Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1932 - Carl Hj. Du Rietz: Några optiska mätmetoder för kemister och teknici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glansmätning kan därför också ge
upplysningar om sistnämnda hos t. e.
cellulosaprover, som fått undergå olika
behandlingar, hos konstsilke och
merceriseringsprodukter etc. För P. f. finnes
en särskild glansmätningsapparat, där
det fastsatta provet vrides i olika
riktningar och jämföres med en barytvittplatta,
som antingen står still eller
följer med i vridningen, och ur dessa
observationsvärden beräknas sedan
objektiva glanstal med enkla formler
och tabeller. På detta sätt kan en
fullständig glanskurva erhållas, som anger
så väl direkt spegling som ströglans,
5) Pulfrich-fotometern som
jämförelsemikroskop.
Om på den ena fotometeröppningen
sättes ett mikroskopobjektiv (med
mellanring för fastsättningen), resp.
för mindre förstoringar de vanliga
tillsatsobjektiven med olika mellanrör,
kan P. f. även användas för färgbestämningar
på mycket små föremål.
Allt efter inställningen fungerar den då
antingen som fotometer eller som
jämförelsemikroskop (med föremålet
avbildat i synfältet). I sistnämnda fallet
föres detta intill gränslinjen (ev.
övertäckes resten av synfältet med ett
papper för att inte störa), och jämföras
så med normalen (barytvitt, resp.
Krüger’ska färgskalan). På detta sätt
bör även svärtningen i linjerna kunna
mätas vid kvantitativ spektranalys
(i stället för med de mycket
komplicerade termo- eller fotoelektriska
apparaterna). Om ljusstyrkan på grund av
förstoringen skulle bli för låg jämfört
med normalen, så att inställningen
blir obekväm och oskarp, kan den
senare göras mörkare medelst
platina-gråfilter, som utan att ändra
färgsammansättningen reducerar
ljusintensiteten med ett visst belopp (vanligtvis
till 1/10). Detta bör överhuvud
användas vid alla mätningar, när
avläsningen kommer att understiga 2 %.
6) Grumlighetsmätningar (fig. 5).
När ljus faller in i ett m. el. m.
grovdisperst system kommer en del
av detta att allt efter partikelstorleken
reflekteras mot eller avböjas kring de olika
partiklarna. Gränsen mellan de båda effekterna, dvs.
nedre gränsen för partikelns synlighet såsom sådan,
är det ifrågavarande ljusets våglängd, [lambda] Är ljuset
vitt, kan då tydligen effekten bli kombinerad, så att
de längre vågorna böjas medan de kortare reflekteras,
och än mera komplicerade bli förhållandena om
systemet är inhomogent. Inom området för avböjningen,
och alltså överhuvud vid mycket findispersa
system, gäller emellertid " 1 / [lambda]4 -lagen", dvs. att det
avböjda ljusets intensitet är omvänt proportionell mot
 |
Fig. 4. Den nya kulreflektometern. Ljuset från lampan sändes ut i den invändigt rent vita Ulbricht-kulan, vari belysningen tydligen då blir fullt homogen. Provet är infällt i kulans botten, skyddat mot direkt bestrålning från lampan, och sålunda blott utsatt för rent diffust ljus, och fotometreras nu medelst P. f. relative att annat parti av kulans innervägg, som ev. i sin tur är kalibrerat i jämförelse med en barytplatta, som inlagts på provets plats. Vid användning av ljusare filter (L och K) inskjutes en mjölkglasskiva mellan lampa och kula, då belysningsintensiteten blir ca 6 000 LUX (mot ca 600 i Berauh), men när man önskar mäta med de mörka S-filterna tas denna bort, och lampan inskjutes så långt som möjligt, då provet kommer att diffust belysas med ända till 50 000 Lux. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
