- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1932 - Henry Brahmner: Något om jästsyntesen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
KEMI

HÄFTE 4         APRIL 1932


REDAKTÖR: EVERT NORLIN
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN


INNEHÅLL: Något om jästsyntesen, av överingenjör Henry Brahmer. – Kemisk rening samt avgasning av
matarvatten, av civilingenjör Robert Karlberg. – Litteratur,

NÅGOT OM JÄSTSYNTESEN.

[1]

Av överingenjör Henry Brahmer.


Biokemien torde höra till de mest komplicerade
specialområdena inom kemien, de fenomen den
sysslar med äro utomordentligt mångskiftande och de
arbetsmetoder den i många fall måste begagna höra
till de allra mest subtila. De rön, som under mer
än 70 års vetenskaplig biokemisk forskning gjorts,
äro överväldigande rika, men trots detta ser det ut,
som om denna vetenskap ännu blott stode i början
av sin utveckling. En mångfald fundamentala
faktorer vänta alltjämt på att bli klarlagda och deras
fenomen att bli tolkade. Jag behöver endast nämna
några av de ämnesgrupper, med vilka biokemien
sysslar, för att det sagda skall bli något belyst:
enzymerna, vitaminerna,, ämnesomsättningen,
hormonerna, arvsfaktorerna, tillväxten, uralstringen, dvs.
livet självt.

En av biokemien i hög grad älskad och bearbetad
substans är, som bekant, jästen, och detta beror bl. a.
på, att jästen är en encellig varelse, en omständighet,
som väl i någon mån borde förenkla dess studium
jämfört med organismer med differentierade celler.

Den biokemiska litteraturen rörande jäst är
därför, som bekant, oerhört rik. Enbart i v. Eulers
utmärkta, men icke synnerligen stora handbok,
Chemie der Hefe und der alkoholischen Gärung,
utgiven 1915, citeras över 500 författare på över 1 000
ställen.

Rationell jästframställnings teknik måste grunda
sig på biokemiska forskningsresultat och den
praktiska tillämpningen av dessa. Vill man börja från
början, bör man därför skaffa sig en så solid teoretisk
grund att stå på som möjligt, och materialet till en
sådan har man således att först samla ihop från
litteraturen på området. Det är utan vidare klart, att
detta ingalunda är någon lätt uppgift. Men man
urskiljer snart, att stora delar av litteraturen kunna
frånsorteras.

Den tekniska litteraturen på området är föga
omfattande och tyvärr ofta föga rationellt skriven.
Verkligt bäriga grundstenar finner man sällan där.
Men så mycket tacksammare är det att försöka
sortera fram arbeten om jästodling inom den rena
biokemien, och man råkar därvid i sällskap med många
av naturvetandets stjärnor av första storleken.

En dominerande plats bland biokemiska arbeten
med jäst intager studiet av kolhydratomsättningen i
den mån den slutar i huvudsakligen bildning av
alkohol och kolsyra, numera ingalunda därför, att
spritbildningen är särskilt intressant i och för sig,
utan därför, att studiet av kolhydratomsättningen,
som bekant, är en av fysiologiens mest betydelsefulla
uppgifter. Arbeten på detta område utföras emellertid
vanligen med död jäst eller preparat därav och
leda gärna fram till den speciella biokemien om
jästenzymerna eller till kedjereaktionen socker-alkohol.
Oftast sakna därför sådana arbeten intresse för
frågan om jästodlingen. Nu återstår en vida mindre
grupp av arbeten, som hänför sig till studiet, av
vad som sker i samband med och betingar den
levande jästens tillväxt, dvs. jästens fysiologi i
egentlig mening. Det är denna grupp, som
naturligen är av särskild vikt för den teknik, som har
jästframställning till sin huvuduppgift.

Med stöd av en del av litteraturen inom denna grupp
och dels med stöd av vissa undersökningar, företagna
vid Svenska Jästfabriks a.-b.:s försöksanstalt i
Rotebro har jag försökt att angiva de teoretiska
grunderna för de kvantitativa förhållandena mellan å ena
sidan socker, syre, kväve och fosfor samt
jästbildning å den andra sidan, och skall också något
beröra energiförhållandena vid jästsyntesen. Det
kommer att framgå, att jag här uteslutande fäster mig
vid begynnelseläget och slutresultatet. En del viktiga
medspelande faktorer, som påverka jästalstringen,
såsom aciditet, pH, buffertverkan, koncentration,
temperatur, ställjästmängd, jästodlingstid, tillväxthastighet
och näringsämnestillförselns hastighet, allt
faktorer, som böra hava vissa optimala förlopp under
själva jästodlingen, komma sålunda icke att här behandlas.

Jästens kemiska sammansättning.

Det första, som nu bör klargöras, är vad jäst,
kemiskt sett, är för någonting.

Jästsubstansen består av såväl organiska som
oorganiska ämnen. Jäst har enligt Euler (1)[2] i
medeltal befunnits äga i följande tabell I angivna
sammansättning.



[1] Föredrag vid sammanträde i avdelningen för kemi och
bergsvetenskap den 15 januari 1932.
[2] Denna och följande liknande hänvisningar avse
slutet av publikationen meddelad litteraturförteckning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1932k/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free