Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 26 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1932 - Henry Brahmner: Något om jästsyntesen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tab. 1. Jästens huvudsakliga sammansättning.

Frisk handels jäst.

Torrsubstans . . .	25 %
Vatten . . .	75 %	100 %

Torrsubstansen enligt Euler.

Organisk substans . . .	94–91 %
Oorganisk substans . . .	6–9 %	100 %

Den organiska delen. (Euler).			Den oorganiska delen. (Euler).
C . . .	49,0 %		P2O5 . . .	48,19–54,31 %
H . . .	6,5 %		SO3 . . .	0,62–0,31 %
N . . .	9,5 %		SiO2 . . .	1,26–0,92 %
O . . .	35,0 %	100 %	CaO . . .	2,85–7,58 %
			K2O . . .	38,45–26,07 %
			Na2O . . .	– 2,26 %
			MgO . . .	5,80–6,34 %
			Fe2O3 . . .	0,51–0,70 %
––––––––––––
97,68–98,49 %

Vilka jästslag, som lett till den här angivna
sammansättningen, är dock icke angivet. Det finnes
skäl att förmoda, att det här är fråga om
bryggerijäst. Jag anför därför ytterligare några av oss
utförda analyser, i detta fall av pressjäst, men det har
då särskilt lagts vikt vid, att den undersökta jästen
bort äga så olika härstamning som möjligt för att
variationerna i sammansättning skulle kunna
bedömas (se tabell 2).

De undersökta 8 proven voro:

Nr 1 och 2, marknadsvara från jästfabriken i
Rotebro, odlad i starkt luftad, svagt sur, utspädd
näringslösning vid svag spritbildning.

Nr 3 och 4, moderjäst från Rotebro, odlad i svagt
luftad, starkt sur, koncentrerad näringslösning
under stark spritbildning.

Nr 5. holländsk jäst, sannolikt framställd med
spannmål.

Nr 6, tysk s. k. ädeljäst, sannolikt också framställd
med spannmål.

Nr 7, österrikisk snabbjäst.

Nr 8, jäst framställd ur träsocker, enligt Bergius-Willstätter.

Tab. 2. Elementaranalyser över jäst (enl. Rotebro).

	1	2	3	4	5	6	7	8
	z 496	z 507	x I	Ställj. II	Delft	Monh.	Jellinek	Träsocker	Medeltal
H2O . . .	71,90	73,18	–	–	69,03	71,0	–	–	–
% Aska . . .	7,10	7,20	6,80	9,80	9,00	6,70	8,40	7,83	7,86
% N . . .	7,69	7,67	6,82	9,32	9,46	8,99	8,54	8,52	8,38
% C . . .	46,30	46,70	47,04	46,30	45,72	47,10	46,20	45,68	46,40
% H . . .	6,45	6,51	6,80	6,60	6,22	6,44	6,45	6,25	6,46
% O . . .	32,46	31,92	32,54	27,98	29,60	30,77	30,41	31,72	30,90

Av denna tabell framgår, att aska och kväve visa
de största variationerna. Detta förhållande är
emellertid icke överraskande, ty det skall sedermera visas,
att det icke erbjuder några större svårigheter att
genom yttre ingripande förändra dessa faktorer.
Isynnerhet gäller detta kvävehalten. Den
kvävehaltiga organiska substansen tyder ju självfallet på.
att jästen innehåller äggviteämnen.

Jästens äggviteämnen angives av Effront (2)
kunna härledas ur glykos och kväve enligt följande
bruttoformel

	jästäggvita
3 C6 H12 O6 + 3 N + 3 O2 =	(C12 H20 O4 N3)	+ 8 H2O + 6 CO2

Denna äggviteformel svarar med hänsyn till
kvävehalten väl mot vanliga äggviteämnens
sammansättning. Om vi nu jämföra jästäggvitans
sammansättning med jästens organiska, askfria substans, så
finna vi följande:

	Jästäggvita enl.	Organisk jästsubstans
	Effront	enl. Rotebro
Kol . . .	53,3 %	50,3 %
Väte . . .	7,4 %	7,0 %
Syre . . .	23,7 %	33,5 %
Kväve . . .	15,7 %	9,2 %

Jästen är sålunda vida kvävefattigare än jästäggvitan
och måste således sannolikt bestå av både
kvävehaltiga och kvävefria föreningar.

Genom en enkel matematisk operation är det med
tillhjälp av detta siffermaterial möjligt att visa, att
den kvävefria delen av jästen ungefär motsvarar
bruttoformeln (C₆H₁₀O_4,5), dvs. en substans, som ju
har en konstitution, som i hög grad liknar
stärkelsens och cellulosans bland kolhydraten. Verkligheten
bekräftar riktigheten av det beräknade resultatet. Av
kolhydrat förekomma i jästen hemicellulosa i
cellhuden samt jästgummi och glykogen med stärkelsens
formel i cellens inre. Beräkningen visar också, att
jästens organiska substans bör bestå huvudsakligen
av en blandning av

57,5 % äggvita och

42,5 % kolhydratliknande ämnen.

Detta blandningsförhållande är fullt överensstämmande
med vad, som verkligen förekommer i pressjäst.
Avvikelser även för pressjäst äro emellertid ej
ovanliga, och andra jästslag kunna givetvis ha en
annan än den här anförda sammansättningen.
Sålunda kan enligt Euler den askfria byggerijästens
sammansättning ungefär angivas vara:

		Bryggerijäst	Ber. för pressjäst
Protein . . .		52,2 %	57,5 %
Cellulosa och jästgummi	22,4 %
Glykogen . . .	28,4 %	45,8 %	42,5 %
Fett . . .		2,0 %	–
–––––––––––––––––––––––––
		100,0 %	100,0 %

Vi ha sålunda ur elementaranalyserna deducerat
oss fram till en av verkligheten bestyrkt antaglig
sammansättning av pressjästens huvudbeståndsdelar.

Men vi kunna draga ytterligare konsekvenser av
våra analyser, om vi betrakta det i jästen ingående
kolet, vätet och syret och därur beräkna medelsammansättningen
av den ask- och kvävefria delen av jästsubstansen.

Tabell 3 visar oss den funna procentuella
sammansättningen av denna del av jästen.

Tab. 3. Sammansättningen av den kol-, väte- och
syrehaltiga delen av pressjäst (enl. Rotebro).

Prov nr	1	2	3	4	5	6	7	8	Medeltal
C . . .	54,30	54,90	54,50	57,20	56,10	55,90	55,70	54,70	55,40
H . . .	7,60	7,65	7,90	8,20	7,60	7,65	7,80	7,48	7,70
O . . .	38,10	37,45	37,60	34,60	36,30	36,45	36,50	37,82	36,90

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>