknik" självskriven ledamot av styrelsen).
Representanter i Svenska teknologföreningens
styrelse: Ordinarie: civilingenjör H. Ericson och
driftdirektör H. Fransén samt suppleant överdirektör W.
Borgquist.
Klubbmästare: civilingenjör B. Silfverhielm och
civilingenjör S. Hedberg.
Ordföranden meddelade, att till den 2 instundande
december planerats ett för stark- och
svagströmssektionerna gemensamt sammanträde, varvid professor
SIEGBAHN från Uppsala lovat hålla föredrag om "Nyare
resultat inom atomforskningen", varjämte julsamkväm
med damer komme att anordnas lördagen den 10
december.
Huvudpunkten av kvällens program utgjordes av en
diskussion om "överspänningars inträngande i
transformator lindningar" med inledningsföredrag av
professor H. NORINDER.
Professor Norinder inledde sitt anförande med några
allmänna reflexioner angående den moderna
transformatorns överspänningssäkerhet samt refererade några
äldre förenklade matematiska beräkningsmetoder
beträffande vandringsvågors inträngning i lindningarna
jämte några äldre impulsprov, vilka dock knappast
inneburit någon klart definierad spänningskurva. Enda
medlet för erhållande av en klar överblick över de inre
förloppen vid en överspännings inträngande torde vara
mätningar med katodstråloscillograf, och dylika
mätningar hade under de senaste åren utförts vid
högspänningslaboratoriet i Uppsala i samarbete med Aseas
transformatorverkstäder i Ludvika. En redogörelse
lämnades för resultaten av dessa försök, framställda i
form av kopplingsdiagram för de använda
mätanordningarna samt en mångfald reproduktioner av upptagna
oscillogram. En analys av de upptagna oscillogrammen
visade en relativt god lagbundenhet och gav en påtaglig
bekräftelse åt den uppfattningen, att de närmast
uttagen belägna spolarna bliva ojämförligt hårdast
påfrestade såväl mellan ledare och järn som mellan
angränsande varv. Talaren avslutade sitt särdeles klara
och väl disponerade anförande med att uttala den
förhoppningen, att i framtiden ytterligare undersökningar
måtte kunna utföras, vid vilka de praktiska
driftförhållandena bättre kunna efterbildas än som varit
möjligt vid de hittills utförda försöken.
Sedan ordföranden framfört föreningens tack till
professor Norinder, vidtog en synnerligen livlig
diskussion med inlägg av herrar K. E. ERIKSSON,
FRANSÉN, LUNDHOLM, LILJEBLAD och DREYFUS, överingenjör
Eriksson utvecklade en särdeles förenklad men dock
överskådlig matematisk teori för impulsförloppet inom
en transformatorlindning och visade därvid, att
relativt god överensstämmelse kan nås mellan teori och
experiment. Särskilt intresse tilldrog sig den negativa
del av spänningksurvan, som experimentellt påvisats
inom vissa delar av lindningen och som även
matematiskt kan förklaras. Driftdirektör H. Fransén
meddelade några statistiska uppgifter från statens
centralblock, av vilka framgick, att kärntransformatorer varit
driftsäkrare än manteltransformatorer samt att vid
kärntransformatorerna flertalet lindningsfel uppträtt i
närheten av huvuduttag resp. nollpunkt.
Sedan ordföranden ytterligare framfört sitt tack till
samtliga dem, som bidragit till diskussionen, avslutades
det av ett 80-tal medlemmar besökta sammanträdet kl.
21,40, varefter vidtog supé och samkväm. Vid
samkvämet uttalade ordföranden, överdirektör W.
Borgquist, föreningens erkänsla till professor Norinder och
överingenjör Eriksson för deras värdefulla insatser i
högspänningsforskningen, varefter överdirektör
Borgquist, som vid årsskiftet avgår från ordförandeposten,
blev föremål för hjärtliga hyllningar från föreningens
sida såväl med hänsyn till sina förtjänster som
föreningens ordförande som i egenskap av initiativtagare
till och drivande kraft för det forskningsarbete, som
under professor Norinders direkta ledning utförts först
vid Vattenfallsstyrelsens försöksanstalt och numera vid
Uppsala universitet.
F. Dn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
