Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 56 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1932 - Erik Hägglund: Nya resultat och framsteg inom cellulosatekniken - Föreningsmeddelanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 10.

kunnat köra med en koksyra, innehållande ända till
1,6 % CaO, och upp till en ångtemperatur av 200°.
För den reguljära driften är det likväl ej
nödvändigt att använda polerade rör, då ångtrycket för
kokningen vid ifrågavarande fabrik endast är 2,7 atö.
Till jämförelse kan nämnas, att det erforderliga
ångtrycket vid begagnande av ångspiraler utgjorde 8
atö. Detta belyser huru otillfredsställande värmeöverföringen
är under sådana förhållanden, en sak som självfallet
beror på den otillräckliga syracirkulationen
och inkrustationerna på kokarspiralerna. Till
följd av den lokala överhettningen vid spiralerna
inträdde mörkfärgning av luten. Enligt vad vi hava
funnit beror mörkfärgningen av luten därpå, att det
vid lignosulfonsyran löst bundna sulfitet avspjälkas.
I den formen är lignosulfonsyran benägen för
omlagring till en mörkfärgad modifikation. En
liknande process äger rum i massans fasta
lignosulfonsyra, som sålunda också mörkfärgas.

Detta är allt förhållanden, som man undgår genom
användning av det skildrade cirkulationssystemet.
Luten är hela tiden ljusgul och massan påfallande
vit. En bidragande orsak härtill är även den höga
kalkhalt, som man använder och den omständigheten,
att koksyran är praktiskt taget helt och hållet
fri från koppar och järn. Brobeck har gjort mig
uppmärksam på, att massan ej längre färgas röd vid

Fig. 17

behandling med koksaltlösning, sedan den en tid
legat i luften. I första hand var jag benägen att
tro, att rödfärgningen möjligen berodde på andra
omständigheter än vad vi tidigare funnit. Detta är
emellertid ej fallet. Fenomenet får sin förklaring i
det förhållandet, att massan på grund av frånvaron
av oxidationskatalysatorer såsom koppar och järn,
bundna vid lignosulfonsyran, oxideras mycket
långsamt. Benägenheten att färgas röd är emellertid ej
försvunnen. Den inträder vid oxidation under
tillräcklig lång tid i oförminskad styrka.

Vad jämnheten i uppslutningen beträffar, så har
Brobeck gjort intressanta iakttagelser. Man skulle
tro, att uppslutningen skulle förlöpa med större
jämnhet, om temperaturen skulle vara densamma i
hela kokaren. Detta är emellertid sällsamt nog ej
fallet. Vid en cirkulationshastighet av 16 000 liter i
minuten var temperaturen överallt i kokaren
praktiskt taget lika. Icke desto mindre var
uppslutningen i botten av kokaren längre gången än i
toppen (Ser. A, fig. 17). Gick man ned med
cirkulationshastigheten, så att den motsvarade 5 000 liter i
minuten, var förhållandet omvänt; massan var
ligninfattigare upptill än nedtill i kokaren (Ser. B). I
det fallet var temperaturen i botten väsentligt lägre
än i toppen. Genom att gå en medelväg, dvs.
använda en cirkulation, motsvarande 10 000 liter per
minut, erhölls, ehuru temperaturen upptill och
nedtill voro flera grader olika, samma
uppslutningsgrad på massan (Ser. C). Den något högre
temperaturen i kokarens övre del kompenserade i detta fall
den större reaktionshastigheten i kokarens botten.

Det är i närvarande stund icke möjligt att ge en
tillfredsställande förklaring av de gjorda
iakttagelserna. Brobeck har uttalat den förmodan, att det
hela berodde på olika svavelsyrlighetskoncentration
i koksyran upptill och nedtill i kokaren på grund av
tryckdifferens. Man kunde kanske med lika goda
skäl misstänka, att orsaken ligger däri, att veden
lättare indränkes och följaktligen hastigare uppslutes
i botten än i toppen av kokaren.                         (Forts.)

FÖRENINGSMEDDELANDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>