Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 3 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1932 - Holger A. Lundberg: Beräkning av fasta bränslens kemiska sammansättning ur överslagsanalys och värmevärdebestämning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

exempel äro icke avsedda att vara representativa för
de olika bränsleslagen, utan äro tvärtom uttagna
genom lottning. Tabellen åskådliggör alltså på ett
ganska mera påtagligt sätt än tabell 1, att man med
en för vanliga fall tillräcklig noggrannhet kan
beräkna C-halten hos ett naturligt fast bränsle ur
kalorimetriska värmevärdet och gashalten enligt ekv. 1.
Här må dock tillfogas, att vid stenkol med hög
askhalt en viss försiktighet är att tillråda, och att vid
sådana, där askhalten är högre än ca 20 %, felen
kunna bliva ännu större.

Tab. 2. Jämförelse mellan beräknade och
analyserade värden.

Bränsle	Kb	Gb	Cb an.	Cb" ber.	Cb - Cb
Antracit från Västfalen	8 630	5,2	92,5	92,0	–0,5
Magert stenkol från Västfalen	8 640	14,8	90,0	90,0	+0,0
Gaskol från Västfalen	8 420	35,1	84,0	84,6	+0,6
Stenkol från Durham	8 660	30,6	87,6	87,1	–0,5
Stenkol från Yorkshire	8 240	36,7	84,5	83,0	–1,5
Stenkol från Derbyshire	7 890	33,6	81,1	81,4	–0,3
Stenkol från Northumberland	8 260	34,0	83,0	83,5	+0,5
Stenkol från Skottland	8 150	32,2	83,1	83,3	+0,2
Stenkol från Polen	7 690	36,9	79,8	79,3	–0,5
Stenkol från Sverige	7 450	36,0	78,1	77,9	–0,2
Brunkol	6 340	50,4	67,6	67,6	±0,0
Torv	5 890	69,2	60,0	60,8	+0,8
Björkved	4 740	88,8	49,5	49,1	–0,4

Beräkning av H_b

Även vätehalten i bränslet är beroende av K_b och
G_b. För beräkning av densamma har Norlin
uppställt en formel:

Hb’ = 3,3 + 0,006

Kb × Gb ——————— 1 000

En närmare undersökning gav emellertid vid handen
att denna formel med däri använda konstanter gärna
gav något för låga värden. På analogt sätt som
tidigare illustreras avvikelserna mellan de beräknade
och analyserade värdena av tabell 3 samt även av fig. 2.

Tab. 3. Naturliga fasta bränslens vätehalt enligt
Norlins formel.

Bränsle	Antal prov	Antal fall i %, där avvikelsen är mindre än
		0,2	0,4	0,6	0,8	1,0 enhe- ter
Magra stenkol och antraciter	34	73,5	82,3	97,1	100	–
Stenkol från Västfalen	61	47,5	70,5	90,2	100	–
Stenkol från England och Skottland	165	26,1	63,0	88,4	99,4	100
Stenkol från Oberschlesien och Polen	53	61,8	92,5	100	–	–
Stenkol från USA, Belgien, Sverige etc	43	48,8	74,3	88,2	97,7	100
Brunkol	27	51,8	77,8	96,2	96,2	100
Torv och ved	19	57,8	94,6	100	–	–
Alla sammantagna	402	43,8	73,5	92,2	99,6	100

Det är särskilt diagrammet i fig. 2, som antyder,
att de beräknade värdena hålla sig i underkant av de
analyserade. Ett försök gjordes att finna en annan
formel enligt samma förfaringssätt som vid
beräkningen av C-halten. I ett diagram, uppgjort i
enlighet med schemat i fig. 3, inlades punkter för ett
betydande antal bränslen under samtidigt angivande av
det kalorimetriska värmevärdet. Det visade sig då,
att man kunde i diagrammet lägga in linjer för
konstant värmevärde så som skett på fig. 3. Den

Fig. 2.

ekvation, som efter en del passning visade sig lämpligast,
lyder:

Hb" = 0,069

Kb ——— 100

+ 0,061Gb – 2,5        (2)

Även denna ekvation har undersökts med avseende
på avvikelserna från de analyserade värdena, och
resultaten av denna undersökning framställas i tabell
4 och fig. 4.

Det framgår av både figuren och tabellen, att ekv.
2 ansluter sig smidigare. Ett undantag synes
föreligga med avseende på de oberschlesiska och polska
stenkolen. Men detta kan vara skenbart. Studerar
man närmare de tillgängliga analysuppgifterna för
dessa kol, kan man ej värja sig för intrycket, att
analysresultatet är i någon mån beroende på de
laboratorium, som utfört arbetet. I Teknisk tidskrifts
allmänna avdelning 1926, sid. 273, finnas två
tabeller över analyser, utförda av två olika laboratorier.

Fig. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>