Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gingo över till att kombinera tätningen med lagret
själv. I fig. 27 är schematiskt angivet så mycket,
att principerna för tätningen framgå. Som synes,
äro omedelbart intill innerringen anordnade tvenne
ringar, som bilda koniska spalter med en kapsel,
vilken har fastsatts på ytterringen. Den koniska
spalten är tillnärmelsevis en sfär med samma
medelpunkt som lagrets glidyta, och följden härav blir
den, att om axeln står snett, om axeln är krokig,
eller om axeln utvidgar sig flera mm, så ändras i
alla fall icke storleken av tätningsspalten. Genom
denna kapsel ernås, dels att tätningsspalten hålles
konstant, dels att lagret ej stänker olja runt
omkring hela lagerhuset, vilket stänk närmast är att
uppfatta som en finfördelad oljerök, som tränger sig
fram överallt genom fogar osv. Kör man ett dylikt
lager med överhalvan borta, finner man, att oljenivån
mellan kapseln och själva lagerhuset är fullständigt
stillastående. Själva lagerhuset är invändigt alldeles
torrt, vilket icke är fallet, när kapseln saknas.
Kapseln är vidare försedd med en ytterst fin silduk, varav följer, att om oren olja påfylles eller
damm inkommer vid axelns genomgång till
lagerhuset, detta har att passera silduken, innan det
kan nå glidytan. Det är vidare klart, att dylika
föroreningar ej inkomma i form av stora mängder, och
den rikliga silduken är därför fullt tillräcklig.
Vidare inträffar, att om tyngre partiklar inkomma och
falla ned ovanpå ytan, de icke länge hålla sig
flytande utan snabbt sjunka till botten.
I händelse av undertryck på ena sidan av lagret
hava vi funnit, att den oljerök, som finnes inuti
lagret, när kapslar saknas, suges ut av
luftströmmen, vilket visserligen sker sakta, men detta
innebär dock en mycket farlig åderlåtning. Ytterringen
är, som vi tidigare sett, axiellt genomborrad med ett
flertal hål. Motståndet för en luftström genom dessa
hål är försvinnande litet, emot vad fallet är genom
kapseln, och följden blir också den, att den
luftström, som måste fram genom lagerhuset, går
igenom ytterringens hål, sålunda utanför kapseln, utan
att därvid någon som helst olja följer med.
Utrymmet tillåter mig tyvärr icke att närmare ingå
på lagrets friktionsarbete. Det skall endast i
korthet anföras, att detsamma är betryggande lågt och
väl tål en jämförelse med vad som eljest finnes.
Gentemot kullager har det en större startfriktion,
men vad friktion under gång beträffar, är det mycket
väl möjligt att få värden jämförbara med rullager och
därunder. Vi hava ett flertal specialbyggda
apparater, medelst vilka friktionsarbetet kan bestämmas.
Detta sker på så sätt, att friktionsarbetet direkt
erhålles å lagret ifråga, utan att man behöver fråndraga mer eller mindre kända förluster i de hjälplager, som uppbära axeln. Ett radialblocklager har
alltid större förluster än ett axialblocklager, emedan
i de förra praktiskt taget endast halva blockantalet
bär last, under det att de övriga endast släpa med, men
vid rena axiallager ha friktionskoefficienter uppmätts
till så låga värden som bråkdelar av en tusendel.
Alla som haft med kullager att göra veta, att det
rätt ofta inträffar att innerringarna valsa på axeln,
vilket kan hava mycket obehagliga följder.
Nomy-lagret har ju även en innerring, och man har här att
vänta ett liknande fenomen. Valsning vid kullager
uppträder emellertid först för det fall, att innerringen är för svagt krympt på axeln, i förhållande till den last, lagret har att uppbära. Det ligger
frestande nära för oss att använda exakt samma grepp
på axeln som rullagren hava. Vi hava gjort
undersökningar beträffande denna sak, vilka tillgått så att
vi belastat på samma axel såväl blocklager som
rullager, varvid lagren utförts med olika grepp. Vi
ha funnit, att blocklagren för samma grepp som rullagren sitta bättre fast, vilket sannolikt har sin
förklaring däri, att vid våra innerringar belastningen
alltid befinner sig på samma ställe relativt dessa och
dessutom är specifikt betydligt lägre.
Undersöker man hur minimigreppet varierar med
olika diametrar för kul- eller rullager, finner man, att
detsamma betydligt avtager med lagrets dimension.
Man behöver ej komma upp till så stora diametrar,
förrän minimigreppet är så litet, att det skulle
försvinna alldeles för en övertemperatur hos innerringen av endast 5 à 6° relativt axeln. Orsaken härtill är väl dels den, att kullagren äro känsliga
för initialbelastningar, uppkomna av för hård
krympning, vilket icke är fallet med blocklagret, och dels
den, att toleransen är fastställd efter vanliga
toleranstabeller. Detta innebär nämligen, att ett visst
toleransområde gäller lika för en rätt stor
diametergrupp, och följden blir då den, att då minimigrepp
inträffar för diametergruppens största mått,
krympningen blir minimal.
Vi hava våra innerringar krympta på ett helt
annat sätt. Axlarna få slipas efter gängse hakmått
för kullagerpassningar. Toleransområdet för
innerringen är ej konstant för en viss diametergrupp utan
varierar med varje diameter på ett sådant sätt, att
minimigreppet för normala inbyggnader svarar till
en krympning motsvarande minst 25 graders
övertemperatur. Maximigreppet är så valt att det vid
40 mm axeldiameter svarar till 75° krympning.
Sedan avtager maximigreppet med axeldiametern,
enär annars för stora avdragningskrafter skulle
erfordras. För övrigt äro innerringarna utförda med
toleransområde som kullagren.
Överhuvudtaget är Nomy-lagret mycket okänsligt
för exempelvis en orund axel, ett orunt lagersäte,
ett koniskt sådant etc. Här kräves ingalunda den
noggrannhet beträffande utborrning av lagerhuset,
som föreskrivits för kullager.
Slutligen vill jag framhålla, att med detta lager
icke huvudvikten har lagts på att erhålla ett lager
med en friktionskoefficient under nuvarande rekord.
Fastmer har huvudvikten lagts på att erhålla ett
bärkraftigt och driftsäkert lager. Höga verkningsgrader
på allting, högt cosinus <p etc. äro alltsammans
utmärkta saker, blott man icke erhåller fördelarna
genom att nedskära en mycket stor del av
driftsäkerheten. Det är som regel ett både dyrköpt och onödigt snobberi att pressa verkningsgraden upp över
den sista procenten närmast 100.
I och med Nomy-lagret hava vi sålunda fått ett
glidlager, standardiserat till dimensioner lika med
kullagren, liggande färdigt att användas direkt av
förbrukarna, och de förut otympliga och många
gånger besvärliga glidlagren ha krympt ihop till
rullagrets dimensioner, varvid dock en väsentligt
ökad bärförmåga erhållits. Det återstår nu att se,
huruvida Nomy-lagret kommer att medföra en
renässans för glidlagret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
