- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1932 - Robert Karlberg: Kemisk rening samt avgasning av matarvatten - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Avgasning.

Vatten har benägenhet att enligt Henrys lag i sig
lösa gaser. Enligt denna lag är lösligheten hos en
gas proportionell mot trycket (resp. gasens
partialtryck) vid en och samma temperatur. Den volym
gas (reducerad till 0°C och 760 mm tryck), som vid
en given temperatur och ett gastryck över
vätskeytan av 760 mm Hg löses i en volym av vätskan
kallas absorptionskoefficienten vid temperaturen
ifråga. Absorptionskoefficienten måste empiriskt
bestämmas, vilket för rent vatten utförts av Winkler
bl. a. beträffande gaserna syrgas och kvävgas. Om
nämnda gasers partialtryck beräknas med hjälp av
Boyles lag, kan man sedan med stöd av
absorptionskoefficienterna få fram mängden syrgas resp.
kvävgas, som maximalt lösas i vatten under olika tryck
och vid olika temperaturer.

Sålunda anger följande tabell mg syrgas (a), som
lösas per liter rent vatten i förbindelse med luft av
angivet tryck.
Temperatur °CLuftens tryck i atm. abs.
1,0 0,5 0,1
10 a = 11,25 5,60 1,13
20 a = 9,09 4,52 0,91
30 a = 7,52 3,75 0,75
40 a = 6,47 3,23 0,65
50 a = 5,58 2,78 0,00
60 a = 4,76 2,37
70 a = 3,88 1,96
80 a = 2,90 1,45
90 a = 1,65 0,00
100 a = 0,00


Anförda siffror gälla för rent vatten. För
salthaltigt vatten är syrgasens, liksom andra gasers,
löslighet mindre. Sålunda anges ofta i litteraturen att
ett råvatten med mycket salter i lösning håller
mindre mängder gaser, än ett vatten med mindre
mängd salter. Undersöker man saken närmare,
finner man emellertid, att den salthalt, som kommer
ifråga, i vårt land ytterst obetydligt nedsätter gasens
löslighet i vattnet.

Geffekens har studerat syrgasens löslighet i
koksaltlösning. Genom att lösa 29 gr (0,5 mol.) NaCl
i vatten minskas absorptionskoefficienten med ca
15 % och vid 58 gr (1 mol.) NaCl med ca 28 %. Av
samma storhetsordning är verkan i detta avseende
även av andra i rå vattnet förekommande salter. Då
råvattnet här i landet vanligtvis håller endast en
bråkdel av ett gram salter lösta per liter, blir
nedsättningen av absorptionskoefficienten högst
obetydlig eller en bråkdel av en procent.

Om de lösta gaserna inkomma i pannan kunna de
vålla väsentliga olägenheter. Kolsyran och syrgasen
åstadkomma korrosion. Även kvävgasen kan i vissa
fall vålla olägenheter till exempel genom att i ett
pappersbruk medfölja ångan till pappersmaskinens
torkcylindrar och där förminska torkningseffekten.
Gaserna böra således avlägsnas ur matarvattnet
innan det pumpas till pannan.

Flera avgasningsmetoder hava framkommit. Man
har låtit vattnet passera ett skikt järnsvarvspån
eller dylikt, men sedan Spånen på kort tid
överdragits med rost har den önskade effekten uteblivit.

Man har i särskilda s. k. luftavledare sökt mekaniskt
avskilja gaserna genom hastig riktningsändring hos
vattnets rörelse, men med dålig effekt.

En fullständig avgasning kan nämligen endast
ernås genom att bringa vattnet i kokningstillstånd.
Man kan då gå fram på tre olika vägar:

a) kall avgasning vid mycket högt vakuum,
b) varm avgasning med behövligt vakuum,
c) avgasning vid 100° C och atmosfärstryck.

Metoder finnas även att avgasa vatten genom
tillsats av reducerande ämnen såsom natriumsulfit
(Na2SO3) och svavelsyrlighet (SO2). Härvid
oskadliggöres dock endast syrgasen.

Enligt tyska och amerikanska erfarenheter bör
avgasningen särskilt vid högtryckspannor drivas till
under 0,1 och helst under 0,05 mg O2 per liter. Denna
fordran har till följd, att icke endast råvattnet utan
även kondensatet bör avgasas och då matarvattnet
med stor begärlighet löser luft bör avgasningen helst
ske omedelbart före matarpumparna.

LITTERATUR


Nyutkommen litteratur.

Plücher, W.: Tabellen und Rechenbuch für Nahrungsmittelschemiker, Berlin und Wien, 231 s. H. 20, bd. 22 RM.

Plücher, W.: Untersuchungen der Nahrungs- und Genussmittel, Berlin und Wien, l046 s. H. 55, bd. 59 RM.

Toch, M.: The protektion and decoration of concrete, förl. Van Nostraud, 54 s. 2.00 $.

Carpenter, H. C. H.: Report of the committee on welded containers, H. M. Stationary Office, London, 51 s. 1/3 sh.

Mitchell, C. A.: Recent Advances in Analytical Chemistry. Vol. I, Organic Analyses, förl., Blakistones, 421 s. 3.50 $.

Butler, H.: The United Kingdom, an industrial, commercial and financial handbook, Bureau of Foreign and Domestic Commerce U.S.A., 953 s. 1.75 $.

Flusin, G.: Electrothermie appliquée, I förl. Balliére et fils, 380 s. H 70 fr., bd. 85 fr.

Taussig S.: Die Industrie des Kalziumkarbides, förl. Knapp, 519 s. H. 60, bd. 64 RM.

Stadnikoff, G.: Neuere Torfchemie, förl. Steinkopf, 167 s. 12 RM.

Zschacke, F. H.: Glas, seine Herstellung und Verwendung, förl. Stenkopf, 220 s. H. 72, bd. 73.50 RM.

Badger, W. L., and Mc Gabe, W. L.: Elements of Chemical Engineering, förl. Mc Graw-Hill, 625 s. 5 $.

Snodgrass, K.: Margarine as a butter substitute, förl. Stanford University Press, 333 s. 3 $.

Gesmer, H: Die Schlämmanalyse, förl. Akad. Verl. g., 244 s. H. 16.50, bd. 18 RM

Kremann, R., und Müller, R.: Elektromotorisehe Kräfte, förl. Akad. Verl. g., 891 s. H. 81, bd. 85 RM.

Cumming, W. M., Hopper, I. V., and Wheeler, T. S.: Systematic Organic Chemistry. Förl. Constable, 555 s., 25 sh.

Ellis, C.: Hydrogenation of Organic Substances. Förl. Routledge, 986 s., 63 sh.

Norris, J. F.: Principles of Organic Chemistry 3rd edit. Förl. Mc Graw-Hill, 595 s., 15 sh.

Taylor, F. S.: Inorganic and Theoretical Chemistry. Förl. Heinemann, 818 s., 12 sh. 6 p.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932k/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free