Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 JULI 1932
MEKANIK
83
- = atmosfäriska trycket i m,
7
Hs = statiska sughöjden i m,
rjs = energiomsättningens verkningsgrad i sugröret,
c4 = vattnets abs. hastighet i sugrörets
avlopps-mynning.
Men därjämte är enligt Bernoullis lag, med
frånseende av eventuella förluster,
ftnin
y 2g y ^ 2 g ’
som med föregående likhet giver
(16)
Pmin Pä rj
–––––––-H
’ –– C** W*
7 7 ’ ’" 2$ 2 g (17)
såsom uttryck för vattentryckets minsta värde på
skovelns sugsida. Häri införa vi w2max enligt ekv.
(14), varigenom ekv. (17) övergår i
7 7 ’ ^
som löst i avseende
«,a-
~......."’( }
K-WO*
och härmed hava vi erhållit ett värde för fa som
giver oss en kavitationsfri skovel.
I likheten känna vi eller kunna vi beräkna alla
storheter med undantag av
som vi helt enkelt
/
antaga, och kunde vi med säkerhet angiva det värde
K skall erhålla, så vore det möjligt att välja -
7
mycket litet. Men med hänsyn till de många osäkra
/n
faktorer som inverka på K måste vi taga t-^>2,5m.
7 ~
Tillämpningar.
Det inflytande skovelantalet resp. förhållandet l/t
liar på verkningsgradens storlek framstår tydligast
om vi tillämpa de uppställda likheterna på ett
räkneexempel, och vi förutsätta härvid såsom givna
storheter:
H = 4 m, Q z= 3,6 ms/sek., n = 300.
Med en antagen verkningsgrad rj = 0,83, är
Af - 163 hkr och ns - 670.
Motsvarande löphjulsdiametrar (fig. 8) äro
D2 = 1,00 m, Di ~ 0,40 m,
varmed den fria genomströmningsarean F2 - 0,695 m2
och cm = 5,45 m/sek. Dessutom är UL = u2 = 15.7
m/sek., som med r(h - 0,85 och «2 - 90° giver
c., = ^l4 = 2,M m/sek.’
Ur hastighetsdiagrammet fig. 12 finna vi därjämte
= ~^~ =* 0,372; ^ - 20° 24’
som med ett antaget X - 2,5° giver oss
sin (^ - i) = 0,307
varjämte
WGO==^r/r = 15’7 m/sek’
sm //QO
Enligt ekv. (10 a) är med de antagna värdena
l
Ca ’ = 0,153,
varest £a bör bestämmas med hänsyn till kavitations-
P
faran enligt ekv. (19), och vi antaga härvid -^=
- 3,5 m, Hs = l m, c4 = 2 m/sek.,
K - 3 så erhålla vi £a = 0,166 varmed
1 t
- = 0,925 resp. - = 1,08.
= 0,8 och
t
v
i Alla beräkningar äro utförda med räknesticka.
Är nu löphjulet försett med t. e. 4 skövlar, så
uppgår delningen vid hjulperiferien till t - 0,785 m,
som giver oss profillängden / = 0,73 m, medan enligt
fig. 17 £A - 0,268. Observera vi ytterligare det
tidigare antagna A = 2,5° så finna vi att den mot vårt
beräknade £A svarande skovelprofilen närmast
mot-SA?arar nummer 444 i fig. 13 resp. fig. 14.
Invid näven är u± = 6,S m/sek, som tillsammans
med rih = 0,85 giver cwi - 5,^ m/sek. Då därjämte
cm .=. 5,45 m/sek, erhålles
tg/8oo= 1,493 OCh ^oo- 56° 15’,
som med l = 2° giver sin (/^ - A) = 0,811 samt
i^oo = 6,7 m/sek. Och när vi insätta dessa värden i
ekv. (11) giver denna
P .
Med samma värden som förut för # _^ T, och
7
K är enligt ekv. (19) fa =0,87 varmed slutligen
- =0,91 eller- =1,10 och enligt fig. 17 ^=1,^8.
(j L
Men ingen av de i fig. 13 inritade kurvorna
uppvisar ett så stort £4, varav vi draga den slutsatsen,
att ifrågavarande skovelsnitt icke bör beräknas
enligt bärvingteorien utan enligt teorien för den
en-dimensionala strömningen.
Verkningsgraden.
Vid behandlingen av föregående exempel
förutsatte vi att turbinens hydr. verkningsgrad är
v]Ä = 0,85, och erfarenheten har även visat att detta
värde lätt kan erhållas med en med 4 löpskovlar
försedd Kaplanturbin av den storlek det här är fråga
om. Som bekant förses emellertid Kaplanturbiner
ofta med 2 skövlar, medan i andra fall t. o. m. 5
skövlar föredragas, och det kan därför vara av
intresse att undersöka vilket inflytande skovelantalet
har på verkningsgraden. Till en början förutsätta
vi då att undersökningen hänför sig uteslutande till
cylindersnittet genom skovelspetsarna samt att
profillängden bibehålles oförändrad.
Såsom redan framhållits avtager kraftkoefficienten
fa med avtagande värden på t fi, men därmed är
icke sagt att £w förändras på samma sätt. Tvärtom
måste man väl förutsätta att £w förblir oförändrad,
när tji varieras, då ju hastigheten w^ verkar i
samma riktning som W och således icke influeras av
skovlarnas ömsesidiga avstånd från varandra. I vår
undersökning över skovelantalets inflytande på
verkningsgraden antaga vi därför W = konst. resp.
£w = konst.
Med antaget skovelantal beräkna vi delningen t,
varigenom även £a blir bekant, och då vi dessutom
känna i så erhålles det £w som motsvarar vårt
Ca-De för löphjul med olika skovelantal gällande
hastighetsdiagrammen kunna vi beräkna när vi antagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
