- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi /
59

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1932 - Karl-Ivar Skärblom: Gasanalytisk bestämning av olefiner genom hydrering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och fördelningskapillärens volym bestämdes på
följande sätt. Efter fullständig torkning av gasbyretten,
tillhörande slang och nivåkärl påfylldes kvicksilver.
Vid kranställning A 2, B 2, a 1, D 1 och med
apparaturen fylld med luft samt Ni-kontakten vid
rumstemperatur inställdes kvicksilvernivån vid atmosfärtryck
strax över 0-strecket och avläsning gjordes. Vid ca
300 mm högre kvicksilverpelare gjordes ny avläsning
på gasbyretten och kvicksilverpelarens höjd avlästes
med en skala. På samma sätt förfors med kranen
a stängd. Nickelkontaktens volym mellan D och a
beräknades så ur de erhållna värdena på volymsändringen
vid en bestämd tryckändring till 3,8 cm3
och fördelningskapillärens till 1,2 cm3.

Skulle Ni-kontaktens temperatur under analysens
gång stiga från 170° till 180° skulle detta innebära
ett fel av –0,1 cm3 i avläsningen på mätbyretten.
Om alltså icke Ni-kontaktens temperatur hålles
konstant inom ± 5°, överskrides avläsningsfelet på
byretten, vilket kan sättas till ± 0,05 cm3.

Vidare har Ni-kontaktens volym inflytande på
resultatet av en förbränningsanalys av gasen efter
hydreringen. Det för analys inmätta gasprovet har
förutom med den i mätbyretten intagna vätgasmängden
spätts ut med den i Ni-kontakten stående
vätgasen. Reducerades denna volym till mätbyrettens
temperatur och rådande barometertryck, erhölls
omkring 2,5 cm3, och tillsammans med
1,2 cm3 för fördelningskapillären utgjorde korrektionen således
+ 3,7 cm3. Det är dock lämpligare att utföra en
eventuell förbränningsanalys direkt med det
ursprungliga gasprovet.

Av det sagda framgår, att den beskrivna metoden
torde vara synnerligen användbar för det ändamål,
som den först var avsedd för, nämligen bestämning
av halten etylenkolväten i en biandgas av enbart väte-
och kolvätehaltiga gaser. Anmärkas bör, att
eventuellt i gasen förefintliga aromatiska kolväten också
hydreras, varför en orientering över halten av dessa
på ett eller annat sätt är nödvändig för erhållande av
fullt exakta värden på olefinhalten. Detta är
emellertid nödvändigt även vid bestämning av olefinhalten
med rykande svavelsyra eller brom. Även acetylen
måste bestämmas genom någon specifik metod.

Innehåller gasprovet syre eller syrehaltiga
föreningar, så sker emellertid en hydrering även av
dessa, varigenom felaktiga värden för olefinhalten
erhållas[1]. Det är därför nödvändigt att först avlägsna
kolsyra, syre och koloxid innan bestämning av
etylenkolväten genom hydrering utföres. Såsom
absorptionsmedel för syre får i detta fall icke
natriumhydrosulfit användas, ty genom syreupptagningen
överföres en del av hydrosulfitet till bisulfit och
detta upptager etylenkolväten. Med pyrogallollösning
erhållas riktiga resultat. Koloxiden kan icke
absorberas på vanligt sätt med ammoniakalisk eller
saltsur kopparklorurlösning, då härvid även
etylenkolväten skulle absorberas. En framkomlig väg synes
vara en separat förbränning av H2 och CO över
kopparoxid vid 300°, varvid kolväten icke förbrännas,[2]

illustration placeholder

Fig. 3. Nomogram för temperaturkorrektion vid gasanalys.

Spärrvätska: kvicksilver.



Vid analys av krackningsgaser på angivet sätt,
torde det vara nödvändigt att före analysen avlägsna
svavelväte och eventuella andra svavelföreningar för
att förhindra en tillbakagång i Ni-kontaktens
aktivitet. Härför kan en lösning av arseniktriklorid
användas.[3]

Här må omnämnas en detalj vid gasanalytiskt
arbete, som efter vår erfarenhet förkortar arbetet med
uträknandet av gasanalyser. Då gasanalyser måste
utföres i ett litet rum, där värmeutstrålande apparater
äro uppställda, kan det icke undvikas, att
temperaturen i vattenmanteln omkring gasbyretten
förändras under analysens gång. Vid en längre
gasanalys har denna temperaturskillnad vid våra försök
kunnat uppgå till 2° och däröver. Det är då
nödvändigt att införa korrektion härför. Då dessa
korrektioner måste införas för varje absorberad
komponent under gasanalysen, skulle det bliva rätt
tidsödande att varje gång beräkna korrektionen. En
nomografisk anordning för erhållande av dessa
korrektioner har visat sig rätt ändamålsenlig. I fig. 3
är detta nomogram återgivet. Vid upprättandet av
detsamma har hänsyn tagits till att byrettgraderingen
är omvänd mot den i mätbyretten befintliga
gasmängden.

Nomogrammet har uppställts på följande sätt.
Antages att temperaturen före analysen är . . . 273 + t °C
att kvarvarande gasvolym efter absorptionen är . . . v cm3
att temperaturen efter absorptionen är . . . 273 + t + [lambda] t °C

Bortses från ångtrycket hos spärrvätskan blir då



[1] Då den på stålcylindrar levererade vätgasen alltid
innehåller något syrgas, är det nödvändigt att utföra
"blindförsök" med densamma.

[2] "Methods of the Chemists of the United States Steel
Corporation for the sampling and analysis of gases", Pittsburgh,
Pa, 1927, sid. 29.
[3] "Methods of the Chemists etc.", sid. 24.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1932k/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free