Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 4 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1932 - Holger A. Lundberg: Beräkning av fasta bränslens kemiska sammansättning ur överslagsanalys och värmevärdebestämning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4.

Tab. 4. Naturliga fasta bränslens vätehalt enligt
ekv. 3.

Bränsle	Antal prov	Antalet fall i %, där avvikelsen i Hb"–Hb är mindre än
		0,2	0,4	0,6	0,8	1,0 enhe- ter
Magra stenkol och antraciter . . .	34	67,6	97,1	100	–	–
Stenkol från Västfalen . . .	61	50,8	85,2	100	–	–
Stenkol från England och Skottland . . .	165	77,0	94,0	100	–	–
Stenkol från Oberschlesien och Polen . . .	53	54,7	77,3	96,3	98,1	100
Stenkol från USA, Belgien, Sverige etc. . . .	43	65,1	86,0	100	–	–
Brunkol . . .	27	51,8	70,3	85,2	100	–
Torv och Ved . . .	19	79,0	100	–	–	–
Alla sammantagna . . .	402	66,4	88,5	98,6	99,6	100

Studerar man den ena, som omfattar 12 prov, finner
man, att avvikelsen H_b"–H_b varierar mellan –0,3
och +0,4. För den andra tabellen, omfattande 16
prov varierar samma avvikelse mellan +0,1 och
+0,9 samt rör sig i allmänhet omkring +0,5. Ekv.
2 giver således för den senare gruppen genomgående
för höga resultat, under det att Norlins formel, som
Lämnar lägre värden, här ansluter sig bättre. Det
måste dock starkt ifrågasättas, om icke detta snarare
beror på analysfel, och att således i verkligheten ekv.
2 även för oberschlesiska och polska stenkol giver
något noggrannare siffror. Man kan, om man
bortser från dessa stenkol, såsom framgår av tabell IV
räkna med att i 50–77 % av alla fallen få en
avvikelse, som är mindre än 0,2 enheter, samt att
avvikelsen i 85–97 % av alla fallen är mindre än 0,4
enheter.

Beräkning av S_b + N_b + O_b.

Den rest, som återstår av den brännbara
substansen, sedan man borttagit kol och väte, utgöres av
svavel, kväve och syre. För samtliga prov har nu
summan av dessa beståndsdelar beräknats såsom en
skillnad.

S_b" + N_b" + O_b" = 100 – C_b" – H_b"
och avikelserna mellan den på detta sätt beräknade
resten har jämförts med den i analyserna uppgivna
siffrorna i tabell 5. Såsom är att vänta rör sig
avvikelsen i samma storleksordning som avvikelsen
C_b" – C_b, men är dock en smula mindre, beroende
därpå, att det i rätt inånga fall visar sig, att när den
beräknade kolhalten är för hög, så är den beräknade
vätehalten för låg och vice versa.

Tab. 5. Naturliga fasta bränslens halt av svavel,
kväve och syre.

Bränsle	Antal prov	Antalet fall i %, där avvikelsen (Sb"+Nb"+Ob")–(Sb+Nb+ +Ob) är mindre än
		0,5	1,0	1,5	2,0	2,5 enhe- ter
Magra stenkol och antraciter . . .	34	61,8	88,2	91,2	97,1	100
Stenkol från Västfalen . . .	61	55,7	88,5	98,3	100	–
Stenkol från England och Skottland . . .	165	52,7	77,0	89,1	97,5	100
Stenkol från Oberschlesien och Polen . . .	53	75,5	88,7	94,4	98,0	100
Stenkol från USA, Belgien, Sverige etc. . . .	43	55,8	79,0	97,7	100	–
Brunkol . . .	27	33,3	66,7	70,3	88,8	100
Torv och ved . . .	19	42,2	68,5	73,7	94,6	100
Alla sammantagna . . .	402	55,5	80,4	90,4	97,6	100

Det torde nu kunna vara av intresse att se, huru
beräkningarna av vätehalten etc. ställa sig för de
bränslen, som finnas upptagna såsom exempel i
tabell 2.

Tab. 6. Jämförelse mellan beräknade och
analyserade värden.

Bränsle	Cb An.	Cb" Ber.	Hb An.	H’b Ber.	H"b Ber.	Sb+Nb +Ob An.	Sb"+Nb" +Ob" Ber.
Antracit från Västfalen . . .	92,5	92,0	3,7	3,6	3,8	3,8	4,2
Magert kol från Västfalen . . .	90,0	90,0	4,2	4,1	4,4	5,8	5,6
Gaskol från Västfalen . . .	84,0	84,6	5,4	5,1	5,4	10,6	10,0
Stenkol från Durham . . .	87,6	87,1	5,1	4,9	5,3	7,3	7,6
Stenkol från Yorkshire . . .	84,5	83,0	5,0	5,1	5,4	10,5	11,6
Stenkol från Derbyshire . . .	81,1	81,4	5,1	4,9	5,0	13,8	13,6
Stenkol från Northumberland . . .	83,0	88,5	5,4	5,0	6,8	11,6	11,2
Stenkol från Skottland . . .	83,1	83,3	5,4	4,9	5,1	11,5	11,6
Stenkol från Polen . . .	79,8	79,3	4,6	5,0	5,1	15,6	15,6
Stenkol från Sverige . . .	78,1	77,9	5,3	4,9	4,8	16,6	17,3
Brunkol . . .	67,6	67,6	4,9	5,2	4,9	27,5	27,5
Torv . . .	60,0	60,8	5,9	5,7	5,8	34,1	33,4
Björkved . . .	49,5	49,1	6,1	5,8	6,2	44,4	44,7

Denna sammanställning är utförd i tabell 6. Siffrorna
giva ett påtagligt intryck av att beräkningarna
stämma rätt väl hela vägen från antracit till ved.

Emellertid kräver för noggrannare beräkningar
även den sista posten, svavel + kväve + syre, en
uppdelning. Tyvärr stå relativt få analysuppgifter
över svavel- och i synnerhet kväve- och syrehalten
till förfogande, varför någon beräkningsmetod för
dessa i likhet med vad som skett för kol och väte
ej låter sig finna, I allmänhet kan man dock säga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>