Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 23 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1932 - A. H. M. Andreasen: Malefinheden i Teknikken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Maade opstod den saakaldte "Forbundtmølle". Nu
hænger imidlertid Diameter og Omdrejningstal nøje
sammen, og man gik derfor over til en Mølletype
med samme Diameter i hele Længderetningen, men
delt i flere Kamre, fyldte med Malelegemer, som
aftager i Størrelse i Retning af Udtapningsenden for
det færdige Produkt. Kammer væggene er da saaledes
konstruerede, at Materialet, men ikke Kuglerne, kan
passere videre. Den saaledes fremkomne
"Flerkammermølle" (sml. Fig. 16) er naturligvis et
Kompromis mellem mange Ting og aabenbart derfor ikke
Idealet. Som Følge af de senere Aars stedse
stigende Krav til Finheden af de forskellige Produkter,
saasom Cement, har man da ogsaa søgt at forbedre
Maleøkonomien yderligere ved at ty til "closed
circuit grinding"[1] (tysk: "Umlaufzerkleinerung") i
Stedet for den tidligere anvendte simple "open circuit
grinding" (tysk: "Durchlaufzerkleinerung"). Denne
kan for det første Maletrin gennemføres ret simpelt,
idet man paa et passende Sted omgiver Møllen med
en Sigte, der sender det grove Materiale tilbage til
første Kammer og det fine videre til det næste (sml.
Fig. 17 a). Ved det senere Maletrin er alm.
Sigtning imidlertid mindre anvendelig og man maa
derfor ty til Yindsigtning (sml. Fig. 17 b og c). Er
man gaaet saa langt, kan man imidlertid lige saa
godt skille Flerkammermøllen ad og anvende en
særlig Kuglemølle for hvert af de tre Maletrin.

I Cementmølleriet er Flerkammermøllen stadig den
dominerende Mølle bl. a. paa Grund af forskellige stærkt
iøjnefaldende Fordele, saasom dens simple

Fig. 17.

Konstruktion og Monteringsmaade; dernæst Ensartetheden hos
det formalede Produkt, naar blot Møllen er indstillet
een Gang for alle, og Fyldningen af Malelegemer
holdes konstant: og endelig det lille Rum, den optager.
Det hedder sig ogsaa nu og da, at de sædvanlige
paa Flerkammermølle formalede Produkter opfører
sig bedre end de ved den nye, rundtløbende
Formaling fremkomne af samme Finhed. Forklaringen
hertil maa dog sikkert søges i den meget uheldige
Fremgangsmaade, der stadig anvendes til Bedømmelse af
en Cements Finhed, idet man her kun holder sig til
de faa pCt., Produktet efterlader paa Prøvesigten.
En rationel Finhedsanalyse vilde vise, at for to
Produkter med samme Sigterest vil det ved den
gennemløbende Formaling fremkomne være det fineste, men
formodentlig vilde den ogsaa vise, at for to virkelig
lige fine Produkter vilde det ved den rundtløbende
Formaling fremkomne, d. v. s. det billigst formalede,
være det bedste.

Vi er her inde paa ganske nye Omraader, og det
er ikke underligt, om Meningerne paa mange
Punkter endnu er delte. Paa et Punkt kan vi dog sikkert
alle være enige: at ogsaa her vil en rationel
Finhedsanalyse kunne skabe større Klarhed.

Diskussion.

Ingenjör Hj. Olsson: För att riktigt fatta den
betydelse som en noggrant och snabbt genomförbar
finhetsbestämning betyder för driften och vissa problems
lösning inom en del industrier måste man ha klart för sig
de hittills använda metoderna. Som prof. Andreasen
meddelat komma för kornområdena 0,5–0,06 mm med
duk bespända siktar närmast ifråga, för de därunder
liggande finheterna slamning eller sedimentation. De
för bestämning inom områdena 0,5–0,06 mm
använda provsiktarna äro i bästa fall grundade på DIN
eller amerikanska Tylerserien. Tabellvärdena för
masköppningarna inom de båda systemen täcka ungefär
varandra. Däremot tillåter DIN max. 30 % avvikelse för
masköppningarna 0,10–0,06 mm till ett antal av högst
6 st. medan däremot Tylerserien medgiver 90 % såsom
maximum. Härtill kommer att även om dessa
bestämmelser för siktöppningarna innehållas då siktarna
levereras från fabriken (vilket långt ifrån alltid är fallet)
så brukar i regel efter kort tids användning
förskjutningar uppstå mellan siktdukens trådar; några få
felaktiga hål äro tillräckliga för att kunna förrycka
alltsamman, enär den största masköppningen alltid blir
bestämmande för mängden genomfallande gods. Men även
om vi bortse från dessa möjligheter till fel tillkommer
vid siktanalysernas utförande ännu en svårighet och det
är att avgöra när siktningen skall anses vara avslutad.
De enda normer som torde finnas härför äro de
amerikanska bestämmelserna att siktningen skall fortgå sä
länge att på l minut icke mera än 0,1 % av den
ursprungliga mängden får falla genom sikten. Vid
siktningen motsvarar detta för 10 000 maskor/cm² c:a 70
till 80 minuters sikttid. Trots denna bestämmelse, blir
dock siktresultatet i rätt stor utsträckning beroende på
den som utför densamma, ett förhållande som jag vid
flera tillfällen kunnat konstatera. Helt nyligen har t. e.
siktanalyser utförts på 4 laboratorier på ett och samma
material. Resultatet blev:

1) 4,25 % återstod
2) 2,90 % återstod
3) 1,30 % återstod
4) 1,28 % återstod

på sikt med samma siktöppning. Att märka är härvid
att siktarna äro levererade från samma firma. De under
3) och 4) angivna värdena äro de riktiga. Då det i
detta fall gällde en leverans med en garanterad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>