Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 JUNI 1932
MEKANIK
75
visade utseendet endast ger ett ljud, vars intensitet
är ungefär hälften av det hos en vanlig fyrbladig
propeller. På detta område torde dock ännu mycket
återstå att göra.
Som förut är nämnt, kunde en av orsakerna till
buller även vara flygmaskinen själv. I detta fall är
den ljudutsändande delen icke den primära orsaken
till ljudet, utan den för vibrationerna erforderliga
energien tages antingen från motorn eller också
från den omgivande luften.
Motorns vibrationer, vilka aldrig kunna helt
dämpas, fortplanta sig genom flygkroppens olika delar
och kunna, speciellt em samtidigt resonansfenomen
inträda, ge upphov till avsevärda svängningar hos
vissa element i konstruktionen. Det ljud, som
härvid utsändes, torde dock vara ganska obetydligt,
men eftersom vibrationerna dessutom nedsätta
konstruktionens hållbarhet, bör man av denna anledning
söka minska dem.
Den största andelen av det ljud, själva
flygmaskinen utsänder, torde således orsakas av luftens
störning omkring densamma. Bakom en icke
strömlinjeformad kropp i en luftström uppstå alltid
virvlar, vilka avskiljas från kroppen än på den ena än
på den andra sidan (jfr fladdrandet av en flagga
bakom flaggstången i hård blåst). Denna periodiska
virvelavskiljning är mycket regelbunden, och den
hastighet med vilken de olika virvlarna följa på
varandra, är proportionell mot lufthastigheten och
omvänt proportionell mot kroppens storlek. Man
har genom försök funnit, att svängningstalet hos
den ton, som höres då ett stag vibrerar i en
luftström, exakt överensstämmer med frekvensen hos de
periodiskt avgående virvlarna. Eftersom denna
frekvens för ett visst stag endast är beroende av
lufthastigheten, är det tydligt, att tonhöjden är fullt
oberoende av spänningen i staget och av stagets
längd. Dessa båda faktorer ha endast inflytande på
tonens styrka. Ju större amplitud svängningarna
ha, desto kraftigare blir det utsända ljudet. Om
egensvängningstalet hos staget överensstämmer med
frekvensen hos de periodiska virvlarna inträder
resonans, och vibrationerna bli mycket häftiga.
Även ett strömlinjeformat stag kan bringas att
vibrera, om det anblåses snett. Först då kunna
nämligen virvlar utbilda sig bakom staget. Det
utför då dels torsionssvängningar, vilka orsakas av de
periodiska virvlarna och dels transversella
svängningar, vilka orsakas av luftkrafterna vid den sneda
anblåsningen. Båda dessa svängningar ge upphov
till ljud.
På grund av stagens små dimensioner är
svängningstalet hos den avgivna tonen ganska högt. Det
är vid vanliga flyghastigheter av storleksordningen
2__300 pr sekund. Som redan är nämnt är
intensiteten hos ljudet ganska obetydligt relativt motor-
och propellerljudet, och det är därför ur ljudsynpunkt
överflödigt med anordningar för att dämpa
vibrationerna. På grund av faran för utmattningsbrott
bör man emellertid söka få ned amplituden så mycket
som möjligt, och man har genom experiment funnit,
att det för detta ändamål är tillräckligt att vid staget
fästa någon energiabsorberande kropp, exempelvis
en hylsa av gummi omkring en del av detsamma
eller att på lämpligt sätt förbinda två stag med
varandra.
Även andra delar än stag, såsom stöttor o. d.,
kunna på detta sätt utsända ljud, ehuru det först
gör sig märkbart vid mycket stora hastigheter.
Som sammanfattning av ovanstående kan alltså
sägas, att de viktigaste orsakerna till buller hos
flygmaskiner äro:
1. Motorn, a) Avgasljudet. b) Vibrationer hos
avgasrören, c) Ventilrasslet.
2. Propellern, a) Ljud på grund av
propellerbladens störning av luften, b) Ljud på grund av
bladens vibrationer.
3. Själva flygplanet, a) Vibrationer orsakade av
motorn, b) Ljud orsakat av luftströmningen
omkring stag, kylflänsar etc.
För att belysa frågan hur en i möjligaste mån
effektiv dämpning av bullret skall kunna
åstadkommas, ha följande synpunkter framhållits:
1. Motorn bör ha så många cylindrar som möjligt.
För alla cylindrar gemensamt avgasrör, som delas i
grenar på lämpligt sätt. Kraftigt avgasrör, som ej
vibrerar. Inkapslad ventilstyrning.
2. Propellern bör vara av solid konstruktion, så
att bladen ej vibrera, bör köras med lågt varvantal
eller interferens bör åstadkommas genom lämplig
sammanställning av flera propellrar eller propellern
bör vara av speciell konstruktion med hänsyn till
ljudalstringen.
3. Själva flygplanet bör ha delar, utsatta för
luftströmmen strömlinjeformade. Alla delar böra
hindras från att kunna vibrera för mycket.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
avhöll sitt ordinarie vårsammanträde lördagen den 28
maj å Kungl, tekniska högskolan, Valhallavägen, under
ordförandeskap av direktör M. LINDHAGEN.
Sedan ordföranden hälsat de närvarande välkomna,
valdes professor Hj. O. DAHL och direktör C. A.
JACOBSSON till att jämte ordföranden justera dagens protokoll.
I avdelningen inträdde genom anmälan civilingenjör
KURT APPELQVIST, Bofors, och genom inval civilingenjör
TH. S. BRUUN, Jönköping, civilingenjör RIChARD
DAHLGREN, Eskilstuna, civilingenjör ANDERS L. GRAAB,
Jönköping, och ingenjör EINAR LUNDBERG, Tidan.
Från avdelningens standardiseringskommitté för
konstruktionsfrågor hade inkommit begärt yttrande
angående S, M. S. särtryck nr 137: Förslag till standard
för konstruktionsgängor med tumstigning. Avdelningen
beslöt göra kommitténs yttrande till sitt eget.
Ordföranden överlämnade därpå ordet till överingenjör
K. J. E. HESSELMAN, som höll ett med utomordentligt
intresse mottaget föredrag om Hesselman-motorn och
dess utveckling. En bearbetning av detta föredrag
kommer sedermera att inflyta i Teknisk tidskrift Mekanik.
Sedan ordföranden med några ord tackat
föredragshållaren, transporterades deltagarna medelst Hesselman-motordrivna bussar till Henriksdal, där Hesselman Motor Corp:s verkstäder och provningsrum
demonstrerades.
Härefter var tillfälle berett att med samma bussar
eller med en likaledes Hesselman-motordriven båt resa
till Saltsjöbaden, där gemensam middag intogs under
synnerligen god stämning.
Sammanträdet och demonstrationen voro besökta av
ett 140-tal och i middagen deltogo, det vackra vårvädret
till trots, ett 60-tal personer. A. V. S-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
