Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 5
TEKNISK TIDSKRIFT
MAJ 1932
MEKANIK
REDAKTÖR: H.F. NORDSTRÖM
INNEHÅLL: Studieintryck från Tysklands kylindustri, av civilingenjör Mårten Blomqvist. - Tubulära
ångpannor, av V. W. Granberg. - Berättelse över Svenska teknologföreningens avdelnings för Mekanik verksamhet
under år 1931. - Föreningsmeddelanden.
STUDIEINTRYCK FRÅN TYSKLANDS KYLINDUSTRI.
Av civilingenjör MÅRTEN BLOMQVIST.
l. Kolvkompressoranläggningar.
För åskådligheten visas först ett vanligt schema
över en kolvkompressoranläggning, vilket synes i
fig. l, där kompressorn betecknas med A,
kondensorn B, strypventilen C och den i det kylda
rummet eller i köldvätskan befintliga köldgeneratorn
med D.
Gamla och beprövade som kolvkompressorerna äro,
förefalla de ha nått den grad av utveckling och
teknisk fulländning, som kännetecknas av att stor vikt
lägges vid maskinens utseende. Detta framgår
tydligt, om man har tillfälle att i ett maskinrum
jämföra en ny maskin med bredvid stående äldre sådana.
Man strävar nu efter att göra ytorna utåt släta och
avrundade och att så mycket som möjligt dölja
ventiler och flänsar samt att inbygga vevstakarna, vilka
detaljer på äldre dock ej allt för gamla maskiner
visa ett mer eller mindre kaotiskt utseende. Vikt
lägges vidare vid smörjanordningen och dragning av
ledningarna för denna. På större maskiner är smörjanordningen uppdelad i särskild trycksmörjning för
lagerna, och ifrån en centralt belägen
smörjoljebehållare med specialolja dragas sedan ledningarna
på ett prydligt sätt till kolvar och kolvpackningar.
Denna senare smörjning sker i stor utsträckning
automatiskt med hjälp av specialkonstruktionen
"Bosch-Öler". Varvantalen för kolvkompressorerna
ha höjts rätt väsentligt under senaste åren, kanske
delvis genom inverkan från Amerika. Men
varvantalen i Amerika äro beroende på sådana faktorer som
generatorernas olika varvantal därstädes, på grund
av andra periodtal än i Europa. Detta förhållande
torde emellertid ha lett till att de tyska
kompressorfabrikerna i ganska stor utsträckning accepterat detta
såsom en förbättring av kompressorerna i sak för sig
och utfört kompressorerna med allt för höga
varvantal, vilket haft till följd svårigheter med
smörjningen samt för stor slitning. En del hjälpmedel,
såsom förbättrad smörjning och lättare ventiler ha
därför införts. En viss sänkning i varvantalen, om dock
ej till de förutvarande, synes dock på en del håll ha
företagits. Utseendet hos några moderna
kolvkompressorer visa fig. 2-4.
Fig. 2 visar två stycken dubbelverkande
kompressorer för en total effekt av 1,6 mill. Kal/tim.
Tillverkare är firman A. Freundlich, Düsseldorf.
Stativramen är gaffelformad och därför lämpad
för såväl höger- som vänstermodell. Cylindern är
väl centrerad till stativet, så att inga brytningskrafter
uppstå, speciellt i kolvboxhalsen. Skilda insugningsventiler finnas för båda cylindersidorna för att
erhålla möjlighet att arbeta med olika
generatortemperaturer. Ventilerna äro av låg typ, platt- eller tallriksformade, samt inbyggda i sidorna och
medverkande till ett litet skadligt rum. Cylindermantlarna,
locken och boxen äro försedda med kanaler för
vattenkylning vid drift med överhettad ånga.
Varvantalet är måttligt. Vidare finnes säkerhetsventil
samt spärranordning, så att maskinen ej kan startas
med stängd tryckventil. Uppläggningen av
kompressorn göres vid behov fjädrande genom grova
spiralfjädrar under bultarna, såsom t. e. vid anläggningen
i Karstadts varuhus i Berlin.
Fig. 3 visar en större dubbelverkande kompressor
från A. G. Linde, Wiesbaden. Att observera är
maskinens släta ytor och inbyggda detaljer.
Fig. 1. Principschema för en kolvkompressorkylanläggning.
Fig. 4 är en 3-cylindrig CO2-kompressor för en
skeppskylanläggning från firman Georg Niemeyer i Hamburg.
För en kylanläggnings goda och effektiva
funktion fordras att förångningsgeneratorn skall vara
möjligast fylld med kylvätska, under det att
kondensorn skall vara möjligast tom från kondensat. Detta
på grund av att värmeövergången sker effektivast,
där kylvätskan förångar eller ändrar
aggregationstillstånd från flytande form till ånga eller tvärtom.
Kylytor i generatorn, vilka ej beröras av vätska utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
