- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1932 - Henry Brahmner: Något om jästsyntesen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rotebro F 6 0,32 m3 syre per kg torrjäst
F 7 0,41 m3 syre per kg torrjäst
F 8 0,48 m3 syre per kg torrjäst
F 9 0,46 m3 syre per kg torrjäst
F 11 0,43 m3 syre per kg torrjäst
(Medeltal för Rotebro 0,41 m3/kg jäst)
Claasseu 0,50 m3 syre per kg torrjäst

Av denna översikt framgår, att behovet av fritt
syre varit betydligt olika vid de tre grupperna av
försök. Sålunda har vid Brüchners försök åtgått
endast hälften så mycket syre per kg jäst som vid
Claassens, och vid Rotebro åtgick 2/3 av Claassens
luftbehov. Följaktligen har också en däremot
svarande olikhet i sockerförbrtikningen för
förbränningen eller, som det egentligare heter, andningen,
konstaterats. Om man nu utgår ifrån, att grundreaktionen
(1) icke kan nämnvärt ändras, så framgår den
viktiga ekonomiska slutsatsen härav, att
sockerekonomien är helt och hållet beroende på
andningsreaktionens sockerförbrukning. Det är då också klart,
att jästsyntesen förlupit mest ekonomiskt hos
Brüchner och minst hos Claassen. Anledningen härtill kan
vara att söka i olikhet hos de använda jästraserna.
Men det kan också tänkas, att den mindre
syreförbrukningen hos Brüchner och den större hos Rotebro
beror på, att vid Brüchners försök alstrats mycket
och vid Rotebros försök litet sprit. Vid detta
resonemang få vi bortse från Claassens försök, som inte
stämmer därmed. Förbränningsreaktionen kan anses
ha två upgifter, dels att lämna energi till uppehållandet
av jästens liv, dels att lämna energi till jästens
andning. Nu vet man, att jästen kan leva utan att
andas, men därvid tager den sitt energibehov för
livets uppehållande ur den reaktion, som från socker
leder till alkoholbildning. Sockerförbrukningen för
andningen skulle, om detta resonemang är riktigt, då
bli mindre vid stor än vid liten alkoholbildning. Emot
detta står resultatet vid Claassens försök.

De stora namnen, då det rör frågor om jästens
andning äro Meyerhof och Warburg, båda som
bekant Nobelpristagare i medicin. I synnerhet
Meyerhof (7) har utfört ett synnerligen klarläggande arbete
över dessa förhållanden och hans slutsatser framgå
av följande översikt.

Meyerhofs resultat.
Andning i
fosfat-
lösn. utan
socker
QO2
Andning i
fosf. +
socker
QO2
Jäsning i
kväve och
socker
QCO2
Jäsning
i syre
och socker
QCO2
Andning och
jäsning i
fosfat, syre
och socker
Pressjäst . . . 10 30–100 250–300 60–100 Andas o. jäser lika starkt.
Bryggerijäst . . . 10 10–20 200 < 200 Andas svagt, jäser tarkt.
Vildjäst . . . 25 200 250–300 oo 0 Andas mycket starkt, jäser nästan icke alls.


Andningshastigheten QO2 = liter syre förbrukat pr
kg jäst torrsubstans pr tim. vid 28°.
Jäsningshastigheten QCO2 = liter kolsyra bildad pr kg jäst
torrsubstans pr tim. vid 28°.

Om 1 mol. socker oxideras, hindras 4-6 mol. socker
att förjäsa eller, om 1 mol. syre inandas, så utandas
(jäser) 1 1/2–2 mol. kolsyra mindre. Meyerhof och
Warburg ha föreslagit att kalla denna funktion för
Pasteurs reaktion.

Således vid pressjäst ex.:

andning i fosfat + socker =100
jäsning i N + socker = 300
jäsning i O2 + socker .-. 300–2 X 100 = 100.

Av föregående sammanställning framgår, huru
olika skilda jästraser förhålla sig beträffande
andningen i en fosfat-sockerlösning i kontakt med syre.
Långsammast andas bryggerijästen, snabbast
vildjäst, under det att pressjäst intager en mellanställning.
För en rationell bröd jäsning kan nu för tiden
endast pressjäst komma ifråga. Härmed är vägen till
högre utbyten av pressjäst ur socker given: det
gäller att finna en sådan pressjästras, som andas
minst per viktsenhet nybildad jäst.

En parallell härtill kan man återfinna inom
agrikulturen. Sockerförbrukningen vid jästens andning
motsvaras här av underhållsfodret för djuren, vilka
underhålla livet därmed men icke mer. Ingen
nybildning av kött eller mjölk kan åstadkommas med
underhållsfodret, vars mängd således motsvarar
tomgångsarbetet vid en maskin. Först vid ökning av
fodret utöver minimikvantiteten börjar nybildning av
kött och mjölk äga rum. Nu vet envar, att agronomerna
genom selektiv djuravel befordra anrikningen
av ekonomiskt produktiva arvsanlag, och att detta
är anledningen till vissa boskapsrasers överlägsna
mjölkproduktion per foderenhet. Alldeles likartat
torde det förhålla sig med jästraserna. I viss mån
synes härvid denna selektion försiggå spontant, ty
man kan iakttaga, att om man år efter år arbetar på
ett likartat sätt vid jästodlingen, så förbättras
sockerekonomien så småningom. Men än mer vore
säkerligen att vinna härvid på ett rationellt forskningsarbete.

En slutsats, som ger sig själv, är vidare, att jästen
i likhet med andra varelser måste leva och andas för
att kunna tillväxa, och att tillväxten börjar först,
när livsreaktionen och andningen kommit igång. Liv,
andning och tillväxt ske därefter i stort sett
oberoende av varandra.

En annan fråga är om tillväxten också sker
oberoende av alkoholbildningen. I ett visst medium,
som befrämjar alkoholbildningen, äro betingelserna
för andning och därmed för tillväxt mycket svagt för
handen. I ett annat medium, där jästen kan starkt
tillväxa, sker alkoholbildningen svagt. Så tillvida
hänga således alkoholbildning och jästtillväxt ihop
i omvänd proportionalitet. Men som förut här har
framhållits ha försök studerats (Brüchners och
Claassens), där en relativt stark alkoholbildning ägt
rum och vidare vid Rotebroförsöken, vid vilka
alkoholbildningen försvagats så mycket som möjligt.
Sedan alla försöken rensats från inverkan av alkohol-
och kolsyrebildningen på sockerförbrukningen, har




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1932k/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free