- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi /
82

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1932 - Julius Gelhaar: Om kalciumkarbid och kalkkväve

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det måste synas egendomligt att efter alla försök
som utförts över karbidens sönderdelning vid
rödglödgning, Ruff och Foerster12 ej kunde iakttaga
någon dylik. Denna omständighet skall närmare
beröras i annat sammanhang.

Hösten 1923 erhöll jag av Stockholms superfosfat
fabriks aktiebolags nuvarande direktör E. Rodling i
uppdrag att något närmare undersöka kalciumkarbidens
azotering till kalkkväve. Sedan länge har
det varit bekant att kalciumkarbiden ej förmår binda
den teoretiskt beräknade mängden kväve, utan att
utbytet uppgår till 75 à 85 %. Att denna förlust av
15–25 % karbid stod åtminstone delvis i samband
med den då förut iakttagna sönderdelningen i
vakuum eller indifferent gas, var tämligen självklart.
Undersökningarna utgjordes till en början av ett
stort antal analyser för att närmare pröva de teorier,
som i inledningen omnämnts. Inga analyser stämde
med teorierna, vilket även påvisats i det föregående.

Ett stort antal kolanalyser på upphettad karbid
utfördes även, och det visade sig att avskilt kol
mycket nära överensstämde med karbidförlusten.

Vidare utfördes fullständiga analyser på karbid
och på därav framställt kalkkväve. Därvid framkom
en egendomlighet, som ej kunde förklaras och som
med ett exempel skall uppvisas.

Först må härvid framhållas att azoteringarna
utfördes i en rörugn, som upphettades med elektricitet.
Röret var av nickel med 4 mm tjocka väggar, och i
detsamma stod ett nickelskepp med pulveriserad
karbid. Karbiden uppvägdes i slutet rör och
skyddades så mycket som möjligt mot fuktighet. Under
upphettningen evakuerades röret för att sedan
fyllas med rent kväve från en större byrett.
Viktökningen bestämdes genom vägning. Om nu
karbidens halt av ett ämne t. e. Ca uppgår till a % och
i kalkkvävet till b %, så skall man erhålla
a = b (1 + p / 100)
där p är viktökningen i % räknad på karbidens vikt,
allt under förutsättningen att ingenting av
ifrågavarande ämne kommit bort under azoteringen.
Analyserna hava utförts på följande sätt. CaC2 genom
vanlig uppmätning av bildad acetylen, CaSi2
beräknad av löslig Si, CaS av S-halten. Vidare har
summa Ca bestämts som CaO. Kalkkvävet håller
något olösligt kväve, som befunnits vara
kalcium-silicocyanamid, CaSiN2, övriga analyser torde ej
erfordra någon närmare förklaring. CaO, som
förekommer fritt i både karbid och kalkkväve, har
beräknats som differens.

Som exempel må nu anföras följande analyser:
Karbid
CaC2 . . . 69,20 %
CaSi2 . . . 2,61 %
CaS . . . 2,27 %
CaO . . . 18,16 %
C, fritt . . . 0,58 %
Fe, Al, Mn . . . 1,88 %
MgO . . . 0,15 %
N . . . 0,05 %
I syror olösligt . . . 1,90 %
––––––––––
96,80 %
Kalkkväve
CaCN2 . . . 53,25 %
CaSiN2 . . . 4,32 %
CaS . . . 1,84 %
CaO . . . 23,76 %
CaC2 . . . 1,06 %
Fe, Al, Mn . . . 1,45 %
MgO . . . 0,12 %
C, fritt . . . 12,61 %
I syror olösligt + Si . . . 2,07 %
––––––––––
100,48 %


I karbiden kan finnas litet vatten som Ca(OH)2, ev.
något CO2. Summan därav kan ej uppgå till 0,5 %.
En egendomlighet synes omedelbart. I
karbidanalysen fattas ca 3 %, under det att
kalkkväveanalysen överstiger 100 %. Denna olikhet har
framkommit vid alla andra dylika analyser. Endast om
karbiden i mindre grad sönderdelats vid upphettning
har denna olikhet icke framkommit. Detta var
sålunda fallet med en karbid från Trollhättan, som
sönderdelades endast till ca 4,5 %.

En annan egendomlighet framkommer, om man av
kalkkväveanalysen beräknar karbidens
sammansättning enligt formeln
a = b (1 + p / 100)
KalkkväveKarbid
funnetfunnetberäknat
S:a CaO . . . 65,31 82,00 82,00
,, C . . . 21,25 26,85 26,5
CaS . . . 1,84 2,27 23,1
Fe, Al, Mn . . . 1,45 1,88 1,82
Fritt CaO . . . 23,76 18,16 29,26

Man finner att funna och beräknade värden stämma
ganska bra utom för fritt CaO. Skillnaden är mer
än 11 %. Att halten av fritt CaO är proportionsvis
större i kalkkvävet än i karbiden omnämnes även
av Cochet.13

Vid tre andra analyser erhölls på samma sätt i
karbiden
funnen CaO beräknad CaO Diff.
18,78 % 30,3 % 11,52 %
18,86 % 32,6 % 13,74 %
18,65 % 29,8 % 11,15 %

Eftersom denna differens befanns vara nära
ekvivalent med den karbid, som förstöres vid
upphettning, antogs nu att karbiden i verkligheten håller
den ur kalkkväveanalysen beräknade CaO-halten. I
så fall skulle CaC2-halten i karbiden vara för hög
och ledde till det konstiga antagandet att
CaC2-halten ej var ekvivalent med utvecklad acetylen.

Man finner likväl, att allt vad som hittills anförts
skulle få den enklaste förklaringen, om man kunde
påvisa motsvarande mängd kalciumhydrat. För den
skull upptogs denna fråga till förnyad prövning men
utan resultat.

Det antogs nu, att karbiden innehåller acetylen i
bunden form i likhet med de sekundära karbiderna
av natrium, litium m. fi., alltså att en del av
karbiden finnes i form av CaC2 . H2C2.

I så fall är CaC2-halten ej ekvivalent med
utvecklad acetylen, CaC2-halten blir mindre och
CaO-halten motsvarande större. I så fall kommer
karbiden att hålla mera syre, som eljest icke kommer
med i analysen. Därav förklaras omöjligheten av
att uppnå 100 % i den fullständiga analysen. Vid
upphettning är det H2C2 som förstöres.

Detta antagande förutsätter likväl att acetylen är
beständig vid karbidsmältningstemperatur och att
den därvid kan bildas av väte, som finnes i kolet.
Vidare måste karbiden innehålla väte i motsvarande
grad. Vad det förstnämnda beträffar så vill jag
endast hänvisa till ett försök av Ruff och Foerster,12
som ledde vätgas över smältande karbid och därvid
erhöll acetylen
CaC2 + H2 = H2C2 + Ca.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932k/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free