Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 45 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1932 - Klas Sondén: Frätningsförsök rörande Göteborgs vattenledningsvatten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

	Med marmor behandlat vatten		Med kalk behandlat vatten		Obehandlat vatten
	Period		Period		Period
	I	II	I	II	I	II
Total kolsyra . . .	11,9	14,8	17,7	8,6	8,2	5,6
Fri och halvb. kols. . . .	4,4	7,6	0	0	7,6	0,8
Karbonatkolsyra . . .	7,5	7,2	17,7	8,6	0,6	4,8
Kalk (CaO) . . .	7,1	11,1	28,8	39,4	2,4	2,1
Magnesia (MgO) . . .	2,0	2,1	2,2	2,0	2,1	1,8
Luftsyre . . .	12,1	6,7	11,9	8,1	11,9	6,8
Hårdhetsgrader . . .	1,0	1,4	3,1	2,7	0,5	0,5

vattnet och ej heller med det dubbelbehandlade
vattnet. För att åstadkomma sådan jämförelse ävensom
för att undersöka, vilken verkan man kunde förvänta
av en kalkning efter marmorbehandlingen, gjordes
nu ett försök med alla fyra nu nämnda vattenslag.
Utom de tvenne, Göteborgs stad tillhöriga frätapparaterna
användes nu dessutom de tvenne apparater,
som till låns erhållits från Stockholms vattenledningsverk,
så att alltså fyra dylika apparater kunde
vara i verksamhet samtidigt. (Se fig. 5.) Försöket
fortgick i två månader, men flertalet försökscylindrar
upptogos redan efter en månad. (25/7 till 25/8
["I"] och 25/7 till 25/9 ["II"]).

I nedanstående tabell 7 ävensom den grafiska
tabellen, fig. 10, äro resultaten sammanställda.

Temperaturen hos vattnen var högsta sommartemperatur,
men avtog under försöket på sätt den grafiska tabellen,
fig. 10, visar.

Sammanställer man de erfarenheter, som vunnits
genom ovanstående undersökningar, jämförda med
vad tidigare utförts i samma riktning, befinnes
följande.

Genom den använda metoden kunna säkra upplysningar
rörande ett visst vattens aggressivitet vis å vis
olika metaller erhållas.

Fig. 10. Jämförelse mellan frätning i delsjövatten som behandlats med marmor (M), kalk (K), marmor och kalk (MK) samt utan all behandling. I. Under 1 månad. II. Under 2 månader.

Ordnas metallerna i följd efter deras hållbarhet
mot frätning i ett visst vatten, blir ordningsföljden
i ett annat vatten ofta en annan.

På grund av ovanstående förhållande bör vid
angivande av ett vattens aggressivitet angivas, till
vilken eller vilka metaller denna hänför sig.

Tabell 7.
Metall	Marmorbehandlat vatten		Kalkbehandlat vatten		Marmor- och kalk- behandlat vatten		Obehandlat vatten
	I	II	I	II	I	II	I	II
Koppar . . .	4,7	–	6,7	7,7	3,7	2,8	49,2	117
	5,0	48	6,2	6,0	4,3	2,7	55,7	106
	4,3	5,1	5,6	6,2	4,0	2,1	53,4	115
	4,7	3,1	6,6	–	4,1	–	47,6	–
	5,3	–	6,4	–	4,4	–	47,5	–
	4,6	–	7,8	–	4,8	–	49,8	–
Bly . . .	24,5	9,9	32,9	64,3	21,9	25,6	250	398
	14,4	14,3	43,8	55,3	37,4	45,4	200	460
	13,1	19,2	52,6	53,9	43,7	35,3	202	420
	19,2	–	40,4	–	25,5	–	223	–
	33,7	–	33,8	–	18,1	–	212	–
Galv. järn . . .	206	294	360	524	395	357	220	648
	217	287	418	536	390	517	275	639
	202	391	450	539	389	638	268	611
	232	–	338	–	366	–	298	–
	187	–	465	–	304	–	274	–
Medelvärden, omräknade till mg/m2 pr dygn
Koppar . . .	16	7	22	11	14	4	168	184
Bly . . .	70	24	136	95	97	58	720	698
Galv. järn . . .	700	531	1 350	874	1 190	826	890	1 036
Resp. pH-värden voro nedanstående:
	7,37	7,37	8,46	8,64	8,48	8,59	5,93	5,98

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>