- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi /
83

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1932 - Julius Gelhaar: Om kalciumkarbid och kalkkväve

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Acetylen är alltså mycket beständig vid ca 2 000°.
Beträffande karbidens vätgashalt har ett mycket
stort antal analyser utförts genom direkt förbränning
ined blykromat och kaliumbikromat. Vätgashalten
brukar ofta uppgå till 0,3, %. Detta motsvarar
ungefär 10 % CaC2.

På grund av det gjorda antagandet beräknas nu
karbidanalysen å sid. 82 till följande:
CaC2 . . . 56,30 %
H2C2 . . . 5,03 %
CaSi2 . . . 2,61 %
CaS . . . 2,27 %
CaO . . . 29,26 %
C (fritt) . . . 0,58 %
Fe, Al, Mn . . . 1,88 %
MgO . . . 0,15 %
N . . . 0,05 %
I syror olösligt . . . 1,90 %
––––––––––
S:a 100,03 %

En karbid från Alby med följande sammansättning
har använts för ett stort antal azoteringar och
andra försök. Häri är vätet bestämt direkt.
CaC2 60,20 % = 52,71% CaO = 22,6 % C
H2C2 4,03 %3,72 % C 0,31 % H.
CaS 1,46 % 1,40 % CaO
CaSi2 0,70 % 0,40 % CaO
CaO 29,49 % 29,49 % CaO
––––––––––
83,99 % CaO
Fe, Al, Mn 2,08 %
Si (som FeSi) 0,98 %
MgO 0,59 %
C fritt 0,22 %0,22
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
S:ma 99,75 % = 26,54% C
Härav framställdes följande kalkkväve:
CaCN2 55,5 % = 38,9 % CaO
CaSiN2 0,8 % 0,56 % CaO
CaC2 2,47 % 2,16 % CaO
CaS 1,25 % 0,97 % CaO
CaO 24,85 % 24,85 % CaO
––––––––––
67,44 % CaO
Fe, Al, Mn 1,70 %
MgO 0,47 %
Si 1,45 %
C (fritt) 12,18 %
––––––––––
S:ma 100,67 %

Azoteringstemperatur l 050°.
Viktökning enligt Vägning . . . 24,9 %
Viktökning enligt N-bestämning . . . 24,3 %
Viktökning enligt CaO-bestämning . . . 24,6 %

Det framgår härav att någon annan gas än kväve
ej tillkommit. Ej heller har Ca-halten undergått
någon förändring.

I denna karbid, som enligt vanlig beräkning skulle
hålla 70,1 % CaC2, har den vid upphettning
förstörbara delen bestämts på följande sätt:

1. Genom bestämning av väte i karbiden.
Därvid erhölls 0,31 % H = 4,03 % C2H2 = 9,92 % CaC2.

2. Genom kolbestämning i kalkkvävet. Cyanamidkolet
uppgår till 8,3 %. Fritt kol till 12,18. Om
ingen karbid förstördes vid azoteringen skulle
cyanamidkol och fritt kol vara lika enligt
CaC2+ N2 = CaCN2 + C
Differensen är alltså ekvivalent med förstörd karbid.
Den erhålles till 3,88 % eller reducerad till karbidens
vikt 4,45 %. Härifrån drages 0,22 % fritt kol.
Därvid erhålles 4,23 % C eller 11,3, % CaC2.

3. Genom karbidens upphettning i vakuum under
24 timmar till 1 050°. Invägd karbid 4,3837 g à
70,1 % = 3,07 g CaC2. Utvägd karbid 4,4147 g à
60,14 % = 2,65 g CaC2. Den förstörda karbiden
uppgår enligt detta till 9,96 % CaC2.

4. Genom azotering. Analysen på erhållet kalkkväve
gav 55,5 % CaCN2 och 2,47 % CaC2. Detta
motsvarar i karbiden
1,249 (64 . 55,2 / 80 + 2,47) = 58,9 % CaC2. Diff. 11,2%.
Karbiden skulle alltså hålla så mycket acetylen som
svarar mot följande värden:
Enligt vätebestämning . . . 9,92 % CaC2
Enligt kolbestämning . . . 11,3 % CaC2
Enligt karbidens upphettning . . . 9,96 % CaC2
Enligt karbidens azotering . . . 11,2 % CaC2

En annan karbid höll:
CaC2 . . . 81,18 %
H2C2 . . . 1,3,8 % = 0,106 % H,

vilket motsvarar 3,39 % CaC2. Vid 5 azoteringar med
denna karbid uppgick den förstörda delen till 4,3, 3,9,
3,9, 3,8 och 2,6 %.

Eftersom en i karbiden befintlig acetylengrupp
måste uppstå vid karbidsmältningen till följd av
närvarande väte i det använda kolet, så försöktes
nu att erhålla en vätefri karbid genom att smälta
grafit med kalk. Grafitprover undersöktes först
noga på väte och erhölls till sist en sådan, vari väte
endast förekom som spår. Enligt gasanalys höll den
på detta sätt framställda karbiden 88,9 % CaC2.
Under målningen upptogs något vatten motsvarande
0,09 % H. Den azoterbara karbiden beräknades
alltså till 86,0 %. Enligt analys på härav erhållet
kalkkväve, vilket höll 27,5 % N hade 84,0 % CaC2
azoterats, 0,4 % fanns kvar. Karbiden höll enligt
detta så mycket azoterbar karbid, som motsvarar
96,1 % av den ur gasanalysen beräknade halten CaC2,
ett värde som icke uppnåtts med någon annan
karbid.

Det må här påpekas, att en del av stenkolens väte
är omöjligt att avlägsna genom upphettning.
Gasverkskoks håller ofta 1 % H och det erfordras endast
att det vid karbidsmältningen använda kolet
kvarhåller ca 1/2 % H för att den ovannämnda effekten
skall uppnås.

Sammanhanget mellan karbidens vätehalt och den
azoterbara delen i densamma framgår även av
följande tabell, varvid med azoterbar karbid menas den
del som är azoterad jämte den rest av CaC2 som
vanligen erhålles vid azoteringen.
Karbid från CaC2 enl.
gasanalys %
H % Ber. azoterbar
karbid %
Funnen azorterbar
karbild i
kalkvävet
Månsbo . . . 84,0 0,48 68,2 71,4
Ljungaverk . . . 84,5 0,40 71,2 72,1
Ljungaverk . . . 88,9 0,51 72,5 73,1
Ljungaverk . . . 88,9 0,51 72,5 74,0

Dessa utgör exempel på karbid med ovanligt mycket
väte. Som förut nämnts håller karbiden vanligen
0,3 % H eller 3,9 % C2H2.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1932k/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free