Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
20 FEBR. 1932
antal n ej ens upphov till något hörbart ljud. Vi
kunna därför utan större fel i (4) och (5) ersätta ^
och ip__ med de till tidsmedelvärdena hörande
värdena ^ och yj. Betänker man nu att vi l
medelvärdesbildning över tiden t gäller att perioden blir
r 2 jr , x 2 n v
- ocn att (pv =–––, sa fas exempelvis
U
T n
- dt =
2nJ L 72 n v ^
o r = ll-ZCOS –––––-U a
V n ’ /
=- v f –å _n T ^
2 n L J r^Tcos tf ^ 2~nJ l~^Tcös~is =
r = l 2 Ji v
= ^rrF===nJ(^s=sflJ’
där man satt successive - = a och–
r n
Vidare fås
l
~T
T n
y ._^
Zr fi -
cos ö>
(l - XCOS$,,)2"
T n
= 1.1 fy___1__dt =
3 i T J L l-#cos#v
O V = ]
a i _
= n -= ~== ^ w / (X) = n 7,
medan tidsmedelvärdena av de övriga i (4) och (5)
uppträdande summorna erhålla analoga uttryck.
Betecknas de till tidsmedelvärdena hörande
kvantiteterna med Q, M etc., så fås
ni
COSyj
(6)
T
aH
2 n U ab r Fe H
M = -J–––-,––-e- . n J.
Man ser sålunda, att Q befinnes ökad i proportionen
1/cos yj gentemot motsvarande vid fasta block (3).
I det följande utelämnas för enkelhets skull strecken
för betecknande av tidsmedelvärden.
Formlerna (6) bliva endast obetydligt mera
komplicerade än (3). De evalueras med hjälp av
nomogram. Enligt (6) är vinkeln yj oberoende av
belastningens, varvantalets och viskositetens storlek,
dvs. axelcentrum kommer alltid att ligga på ett plan
genom lagercentrum, jfr fig. 5.
Den här skisserade teorien för Nomy-lagret gäller
endast för måttlig belastning, dvs. för måttliga
värden av relativa excentriciteten ^, säg för ^ mindre
än en halv. Vid stora laster och låga varvantal
närmar sig £ till l, dvs. axelcentrum förflyttar sig allt
längre från lagercentrum. Härigenom uppkommer
en ökning av krafterna P2 relativt krafterna Px och
vid ett visst värde på ^ inträffar det att P1 - P9
blir negativ, när blocket passerar en punkt strax
.efter perihelium. Nu kan blocket givetvis ej
överföra några dragkrafter till innerringen, utan lyfter
från densamma. Detta inverkar i sin tur på
jämviktsläget och vinkeln yj tenderar att minska vid
stora värden på ^. Då ^ närmar sig l, dvs. för
varvantalet O kommer yj att närma sig O, dvs. axeln
ligga i botten som sig bör. Man får sålunda här en
nöjaktig förklaring på, hur lagret startar och
stoppar, utan att liksom vid SOMMERFELDS teori för
vanliga glidlager behöva antaga språngvisa rörelser
hos axeln. Det analytiska genomförandet av den
sålunda skisserade fullständiga teorien för Nomy-lagret
ställer sig avsevärt besvärligare än den ovan
framställda s. k. "sugteorien" och måste av
utrymmesskäl utelämnas. Numeriskt inverkar den uteblivna
sugningen ej mycket på den beräknade
belastnings-förmågan eller friktionsarbetet.
Vi hava således teoretiskt kommit till, att
lagerblocken under en av belastningens storlek beroende
större eller mindre del av sin bana måste lämna
kontakten med innerringen. Som vi skola se, kan
man experimentellt verifiera denna sak.
De försök, som av oss utförts för att bekräfta den
framställda teorien, hava gjorts med en
ultramikro-meter av konstruktion WEiBULL-EKELÖF.1 Mätningen
utföres som kapacitetsmätning i en i oljeskiktet
inbyggd kondensator. Kopplingsschemat torde vara
bekant men återgives i fig. 6 för den, som ej känner
till detsamma. Arbetssättet hos ultramikrometern
kan kort karakteriseras på följande sätt:
Man alstrar med hjälp av en i rörsändarens
anodkrets inkopplad svängningskrets, som är induktivt
återkopplad till gallret, en högfrekvent ström (V2
million perioder pr sekund). Genom att inställa
återkopplingen så, att man kommer att befinna sig
i nedre kröken på rörets arbetskurva, erhålles
lik-riktarverkan på röret, varigenom anodströmmen blir
starkt känslig för kapacitetsvariationer i
svängningskretsen. Denna blir därför lämplig för att
utföra kapacitetsmätningar, i det att man gör
avläsning vid konstant värde på anodströmmen och
rORSOKSLASER
Fig. 6. Kopplingsschema för ultramikrometern.
Jämför Teknisk tidskrift, Mekanik, 1929, sid. 116.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
