- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi /
63

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1932 - Erik Hägglund: Nya resultat och framsteg inom cellulosatekniken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 24.



indunstad och förkoksad svartlut, s. k. svartstoff, i
roteraren högst avsevärt. Detta överskott uppgående
till 60–70 % av hela mängden förbrännes i en
separat ugn, varvid förbränningsgasernas värme utnyttjas
för ångalstring i en garbepanna och efter denna i
gaskanalen inmonterad ekonomiser. Medfört
saltsublimat återvinnes i en skrubber.

Vad mixeriet beträffar, så kan antecknas, att man
på sina håll infört s. k. kontinuerlig kausticering.
Detta torde icke vara så betydelsefullt. Viktigare är
att arbetet med uttvättningen av massan
rationaliserats genom allt större användning av roterande
vakuumfiltra, vilket var synnerligen nödvändigt. Detta
är ju en så bekant teknik, att jag icke behöver
närmare gå in på den.

Vad massans silning och torkning beträffar är icke
mycket att tillägga. I våra fabriker finnas alla
möjliga typer av silar. Den under senare år i våra
fabriker vanligen förekommande Harmon’ska plansilen
och liknande konstruktioner hava på senare tiden haft
att konkurrera med rundsilar av olika konstruktion,
vilka hava den fördelen framför plansilarna, att de
erfordra väsentligt mindre plats. Konstruktioner som
under de senare åren fått allt större användning äro
bl. a. Biffar- och Apmew-silarna, den förra
en tysk, den senare en svensk konstruktion, båda
centrifugalsilar med horisontell uppställning (fig. 25
visar en Apmew-sil).

illustration placeholder

Fig. 25.



illustration placeholder

Fig. 26.



illustration placeholder

Fig. 27.



Vad upptagningen och torkningen av massan
beträffar har man bemödat sig om att torka massan med
minsta kvantitet ånga först och främst genom att
tillföra torkpartiet massa av så låg vattenhalt som
möjligt. Detta har ernåtts med refflade högtryckspressar
och noggrann reglering av massabanans tjocklek.
Dessa förändringar i driften ligga dock snart 20 år
tillbaka i tiden.

Under de senaste åren har man även sökt att torka
massan med varmluft i stället för det brukliga med
cylindertorkmaskiner. Dessa av Svenska fläktfabriken
genomförda försök hava lett till så goda resultat,
att vissa fabriker gått in för detta torkningssystem,
senast den stora sulfatfabriken vid Östrand.

Torkningen sker i ett lufttätt och isolerat torkskåp
(fig. 26). Detta är försett med ett antal viror
som föra massabanan fram och tillbaka, under det
att den bestrykes med en ström av varmluft från
våtpressarna. Massan föres in i skåpet medelst valsar i
skåpets nedre del, tages sedan om hand av en vira,
som för den fram till skåpets motsatta ända, där den
över en vändrulle föres tillbaka på en högre belägen
vira. Massan ledes på så sätt fram och åter, tills
den erhållit den erforderliga torrhetsgraden. Den
avgående fuktiga luften utnyttjas i värmebatterier i
skåpets nedre del (i-p i bild 27) för massans
uppvärmning och torkning.

Prov hava visat, att man på så sätt kan nedbringa
ångförbrukningen för torkningen ända till ca l kg
pr 1 kg avdunstat vatten. Vanligen håller den sig vid
1,3,–1,4 kg ånga. Då förbrukningen av ånga vanligen
uppgår till 2 kg med cylindertorkar, framgår att man
kan ernå betydande värmebesparing på detta sätt,
Dessutom blir massan lättare att slå upp. Färgen blir
enligt uppgift ljusare och styrkan i någon mån högre.

Vad biprodukterna vid cellulosafabrikationen
beträffar hava under senare år icke några resultat av
väsentlig betydenhet för fabrikationens ekonomi
ernåtts.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1932k/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free