- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Mekanik /
78

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

TEKNISK TIDSKRIFT

16 JULI 1932

Skades sjönk verkningsgraden mycket snabbt, en
egenskap som den nya turbinen hade gemensam
med de snabblöpande Francisturbinerna. Det var
då som Kaplan kom på idén att göra löpskovlarna
vridbara, varigenom det blev möjligt att vid olika
genomgående vattenmängder inställa skovlarna i de
lägen som motsvara vattnets fördelaktigaste
strömning genom turbinen, och följden härav var högst

Fig. 2.

betydande, i det att verkningsgraden vid t. e. 50 %
pådrag ökades från 50 % till ca 80 %.

I detta sammanhang må icke lämnas onämnt, att
turbiner med vridbara löpskovlar byggts långt
tidigare än Kaplan uppfann sin turbin. Bl. a. hava
sådana turbiner byggts i Finland redan på 1870-talet,
och i Tekniska högskolans i Helsingfors samlingar
finnes modellen till en med vridbara löpskovlar
försedd FouRNEYRON-turbin, som utställdes på
industriutställningen i Helsingfors år 1876. Men det
måste medgivas att först sedan Kaplan lyckats
reducera skoveltalet till 4 och därefter bortlämnat den

yttre löphjulskransen samt infört radiala löpskovlar
erhöll löphjulet med vridbara skövlar en praktiskt
användbar form.

Kaplanturbinens teori.1

Till grund för våra undersökningar lägga vi en
Kaplanturbin, vid vilken led- och löphjulen ligga
utanför området för vattnets axiala riktningsföränd-

i Denna del är baserad på dr. BAUERSFELDS uppsats i Z. d.
V. d. I. 1922, sid. 461.

ring i det skovelfria rummet mellan led- och
löpsko velsystemen (fig. 8).

När vattnet lämnar ledhjulet har det i
meridianhastighetens riktning en komponent cm och
vinkelrätt däremot tangentialkomponenten cu , vilken
senare vi kunna anse vara jämnt fördelad över hela
den med turbinaxeln parallella skovelkanten och
som giver vattnet drallen R0 . cUo.

Fig. 3.

Vi förutsätta vidare att strömningen är en
potentialströmning, för vilken BERNOULLIS likhet gäller
icke endast längs vattnets flytkurvor utan även
längs dessa kurvors normalkurvor.

Så länge energi icke uttages ur vattnet, således
bl. a. i rummet mellan led- och löpskovelsystemen,
förblir vattnets dräll konstant längs en och samma
flytkurva, och om vi med R± och cui beteckna en
godtycklig, på löpskovelns inloppskant belägen
vattenpartikels avstånd från rotationsaxeln och
samma partikels tangentialhastighet, är således

Fig

Fig. 5.

Fiff. 6.

I löphjulet uttages energi ur vattnet, varvid
drallen minskas, och under förutsättning av att vi
hava samma hydrauliska verkningsgrad för alla
flytkurvor, måste vattnet lämna löphjulet med den
längs skovelkanten konstanta drallen R% . cU2, varest
/?2 och cU2 äro motsvariga värden för olika
vattenpartiklar på avloppskanten.

I enlighet med turbinteoriens huvudsats kan den
ur vattnet uttagna energien skrivas under formen

g -H,

(i)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932m/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free