Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 91 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1932 - Edv. Schön: Problemet om tillgodogörande av andra värdefulla beståndsdelar än koppar och järn vid bearbetning av kopparhaltiga kisbränder enligt extraktionsförfarandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De förfaranden för tillvaratagandet av de olika
beståndsdelarna i lutarna, som under senaste åren
kommit till teknisk användning i stordrift, äro
samtliga baserade på dessa löslighetsförhållanden men
hava utformats olika, huvudsakligen efter följande
tvenne vägar:

1) det av Ramen ursprungligen föreslagna
förfaringssättet, som karakteriseras därav, att zink,
kobolt och natriumsulfat tillvaratages endast i den
kopparfattiga lutdelen efter kopparns utfällning med
järnskrot.

2) Det av Sundberg ursprungligen föreslagna
förfarandet, som karakteriseras därav, att zink, kobolt,
natriumsulfat osv. tillvaratages både i den
kopparfattiga och den kopparrika lutdelen, efter att
kopparn utfällts ur luten med annat reagens än järn.

Det närmare utformandet av dessa båda
förfaranden framgår av fig. 2 och 3.

För att ett visst fabrikationsförfarande skall
komma till användning i fabriksmässig drift fordras
emellertid icke blott, att förfarandet skall vara
tekniskt genomförbart utan även att de ekonomiska
betingelserna för förfarandet äro för handen.

Jag har i det föregående påvisat, att problemet
om tillgodogörandet av andra värdefulla
beståndsdelar än koppar och järn ur kopparhaltiga
kisbränder, som underkastats klorerande röstning, fått sin
kemiskt-tekniska lösning, och jag skall nu söka med
några ord beröra frågan om de ekonomiska
betingelserna för de beskrivna förfarandena.

De kopparhaltiga kisbränderna betalas i regel efter
sitt innehåll av koppar, någon gång med visst
tillägg för järninnehållet. Man har således vid
bedömandet av de ekonomiska förutsättningarna för här
ovan beskrivna förfaranden icke att räkna med någon
råvarukostnad. Vi hava således i förevarande fall
endast att räkna med å inkomstsidan värdet av
erhållna produkter och å utgiftssidan
tillverkningskostnaden samt ränta och amortering å
anläggningskostnaden.

Värdet av erhållna produkter.

Detta värde är beroende dels på de kvantiteter av
de olika produkterna, som kunna utvinnas t. e. per
ton bränder räknat, dels på à-priset å dessa
produkter.

Enligt erfarenheterna från härvarande
kopparverk torde man vid bearbetning av bränder av
vanligen använda kissorter, kunna per ton bränder
räkna med en utvinning av ca 30 kg zink, ca 50 kg
glaubersalt, ca 250 g kobolt och ca 25 g silver.
Räkna vi så med följande noteringar:

Zink, Best spelter . . .	20 £ pr 1 016 kg
Glaubersalt . . .	30 kr. pr 1 000 kg
Kobolt . . .	15 kr. pr kg svart koboltoxid
Silver . . .	40 kr. pr kg

kan man med dessa à-priser å de färdiga produkterna
och med nuvarande arbetslöner och kostnader för
förbrukningsartiklar samt med 15 % ränta och
amortering å anläggningskostnaden räkna med ett
överskott av ca 1 kr. pr ton bearbetade bränder.

Anläggningarna för utvinnandet av dessa
produkter ur ändlutar kommo i allmänhet till under åren
1924 t. o. m. 1926, då zinknoteringen låg uppe i
omkring 30 p. st och koboltpriset i ca 20 kr. samt
silverpriset i ca 60 kr.

Med nuvarande marknadsläge lämna dessa
förfaranden således ingen ekonomisk avkastning, men å
andra sidan framgår av ovanstående, att
förfarandena redan vid en obetydlig förbättring av
marknadsläget fortfarande hava ett ekonomiskt berättigande,
och även om det i ögonblicket ser mörkt ut här i
världen för allt vad industri heter, så måste man
ändå hålla huvudet kallt och hoppas på en bättring
och en stabilisering av de ekonomiska förhållandena
inom en icke allt för långt avlägsen framtid.

Fig. 1. Lutningsförsök med Sulitelma-malm.

Raméns zinkmetod.

Fig. 3. Bearbetning av lutar från klorerande extraktion av kisbränder, Sundbergs metod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>